Hur var Malmö och Södertälje för 25-30 år sedan jämfört med idag?

Som någon redan skrivit Malmö var rätt kört redan då, Slöddertälje har jag aldrig varit i men det ligger väl rätt nära tokholm. Vad som borde diskuteras är hur Malmö ens överlevt detta vansinne hur kan den stan fortfarande fungera ens?

Malmö fungerar pga bidrag från skattebetalande svenskar från andra delar av landet.

Där sa du någonting. På 80 och 90 talet var problemen isolerade till stor städernas ghetto områden.
Då var de lite charmig att åka ut till Rinkeby och köpa billig frukt. Idag måste du åka ut till Rinkeby i ett bepansrat fordon.

Idag skall varenda lite jävla håla ta emot skiten. När dom här varelserna inte ens kan få jobb 15 min ifrån T-centralen med tunnelbana eftersom dom är så jävla odugliga, hur fan skall dom få jobb i orter som Grums, Filipstad och m fl?

Vi fortsätter importera ännu mer genom att alla som får PUT får även plocka hit anhöriga. Så förfallet av Sverige eskalera ännu mer.

Södertälje har länge varit en segregerad stad och redan på 80-talet så var det mycket bråk och stök. Även mellan olika nationaliteter så kunde det vara stökigt, svennar, finnar, turkar, syrianer och chilenare var de stora grupperingarna, och sen såklart skinnskallarna som var en blandning av svennar och finnar.

Som fler här skrivit så är och var Södertälje en industristad som tog emot mycket arbetskraftsinvandring, speciellt från Finland och Chile.

Södertälje var påtagligt berikat redan under 80-talet till följd av den stora vågen av syrianer som man tog emot.

Bodde i Södertälje under en massa år. Sent 80-tal och på 1990-talet. Fråga vad ni vill?

Jag kan dock inte svara på en massa frågor om Södertälje idag! Besöker visserligen staden nån gång om året, men är inte insatt i dagsaktuella saker. När vi kom till Södertälje på 80-talet var det nog betydligt mer invandrare än rikssnittet. Det märkte man när man besökte andra delar av Sverige och det verkade som att det bara bodde svenskar där. -Oj tänkte man!

Kan inte påstå att man led av invandringen på något vis. Staden var nog ganska segregerad redan då, och de allra flesta med bakgrund i Mellanöstern bodde i två områden i staden. Det var Hovsjö respektive Ronna då. Sen fanns det finnar och jugoslaver och lite chilenare typ. Men det var naturligtvis mestadels en ”svensk” stad. Majoriteten var svenskar, och i många (de flesta?) områden bodde i stort sett bara svenskar.

Det var en mycket bra stad att växa upp i och jag hade svårt att förstå all skit stan fick redan då utav övriga Sverige. Att stan hade så dåligt rykte.. För så märkte man att det var!

Finns saker jag tycker var lite utmärkande med Södertälje ändå. Alla tror att det var mycket invandrare och en massa problem, men det är inte det jag tycker man märkte av så mycket. Snarare att 1 det var en tråkig stad och 2 det var en arbetar/industristad med ganska lågutbildad befolkning, och 3 staden kändes lite mindre än den var. Svårt att förklara, men det var lite småstadsmentalitet på den tiden. Lite inskränkt kanske.. En typiskt betongsossestyrd kommun.

Närheten till Stockholm var verkligen både på gott och på ont. Det hände ju absolut ingenting i Södertälje eftersom att allt affärs och kulturutbud av storstadsnivå ändå fanns runt hörnet uppe i Stockholm. Sent 90-tal började det röra lite på sig och Södertälje fick McDonalds och sedan Stadium och Dressman. Började kännas lite mer som en riktig stad.