Går det att lära sig litauiska betoningsmönster?

Hur gör ni som kan litauiska för att komma ihåg dessa?

Litauiska ord kan för er som inte vet betonas nästan hur som helst. Däri ligger dock inte bekymret.

Bekymret är att betoningen också kan ändras beroende på i vilka kasus orden är böjda.

Alla litauiska ord tillhör ett av totalt fyra betoningsmönster (där det finns åtta variationer av det tredje, vilket gör dem tolv till antalet). Beroende på hur ordboksformen av ett ord betonas finns det dessutom variationer av samma mönster.

För att göra det ännu värre kan följande tilläggas:

2) Litauiskan har inte bara variationer i betoning utan också ordaccent.

3) Även adjektiv och verbformer har oförutsägbara betoningsmönster.

För mig som försöker lära mig litauiska är det nästan helt omöjligt att komma ihåg dessa betoningsmönster eller till vilket av dessa tolv varje ord tillhör. Hur gör ni andra? Jag älskar det litauiska språket och har inte några bekymmer med att skriva det. Mina litauiska bekanta säger att jag bör försöka glömma betoningsmönstren och att jag kommer att bli förstådd ändå, men mitt mål är ju att på sikt låta som en infödd.

Men så intressant att du försöker lära dig litauiska! Jag gissar att det är en språk men många kasus? Hur kommer det sig att du intresserat dig för litauiska?

Åtta kasus. Litauiska sägs vara det indoeuropeiska språk som grammatiskt står närmast urindoeuropeiskan.

Jag visste inte att litauiska hade så oförutsägbar betoning. Av någon anledning är jag inte förvånad. Samtliga språk i Östeuropa är besvärliga på ett eller annat sätt, och är inte jämförbara med Västeuropas språk (finska och baskiska exkluderat). Kanske att konsonantmutationer i keltiska språk går upp emot Östeuropas språk i jävlighet.

Åh, lite coolt ändå. Jag känner att tyskans fyra är fullt upp för mig.

Men du, har du träffat någon där eller varför just litauiska?

Tack för ditt inlägg!

Jag tycker att det låter vackert och att det är väldigt fascinerande på alla sätt. Det är väldigt konservativt. Det är Baltikums isländska. Ironiskt nog är betoningsmönstren en del av allt detta konservativa.

I övrigt är Litauen ett häpnadsväckande vackert litet land. Vilnius gamla stad och Palangas stränder är väl värda ett besök om du inte redan har varit där. Naturen är vacker och verkar fortfarande vara ganska orörd.

Slutligen vill jag bli läkare och är mest attraherad av Litauens läkarutbildning.

Tyska kasus är busenkla i jämförelse eftersom de (mestadels) böjs genom artiklar och inte ändelser. Det är alltid lättare att lära sig en fristående artikel än en ändelse, eftersom ändelser förändras beroende på deklination (och sedan tillkommer oregelbundna ändelser).

Tyska genitiven är på utdöende dessutom.

Svarade på fel inlägg. Sorry.
Fast det är allt en del ändelseböjningar att hålla reda på i tyskan också men jag förstår vad du menar.

Om du räknar in illativ, som mest används i talspråk, är de åtta. Illativ verkar dock, i begränsad utsträckning, vara på återgående även i skrift. Varför inte missa chansen att göra ett redan komplicerat språk ännu mer komplicerat?


Jaså? Det hade jag helt missat. Jag har inte noterat det i skriftspråk i varje fall.

Ah, givetvis kan man plugga där ja. Jag har inte varit i Vilnius sedan..öh...på nästan 18 år. Kan tänka mig att mycket hänt där och att staden förändrats en del. De var ju inte ens EU-land på den tiden.

Det har den nog.

När jag var där första gången för 15 år sedan var det fortfarande tydliga Sovjet-vibbar. Nu har jag inte varit där på ett par år.

Det jag minns från en annan baltisk stad - Riga - vid samma tid (~20 år sedan) var att renoveringen av hus skedde så skenbart slumpmässigt. Av husen i ett kvarter kunde en tredjedel vara nyrenoverade, en tredjedel rivningsfärdiga. Den sista tredjedelen var redan rivna, vilket fick innerstaden att se mycket märklig ut. Minns att det påminde om en sönderbombad stad efter ett krig. Och krig var ju just vad det hade varit, om än ett kallt. Den fläckvisa renoveringen återspeglade nämligen hus som ianspråktagits av staten men efter Sovjetunionens fall lämnats tillbaka till de ursprungliga ägarna. Inte sällan var de helt i avsaknad av medel för att renovera medan viss nyrikedom kunde spåras i andra fastigheter.

Trist utveckling! Jag får känslan av att Riga är i något bättre skick än Vilnius numera. Det är ett nog ett populärare alternativ. Gamla stan i Riga ser väldigt fräsch ut på de nyare bilder jag har sett.