Investment banker

Finns olika delar inom IB. Trader och sedan hedgefondförvaltare kan man nog fortf bli utan dubbelexamina och bildning. Riktig IB, Corporate finance mm, kan vara knepigare att komma in på utan bildning, kanske omöjligt tom.

Jag hade ett par års erfarenhet innan jag gjorde mitt internship, de flesta var positivt inställda till det och nyfikna. Sedan jag hamnade på andra sidan av bordet så har jag resonerat så att om en kandidat kan lyckas behålla ett någorlunda kvalificerat jobb där denne interagerat med andra människor så tyder det ju iaf på att man inte är helt tappad och kan samarbeta.



Utbildningsnivån är ganska sekundär inom sales och trading. Det viktiga är att man är tillräckligt smart / har talang för att klara av jobbet. Många av mina äldre kollegor "kommer från gatan" / började som springpojke på företaget och arbetade sig upp etc. Jag började själv med en oavslutad kandidatexamen.
Det varierar även mellan länder beroende på hur mycket inflation det går i utbildningssystemet. I Sverige behöver man master med maxade betyg, i UK räcker en 2:1 kandidat, i Schweiz kan man fortfarande gå lärlingsvägen från 15/16 års ålder

Vad är en 2:1 kandidat?

Vad gör en sådan egentligen då och varför ställer de svenska bankerna krav på att du ska ha en masterexamen i exempelvis finansiell matematik? Har man någon användning av den kunskapen? Är det inte problematiskt i sådana fall, att man utbildar sig inom ett ämne där man sedan inte tillämpar sina kunskaper och således glömmer bort dem?

Som ugglan sa har det delvis med utbildningsinflation att göra. Om det är standard att läsa master kan jag som arbetsgivare kräva att jag vill se en master hos de som söker mina jobb, det är ett smidigt sätt att sålla ut dom som "är lata" och inte orkar/vill läsa en master som alla andra. Är det däremot inte standard (som i england) blir det svårare att kräva en master då det rimligtvis skulle resultera i att folket med endast en kandidat söker till andra banker snarare än att skaffa sig en master.

Får jag spekulera fritt kan jag gissa att det även har att göra med att svenska arbetsgivare vet hur låg nivå det är på kandidatutbildningar inom ekonomi. Dom vet att en tjomme som läst ekonomi tre år i sverige inte kan speciellt mycket och vill därför att man även skaffar sig en master så att man lär sig lite.

Vad för kvalifikationer rankas högst av *Utbilding, *Erfarenhet, *Personliga egenskaper?

erfarenhet och skicklighet

Trots det behövs det väl (oftast) en god nivå på de andra två kriterierna?

Hej, antar att det fetmarkerade gäller just Sverige, i och med att du i ett tidigare inlägg nämnde att kandidat var standard. Stämmer det?

Jäklar vilket intresse det var för investment banking. Kanske är fördomsfull, men för mig har finansbranschen alltid känts rätt slemmig, och jag har undvikit den därför.

Vad är det som drar folk till sånt här främst? Pengar? Prestige? Äkta intresse?

Pengar och framgång, och i stundens hetta lär personen även intala sig själv att det är äkta intresse, åtminstone fram till att han börjar jobba

Ja i sverige är väl master standard men i england är kandidat standard. Hur det ser ut i andra länder får någon annan med koll svara på. Som svensk ekonomistudent vet jag att man inte lär sig speciellt mycket under ett kandidatprogram.

På London-bankerna så är Master standard för alla utom de som studerat i UK, US och Sverige (börjar till vis mån skifta vad gäller svenskarna under de senaste 2-3 åren, men när jag började i London var vi fler som kom direkt från kandidaten än mastern). Du kommer inte träffa en enda tysk, spanjor eller fransman som "bara" har en kandidat.