Citat:
Det var många år sen nu som jag kände det du beskriver. Det var en tjej som lämnade mig och jag såg framför mig hur vi skulle leva tillsammans tills vi dog ifrån varandra som gamla. Jag ansåg att hon var så perfekt för mig och vi hade det så superbra tillsammans. Men en dag så berättade hon att hon inte kände som jag och att det måste ta slut. Jag fattade ingenting och trodde jag aldrig skulle vilja ha någon annan. Men givetvis så reser man sig ur det med tiden och idag skulle jag inte ens vara intresserad av att dejta henne om hon ringde och frågade. Skulle så klart vara kul att ses och höra hur livet styrt henne eftersom jag inte talat med henne på över 12 år.
.
.
Detta har jag också råkat utför det tog lång tid innan jag kunde fungera normalt igen och fick en dräglig tillvaro.
20 år senare dök denna kvinna upp med nästan vuxna barn och skilsmässa plus en massa kilo extra hon ville fortsätta där vi slutade. Jag tittade storögt på henne undrade försiktigt hur hon tänkte jo hon hade gillat mig hela tiden trots att hon hade allt det andra, jag skrattade till förklarade att det är nya tider nu och att jag har kommit över min kärlek till henne att jag har ingen lust att ändra något. Det var nu min kvinna dök upp jag presenterade henne för mitt ex varvid min kvinna deklarerade att han ger du fan i (mycket skinn på näsan) snacka om nedtagning vad skulle hon sätta i mot denna snygga 30 åring, det kändes som en hyfsad hämnd bättre än den jag själv hade räknat ut.
