Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2020-07-05, 03:24
  #1
Medlem
Medelkasss avatar
Ja, vad kan ni komma på? Personligen stör jag mig på bland annat följande:

1: sin²(x) = sin(x)², medan f²(x) = (f(x))². Vidare är sin⁻¹(x) = arcsin(x) istället för 1/sin(x), så följdriktigheten med de vanliga potenslagarna försvinner.

2: Svenskans användande av decimalkomma istället för decimalpunkt. Vilken mängd har det minst anskrämliga utseendet,
{5, 3.14, 7.46} eller {5; 3,14; 7,46}? Eller varför inte {5,3,14,7,46}?

3: Ordo-notation: f = O(n²). Skrivs ibland som t.ex. f(x) = O(g(x)), vilket får f att framstå som sammansättningen av funktionerna O och g.

4: Distinkta variabler skrivna med samma bokstav i gemen respektive versal form. ∀s∈S: P(X<x)<s. Särskilt irriterande om de skrivs för hand.

5: Hakparenteser som alternativ till vanliga parenteser: [y(2-x(x-y))]. Kan förväxlas med "närmaste heltal"-funktionen: [2.2] = 2, [2.8] = 3.

6: Kursiva differentialoperatorer.

7: Dubbelfakulteter. Gäller det att 6!! = 6*4*2 = 48, eller är 6!! = (6*5*4*3*2*1)! = 720! ?

8: Användande av pi till olika ändamål. π = 3.14159..., medan π(x) = Antalet primtal ≤ x. Utöver det betecknar π ofta homomorfismer samt projektioner.

9: Skriv x! istället för Γ(x+1), för bövelen. Den analytiska utvidgningen av x! till gammafunktionen är unik, så det enda som åstadkoms genom skriva t.ex. Γ(3/2) istället för (1/2)! är en onödig skiftning av argumentet med +1.


Fyll på.
Citera
2020-07-05, 03:47
  #2
Medlem
SittFints avatar
Jag stör mig på att notationen för potenser, rötter och logaritmer är så oerhört olika, trots att de egentligen är tre sidor av samma sak.
Citera
2020-07-05, 08:00
  #3
Medlem
Hålker med om 4an,riktigt förvillande för nybörjaren.
Citera
2020-07-05, 08:37
  #4
Medlem
Slarv med parenteser. Ex ax+b / x+a när man menar (ax+b)/(x+a) Eller sin 2x istället för sin(2x)
Citera
2020-07-05, 10:46
  #5
Medlem
nerdnerds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Medelkass
Ja, vad kan ni komma på? Personligen stör jag mig på bland annat följande:

1: sin²(x) = sin(x)², medan f²(x) = (f(x))². Vidare är sin⁻¹(x) = arcsin(x) istället för 1/sin(x), så följdriktigheten med de vanliga potenslagarna försvinner.

2: Svenskans användande av decimalkomma istället för decimalpunkt. Vilken mängd har det minst anskrämliga utseendet,
{5, 3.14, 7.46} eller {5; 3,14; 7,46}? Eller varför inte {5,3,14,7,46}?

3: Ordo-notation: f = O(n²). Skrivs ibland som t.ex. f(x) = O(g(x)), vilket får f att framstå som sammansättningen av funktionerna O och g.

4: Distinkta variabler skrivna med samma bokstav i gemen respektive versal form. ∀s∈S: P(X<x)<s. Särskilt irriterande om de skrivs för hand.

5: Hakparenteser som alternativ till vanliga parenteser: [y(2-x(x-y))]. Kan förväxlas med "närmaste heltal"-funktionen: [2.2] = 2, [2.8] = 3.

6: Kursiva differentialoperatorer.

7: Dubbelfakulteter. Gäller det att 6!! = 6*4*2 = 48, eller är 6!! = (6*5*4*3*2*1)! = 720! ?

8: Användande av pi till olika ändamål. π = 3.14159..., medan π(x) = Antalet primtal ≤ x. Utöver det betecknar π ofta homomorfismer samt projektioner.

9: Skriv x! istället för Γ(x+1), för bövelen. Den analytiska utvidgningen av x! till gammafunktionen är unik, så det enda som åstadkoms genom skriva t.ex. Γ(3/2) istället för (1/2)! är en onödig skiftning av argumentet med +1.


Fyll på.
Jag blir nog inte så irriterad alls över det där. Men jag kan tillägga att det även förekommer att f²(x) betyder f(f(x)), f³(x)=f(f(f(x))) etc, t ex om man analyserar Mandelbrotmängden och liknande.

Om det är tveksamt på något sätt vad man menar är det nog bra om man talar om det.
Citera
2020-07-05, 10:57
  #6
Medlem
Lambdakalkyl tycker jag kan bli så sjuk oläsligt, ex: (λx.xx)(λx.xx)=(x[x:=λx.xx])(x[x:=λx.xx]). Superlättläsligt.
Citera
2020-07-05, 12:53
  #7
Medlem
Jag stör mig på hela inlägget...
Citera
2020-07-05, 15:45
  #8
Medlem
nerdnerds avatar
Index kan också betyda en massa olika saker och skrivas på olika sätt.
I relativitetsteorimatte skriver man t ex ofta koordinatindex snett ovanför variabeln, t ex med
x⁰ = t, x¹ = x, x² = y, x³ = z
vilket ju också skulle kunna förväxlas med exponenter. Varför? Därför att man där måste skilja mellan kontravarianta index (uppe) och kovarianta index (nere), vilket ffa har betydelse när man använder kroklinjiga koordinater. Några exempel med index både uppe och nere kan man finna t ex här:
https://en.wikipedia.org/wiki/List_o...nnian_geometry

Vilket index är lägst, 0 eller 1? En fråga som har olika svar även inom programmering beroende på språk. I fysik låter man oftast 0 stå för tidsindex, medan positiva heltal är rumsindex.
Citera
2020-07-05, 15:58
  #9
Medlem
EnGodForlorares avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Medelkass
3: Ordo-notation: f = O(n²). Skrivs ibland som t.ex. f(x) = O(g(x)), vilket får f att framstå som sammansättningen av funktionerna O och g.

Oerhört irriterande. Med f = O(n^2) vill man ha sagt att f befinner sig i komplexitetsklassen n^2. Fast någon stackars student kan ju får för sig att eftersom x = y medför y = x så borde O(n^2) = f också gå bra. Men det gör det inte. Det är helt fel.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback