Finns Främlingsfientlighet inom FM i Sverige?

Vissa grupper av främlingsfientliga attraheras till Försvarsmakten men främlingsfientlighet tolereras i allmänhet inte. Det finns en liten gråzonsproblematik när man inte vet vad en person håller på med på fritiden och förklarar bort saker (barndomskompisar, vuxit ifrån det o.s.v.) men är man främlingsfientlig i tjänsten är man rökt och är man med i en nazistisk organisation är man också rökt.

Däremot finns det en enorm skepsis mot mycket av värdegrundsfrågorna där Försvarsmakten centralt har pushat för massa genderidéer medan man lokalt gärna driver med det och etablerar koncept såsom "värdegrundstimeout".

En petitess är att modellen "Utveckling av grupp och ledare" är utvecklad av Försvarsmakten och förvaltas av Försvarshögskolan. Så förutom IR5s rätt extraordinära påståenden om Försvarsmaktens sociala sammansättning bör man ifrågasätta när han någonsin erhållit kvalifikationerna för att "medverka" i UGL när man vanligtvis använder erfarna personer med militär bakgrund för detta.

Du kan ifrågasätta vad du vill. Det förändrar inte faktumet att svensk nationalism uttrycks genom främlingsfientlighet.
UGL var ett bra tillfälle för att synliggöra bristerna och det som förde samman s.k. militärer. Väldigt tydligt upptäcktes det under dag 2, att motivationen grundades på en svår uppväxt. Jag:et var närvarande. Det fanns ingen motiverande nationalism i bakgrunden. Sverige definierades som det bättre i olika ”jämförelser” med ”de andra”.
Det är problemet med FM. Att ingen vill försvara Sverige för det Sverige står för. De vill skapa sig ett eget Sverige för att därefter försvara det. Så distinktionen mellan nationalism och främlingsfientlighet är en viktig utgångspunkt.

Nationalism ska undervisas i skolan. Nationalism är något bra. Men främlingsfientlighet är inte bra.

Det är sant att många soldater pratar om att man inte vill försvara det "PK-drivna Sverige".

Det blir lite knepigt när du har ett jobb som kräver patriotism och en känsla för nationen och dess suveränitet samtidigt har du en regering och ett medialt samhälle som talar illa om dessa drag. Mediasamhället förespråkar ju en extrem globalism som är hyffsat naiv.

"SKA jag offra mitt liv för Melodifestivalen-dyrkande skrikbögar, superfeminister och alla bortskämda jävla mongon med sina icke problem?"

Alla de som mer eller mindre pissar på "krigar-idealet."

Det skapar en något knepig sinnesstämning ibland.

FM får se sig själva som den vuxna föräldern som ska rädda sin naiva och lite dumma vegan-son som stått och skrikit på araberna på hörnet att "halal är fel!" och sen fått en fet omgång stryk.

Nu raljerar jag men poängen är att det kanske är svårt att få krigar-mentaliteten att va kompatibla med vårt "toleranta och moderna" globalistiska samhälle.

Det bästa vi kan göra i händelse av krig med den underfinansierade FM vi har idag är att bara låta fienden rulla in, etablera sig, börja känna sig trygga...
Sen börjar terrorn med gerillakrig och ren terrorism mot ockuperade makt. Varje svensk man ska döda minst 1 fiende innan han själv går åt.

Men allt det är omöjligt utan någon form av patriotism och en känsla bland folket.
En gemenskap som går förbi fotbolls-VM och sånt skit. Har man inte den sammanhållningen så kommer inget hända.