Citat:
Ursprungligen postat av
jutePippi
Jag förstår dig nog. Men är får man se till syftet också. Det ska ju inte behövas en så stor och kostsam polisinsats från första början bara för att någon bränner en bok eller en flagga. Och det är hela syftet med det och det är därför som det ska bekostas med skattepengar. Så att vi en dag inte ska behöva massivt polisbeskydd för det ena eller det andra, oavsett om det är en koranbränning eller någon annan politisk manifestation. Det måste vara så att polisen ska stå upp för - och skydda yttrandefriheten. Alltid. Vem ska bestämma vad som är onödigt och vad som är nödvändigt? Du tycker att det inte ska bekostas, men andra tycker att det ska bekostas. Regeln måste vara att ingen ska bestämma vad som är värt att skyddas eller inte, eftersom alla tycker olika.
Diskussionen blir helt enkelt vad som ska bekostas och inte bekostas, precis som du säger. Jag personligen hatar att betala skatter, jag inser att vissa skatter måste betalas. Vi måste ha en ordningsmakt, sjukvård och infrastruktur. Även om jag personligen är av övertygelsen att även dessa fundamentala samhällsfunktioner kan privatiseras så har jag ändå kommit överens med mig själv om att jag ändå kan acceptera att staten sköter detta. Så långt är det okej. Men sedan kommer vi till de övriga kostnaderna och där känner jag att det måste få ett stopp.
Jag är villig till att betala för att politiska partier ska ha ett skydd från de som vill dem illa. Tom extrema partier som Feministiskt initiativ eller NMR. Trots att jag inte håller med dessa partier så vill jag ändå att dessa ska vara beskyddade därför att de fyller en viktig funktion. De skapar opinion, en debatt och i slutändan är just skyddet av extrema politiska, religiösa och ideologiska ideer fundamentalt i ett demokratiskt samhälle. Däremot är inte provokationer detta, vår demokrati blir inte hotad om vi inte bekostar polisskydd av provokatörer. Det räcker liksom att provokatörerna får provocera utan att staten bestraffar dem. Däri tar yttrandefriheten ansvar slut. Yttrandefriheten garanterar just detta, grundlagen I alla civiliserade länder garanterar detta. Vad grundlagen inte garanterar är att du eller jag har rätt att använda poliser som personliga livvakter när vi bestämmer oss för att söka uppmärksamhet genom att medvetet kränka och provocera miljarder människor samtidigt men likväl ska vi och har vi just denna möjlighet. Jag tycker att det räcker så. En person som ändå vill provocera får göra det, med beskydd som bekostas av privata medel.
En tidigare skribent var inne på en intressant analogi. Han gillade att gå ut o supa och när han var ute och söp så gillade han att provocera folk, gillade att vara kaxig. Detta ryms ju innanför yttrandefrihetslagen. Du får vara dryg mot människor på fyllan, men du är dryg på eget ansvar, hur skulle det se ut om att dryga personer skulle plötsligt kräva polisbeskydd för att kunna vara ute och slirs utan att få på käften? Hur skulle det se ut om massa andra performancesrtister plötsligt får för sig att de också vill ha publicitet, de vill också skapa sig ett namn genom att provocera miljoner människor samtidigt ska vi behöva bekosta deras beskydd I yttrandefriheten namn? Givetvis inte. Yttrandefriheten år vacker, den är villkorslös men samtidigt är det yttrandefrihet under eget ansvar.