Psykologi B inför LHS (psykologilärare)

Nästa år (2007) skall jag studera till svensklärare(huvudämne) och psykologilärare på lärarhögskolan. Jag har några poäng att läsa upp på vux först för att bli högskolebehörig. Det är detta jag skall göra fram tills 2007. Psykologi A har jag sedan gymnasiet, är det en bra idé att läsa psykologi B nu på vux? Mitt sunda förnuft säger självklart ja eftersom jag får mer kunskap inom ämnet. Men vad vet jag, mitt sunda förnuft har haft fel förut; 1992 vill jag minnas att det var

Så, vad säger de kunniga? Onödigt? Tidsslöseri? Eller är det en superb idé?

50 träffar, 0 svar. Bättre kan ni!

Jag har läst psykologi B och det var en jäkla skitkurs, kolla upp vad som behandlas under kursen innan du bestämmer dig för att gå den..

Gymnasiepsykologi och universitetspsykologi skiljer sig väldigt mycket åt, så jag skulle rekommendera dig att skita i det och läsa matte istället. För matematiken inom psykologin är inte helt lätt. Läs särskilt statistik och ladda ner spss och lär dig det. Sen torde det inte vara några problem.

Gymnasiepsykologin kommer du nog behandla under dina första poäng i Psykologi A. Visst vill du ha lite mer hum om vad ni ska läsa i framtiden och vill kunna veta en aning mer än de andra första föreläsningen så. Men räkna inte med att det kommer hjälpa dig mycket. Tycker det verkar väl överambitiöst och onödigt.

spss, statistikprogram? Självklart kommer jag läsa en annorlunda psykologi jämfört med den på gymnasiet, men den borde vara något mer gymnasieinriktad än låt säga; psykologlinjen - eftersom det är på gymnasienivå jag skall undervisa. Korrekt?

Jag behöver 400p (psyB 100p) och jag är väldigt intresserad av psykologi, överambitiöst - ja, kanske. Onödigt - nej.

Jo, men som sagt finns det nog kanske andra kurser du skulle vilja läsa. Fördjupa dig lite mer i biologi och evolution t.ex. mycket sånt inom psykologin nu. Även hur hjärnan funkar, synapser, gliaceller och neurotransmittorer

Min erfarenhet är att gymnasiepsykologi knappt alls påminner om universitetspsykologi. Och angående psykologlinjen så har den faktiskt mer gemensamt med gymnasiepsykologi än vad forskningspsykologi har. Jag misstänker att du kommer att få en smärre chock om du förväntar dig några som helst likheter. Och ja, statistik är ett nödvändigt verktyg för att förstå psykologisk forskning - som påfallande ofta är vad man kallas positivistisk, dvs. hypotesprövande. Så, som sagt, skaffa dig ingående kunskaper i statistik. Gärna psykologisk statistik. Annars kan du köpa in a-kursens litteratur: Psychology av Smith, Cognitive Psychology av Kellog och The Psychology of Work and Human Behaviour av Smithers. Det finns även en Personality Psychology, men ajg minnsinte av vem. Men Smithboken bör du köpa i vilket fal som helst eftersom det är en bväldigt bra genomgång. Socionomerna har en skitsimpel grundbok om psykologi av Eysenck (viktig figur inom psykologin + hans son Eysenck), den finns på svenska men rekommenderas inte.
en statistik somsagt. För annars får du inte godkänt på kurserna (det är obligatoriskt!!!) . A-kursen innehåller lättare statistik som kan hemtentas, men på b-kursen måste du memorera massor av statistiska milslångs formler för salstentan. På c-kursen är det spss-statistik OCH statistisk teori (dvs. memorera fler milslånga formler). Och om psykologi ska vara ditt andraämne så är du tvungen att läsa som alla andra studenter, dvs. du kan inte glida på bananskalet som du gör i huvudämnet (som ju är blandat med didaktik etc. och är fullständigt urvattnat).
Ämnet psykologi är alltså inte något flummigt där man läser om Freud, Jung och sånt. Det handlar uteslutande (bortsett från några historiska infall) om aktuell forskning.

Många lärarhögskolor saknar egna psykologi-föreläsare och eleverna läser därför "vanlig" psykologi med de andra psykologistudenter. Överlag är ämnesstudierna på lärarprogramen långt över gymnasienivå och mycket kommer man inte att nytta av i läraryrket. Gammal hederlig överinlärning helt enkelt.

Nu förstod jag inte om du hade läst psykologlinjen eller om du hade läst till psykologlärare. Men hur som helst; har du någon aning om hur många poäng statistik som ingår i den svenska psykologutilbdningen?

Hmmm... nu tittade jag lite som hastigast på upplägget och det verkar som man under hela sin utbildning till psykolog har runt 30 poäng helt dedikerat åt statistik och forskningsmetodik. Utöver detta så har man några poäng här och var som inslag i andra kurser, och utöver detta så genomsyrar statistiken arbetet hela tiden. När du ska läsa och förstå rapporter, men främst när du gör arbeten och ska dra slutsatser efter det du mätt och presentera det på ett bra sätt.

Men det måste väl ändå vara relativt stora skillnader på psykologutbildningen och psykologilärarutbildningen?