Förtryck är frihet!

Förtryck är frihet! Ja så säger ju våra politker, lärare, journalister och de allra flesta vanliga människor i Sverige. Det orwellska storebrosscenariot med just detta nyspråk har blivit verklighet.

Man lägger visserligen till "Majoritetens förtryck är frihet", men det ändrar ju inget väsentligt. Särskilt som denna "majoritet" består av mindre än 30% av Sveriges invånare (s+v+mp's väljare dividerat med folkmängden) och som var och en av dessa väljare bara har 1 av 6 miljoner röster vart 4:e år och dessutom regelmässigt röstar på vallöften som sviks. (Motsvarande gäller förstås om vi har borgerlig eller någon annan regeringsmajoritet, inget partipolitiskt tjäbbel här tack).

Jag vill alltså veta vad det finns för hållbara argument för den populära tesen att (majoritetens) förtryck är frihet. Är inte glorifierandet av den demokratiska beslutsprocessen bara en vulgär propaganda för att rättfärdiga allt mer förtryck? För visst är politik förtryck, oavsett enligt vilka ritualer dess beslut har fattats (annat än om alla beslut alltid var enhälliga)? All politik förutsätter att medborgarna, eller en viss grupp av dem, utsätts för så mycket våld eller hot om våld att de lyder påbuden uppifrån. Mer politik är mer våld och mer förtryck och mindre frihet. Fokus på den demokratiska ritualen avleder uppmärksamhet på det som är väsentligt: politikens innehåll.

Är inte en diktator som låter medborgarna leva i frihet godare än en demokratisk majoritetsregering som gör allt till politik?

Jag förstår inte frågan, våra lagar som gör att samhället fungerar bygger på hot om våld. Kontrollen av den befolkningen är nödvändig för att få den att foga sig efter de regler samhället sätter.

Titta på vad som hände när Katrina slog till i New Orleans, total anarki och med den gravt försvagade kontrollen över befolkningen begicks en rad övergrepp som under normala omständigheter aldrig skulle kunna ha ägt rum.

Du verkar mena att utan förtryck så "fungerar inte samhället". Jag kan hålla med att ett våldsamt upprätthållande av brottsbalken och avtalslagen kan öka den totala friheten i samhället genom att reducera icke-statlig våldsanvändning (och svek). Men all statlig styrning utanför det är förtryck som bara kan motiveras av politikernas maktbegär på alla andras bekostnad.

Om du tror att vi tjänar pengar på förtyck, så har du fel. Ekonomisk teori bevisar tydligt att frihet ger mer välstånd är förtryck. Anledningen är enkel: I frihet måste alla relationer baseras på samförstånd. Det egna bästa måste sammanfalla med andras bästa. Under förtryck däremot, så kan vissa med våld berika sig på andras bekostnad. Kopplingen mellan handling och konsekvens är förstörd och det blir möjligt att bli rik genom att förstöra resurser.
Ja, polisen misslyckades med att upprätthålla borttsbalken. Vad har det med denna diskussion att göra? I det svenska förtryckssamhället så misslyckas ju upprätthållandet av brottsbalken systematiskt. 2004 anmäldes 2 miljoner anmälda brott mot brottsbalken, men bara 550 kännbara straff utdelades (minst 16 månader inlåsning minus rymnidgar och permissioner). Förtyck inom en miljon områden som "blivit politik" garanterar alltså ingalunda att brottsbalken upprätthålls mer effektivt. Snarare tvärtom verkar det som.

Visst uppstår förtryck i ett demokratiskt system, men vad är alternativet? Är människorna en del av den beslutande massan kan de i alla fall påverka besluten till viss grad. Om alla människor är lika mycket värda ska väl alla ha rätt att besluta lika mycket över det samhälle de lever i.

Vad menar du med en diktator som låter folket leva i frihet? På vilket sätt är befolkningen mer fri när en diktator bestämmer allt i förhållande till när folket själva är en del av beslutsapparaten?

Demokrati är en form av kollektivistiskt beslutsfattande, alltså att somliga ska förtrycka andra, använda våld för att tvinga dem göra saker de inte vill. Alternativet till kollektivistiskt beslutsfattande är förstås frivillighet, att man inte fattar kollektiva beslut, utan låter var och en fatta sina egna beslut. Samordning mellan individer baseras uteslutande på avtalslagen, alltså att löften ska hållas.

Ett frivillgt system behöver inget resonemang om moraliska värden. Det räcker att konstatera att individer kan fatta beslut.

T.ex. en kung som skiter i vad folket gör, bara de följer brottsbalken och avtalslagen och alltså inte tvingar varandra till nånting.

I ett samhälle där kollektivt beslutsfattande saknas kan inga regler och lagar råda eftersom alla individer omöjligt kan enas om lagarnas utformning. Jag har svårt att tänka mig att ett samhälle utan kontroll skulle fungera särskilt bra. När polisen och rättsväsendet sätts ur spel är det ingenting som hindrar människor från att begå övergrepp och brott. Det sociala skyddsnätet och allmän sjukvård, skola, infranät och annat upphör eftersom alla bara kommer se till sina egna behov. Det uppstår ett system där gamla, svaga och utstötta inte längre är garanterade hjälp, för mig låter allt detta absurt och inhumant.

Det låter som en riktig utopi där kungen låter alla leva i harmoni utan förtryck och krav. I praktiken kan jag inte komma på ett enda exempel där diktatur eller monarki lett till den frihet du talar om. Snarare fråntas folket sina rättigheter och påtvingas ytterligare skyldigheter. I många fall upphör dessutom åsikts- och yttrandefriheten. Det kan ju knappast kallas frihet. Om vi återgår till ditt teoretiska fall så undrar jag dessutom hur kungen kan fatta lagar som samtliga landets invånare är överens om, annars har de väl inte större frihet än i ett demokratiskt samhälle. Om kungen bestämmer folkets rättigheter och skyldigheter är ju inte individen fri att handla som den vill.

Lagarna som motsvarar vår brottsbalk idag har i allt väsentligt ändrats sparssamt de senaste årtusendena. Vår avtalslag är förvisso modern, från 1914. Alltså, det råder verkligen konsensus, människor emellan och över långeliga tider, om att att misshandel och stöld ska vara brott och att avtal ska hållas. Detta kan inte anföras som något motiv för all annan politik, som inte utgör annat än våldsamt förtryck.

Det är ju inget jag har föreslagits. Brottsbalk och avtalslag ska finnas och polis/domstol/fängelser för att verkställa dessa lagar och den minimala skatt som finaniserar rättsapparaten. All politik ska dock avskaffas, för all politik utöver det som direkt hindrar privat våld och svek, är omoraliskt förtryck. F.ö. tror jag dock inte alls att folk skulle bli mer våldsamma i ett system utan politik. Tvärtom, historiens mest våldsamma personer har varit politiker. Världskrig och utrotningsläger är politik.

De är inte alls "garanterade hjälp" med masspolkitik heller. De är bara garanterade förtryck. Om nu majoriteten nu förtrycker mioriteten med motivet att hjälpa svaga, varför skulle samma majoritet inte kunna hjälpa svaga utan förtryck, utan politik på frivillig väg?

Kan jag tolka argumentet du anför som: "Förtryck är frihet för att stackars svaga grupper profiterar på förtryck"? Detta kan dock en diktator också göra. Hitler förbättrade minsann barns och gamlas och arbetslösas situation.

Det låter som en riktig utopi att politiker skulle hjälpa svaga. Självklart förtrycker politikerna folket för ren egenvinnig och till fruktansvärda kostnader för folket.

Det ska inte stifta några lagar. Att stifta lag är att stå över lagen vilket är exakt att stå utanför lagen vilket är synonymt med att vara kriminell. En lag ska inte kunna ändras eller läggas till. Det ligger i innebörden av ordet lag. Varför skulle man behöva ändra en lag i brottsbalken? Varför skulle t.ex. mord bli lagligt? För att en majoritet av förtryckare skulle kunna profitera på det tycker kanske du med din demokratiska skenmoral. För att kungen säger det, och kungens kung var också kung, skulle en monarkistisk skenmoralist kanske säga.

Men jag undrar vad det finns för moralisk motivation för det vanliga påståendet att förtryck är frihet, varför kollektivistiskt tvång i demokratisk eller annan form är moraliskt bättre än frivillighet?

Vill du upplösa samhället, Realizt? Samhället grundar sig i slaveri och förtryck. Det verkar onekligen svårt att hitta ett system där ingen skor sig på någon annans bekostnad, men lösningen är ju inte att avskaffa alla system. Vad hindrar någon från att själv gripa makten och införa ren diktatur, när du väl har fått din vilja igenom och det demokratiska samhället är upplöst?
Du tycker också att all politik borde avskaffas, men har inget emot att själv skriva politiska inlägg. Prova att leva som du lär och hålla käften istället, så får du se om din sak kämpar för sig själv.
Om du istället menade att all politik, förutom din egen, borde avskaffas, vad är det då om inte åsiktsmonopol, samhällelig likriktning och... förtryck?

Ponera att en människa vill stjäla en potatis. Med total individuell frihet ska väl den människan då ha rätt att stjäla denna potatis? Hur bestäms föresten vilka lagar som ska råda? Genom demokratiska val kan det ju knappast ske. Enhälliga beslut kanske? Om en människa i ett samhälle med en miljon människor motsätter sig lagen att det är fel att döda, vad händer då? Majoritetens förtryck är du ju emot, men samtidigt är du också emot att denna ensamma individ hindrar att alla andra får sina åsikter igenom antar jag. Om viljor går isär kan inte samhället med total frihet fungera.

Anledningen till att politiker har genomfört de elakaste handlingar med värst konsekvenser är inte att de varit våldsammast. Det beror på makt och inflytande. Om du ger en Kumla-fånge samma makt som Hitler ska du nog se konsekvenser.

Utan skattesystemet måste de som är i behov av hjälp förlita sig på individuell generositet. Drivkraften att på ett personligt plan hjälpa främlingar är i regel ganska svag. Innan skattesystemet infördes var det familjens plikt att hjälpa sina närstående. Personer som saknade närstående fick tyvärr ingen hjälp. Det kommer ske igen.

Nej det kan du inte. Jag anser inte att förtryck är frihet. Att leva i en demokrati innebär inte absolut frihet, men den frihet som fråntas individen kompenseras av de förmåner samhället erbjuder. Jag kan inte föreställa mig en samhällsbyggnad som både ger mer frihet och högre livskvalitet än den demokratiska.

Politiker är även de människor och påverkas av sina egna beslut. Visst finns det korrupta politiker men i ett demokratiskt system är politikerna folkvalda och de politiker som enbart styrs av sin egen vinning sållas i regel bort.

Återigen undrar jag då hur lagarna ska utformas. Om en individ önskar att mord ska bli lagligt, vad händer då? Säg att någon planerar att mörda sin rika moster. För denna individ underlättar det väldigt om mördandet av mostrar är lagligt. Ska denna person köras över är det ett form av förtryck. Ska denna person få som den vill? Då kan inga lagar skapas eftersom någon alltid profiterar på att ändra utformningen av varje lag.


Ett sätt att se på saken är att säga att förtryck är frihet, för den förtryckande. Ju mer makt jag har över min omgivning, desto mer kan jag påverka min egen situation.

Som jag ser det är inte kollektivistisk tvång bättre än frihet. Men jag kan inte komma på ett bättre system än det demokratiska för att båda tillgodose frihet och dessutom livskvalitét.

Om du läst mina inlägg så menar jag att de årtusendegamla, av folk spontant uppfunna, lagarna om att stöld och misshandel ska straffas och att avtal ska hållas, att de lagarna ska vara kvar. Men 99% övriga lagar är bara rent förtryck, våldsutövning i syfte att tvinga folk.

Hur kan du allvarligt motivera att den politiska sektorn har direkt kontroll över ungefär DUBBELT så mycket av ekonomin som den privata sektorn, med att "Annars skulle vi få anarki!" Rent trams. Tänk efter en gång om vilka statligt våls som verkligen behövs.

Uråldrig tradition. lagändring ska inte vara möjlig med det är klart att man skulle kunna lämna öppet för ett system t.ex. där det krävs att en majopritet av den vuxna befolkningen röstat för ett förslag (i direkt folkomröstning), och om högsta domstolen efter att ha inbjudit alla ledande forskare i frågan funnit att vetenskapliga bevis i sakfrågan är starka nog, att domstolarna skulle kunna ändra praxis i en viss lag i brottsbalken eller avtalslagen. Polisen borde dock i ett antal år fortsätta som om lagen var som den brukade, tills denna nya rättspraxis verkligen etablerats.

Dagens system där antalet lagar accelererar allt snabbare har totalt inflaterat feneomenet lag till ett godtyckligt politiskt stjälande och förbjudande.


Världens mäktigaste personer är demokratiskt valda politiker. Demokrati innebär en extremt farlig maktkoncentration.

Uppenbarligen finns ju den generositeten. Majoriteten har ju t.ex. röstat för bidragssystemen. Om de avskaffades skulle de ju uttrycka samma generositet genom frivilligt givande. Troligen skulle ett sånt system bli extremt mycket effektivare än dagens rituella byråkrati.

Eller menar du att bidragen ska finnas mot folks vilja och motiverar du d♪2rmed demokratin med att den är bra på att genomföra beslut som majoriteten inte als vill ha? Jag ser faktiskt inte hur du tänker när du insinuerar att utan statligt våld så vore folk inte generösa.

Du ger här mycket tydligt uttryck för att du inser att politik är ett nollsummespel och att du vill profitera på det genom att stjäla mer fråna andra än vad de kan stjäla från dig. Eftersom det mest produktiva för individen i ett masspolitiskt system blir att syssla sig år politiska konspirationer och byråkrati, så konkurrerar det ut produktivt verkligt arbete. Politik minskar kakan och fördelar resurserna efter hur mycket inflytande man har inom den lilla klick som utgörs avförtroende valda. Ett gneomkorrumperat system som också i praktiken förstört massor av välfärd och frihet i sina härjningar. Moral saknas.

Myten om att statligt våld (speciellt demokratiskt dito) skulle höja livskvaliten är helt obefogad. Den emots♪2gs av både logik och empiri.

Jag måste ha misstolkat dig på något sätt. Som jag uppfattade det förespråkade du en total individuell frihet. Detta tycks ju inte stämma eftersom du fortfarande vill ha kvar viss kontroll som exempelvis någon form av uråldriga lagar. J agundrar också om du fortfarande vill ha kvar en form av demokrati eftersom man ska kunna rösta om lagändring genom majoritetsbeslut. Vilka områden av demokratin vill du i sådana fall avveckla?

Tvärtom mot vad jag tidigare trott tycks du inte förespråka anarkism utan snarare kapitalism, kanske rentav anarkokapitalism? Om du vill se en ren marknadsekonomi så tror jag att friheten för det stora flertalet kommer att minska beroende på det kapitalistiska systemets uppbyggnad där pengar styr. Pengar ger makt och makt ger pengar. Du kritiserar de demokratiskt valda makthavarna. Hur farliga kan då inte de odemokratiskt självvalda makthavarna bli?

Jag vill dra en skarp skiljelinje mellan personlig och opersonlig hjälp. Genom att skänka skatt ger jag bort pengar för att någon annan ska torka tant Asta i stjärten. I förhållande till antalet människor som varje månad är beredda att avvara en bit av sin lön är det oerhört få personer som själva är villiga att stå där med toalettpappret i handen utan egen vinning.

Visst innebär politik att kakan blir lite mindre. Men samtidigt anser jag att politiken ser över kakans utformning, hur den bakas, att alla ingredienser tillsätts, hur länge den gräddas osv. Utan politik skulle kakan smaka skit.

Jag håller med dig om att mycket av den statliga kontrollen är obefogad och att vi alla skulle må bättre av lite större frihet. Däremot vill jag inte att det demokratiska systemet ersätts med något annat eller att politiken avskaffas. Det skulle antingen leda till totalkaos eller extremförtryck. Det är min åsikt.

Demokrati betyder ju förtryck, att somliga med våld ska tvinga andra till sånt de inte vill, så helst vill jag avveckla den helt. I vart fall är det nödvändigt att avskaffa den representativa demokratin. Om majoriteten ska styra, så styr den bäst i direkta folkomröstningar, utan mellanhänder iform av parlament, regering eller statschef. Det behövs ju inte fattas några kollektivistiska beslut. I den mån den minimala brottsbalken behöver justeras en aning över lång tid så kan ju domstolarna ta hand om det i den löpande rättsskipningen. Även många demokrater förespråkar ju maktdelning och menar att domstolar bör vara obereonde av parlamentet, så det är ju ingen nyordning.


Det är ju smickrande för kapitalisterna att du säger att frivillighet är helt synonymt med kapitalism. Huruvida de fria medborgarna väljer kapitalistiska eller frivilliga kollektivistiska lösningar är ju helt upp till dem. Ingen bör med våld tvingas till endera.


Så är det ju oavsett huruvida vi har demokrati eller inte. Det är ju inte det vi diskuterar här.

Eftersom de inte har makt att utöva våld mot andra, så är de harmlösa. Den makt de har får de se till att förtjäna genom att övertyga andra att frivilligt samarbeta med dem. Det är den avgörande skillnaden mellan våld (alltså politik, demokratisk eller inte) och frivillighet.

Du kan ju frivilligt donera pengar till tant Asta så att hoin kan anställa en personlig assistent. Varför kan tant Asta inte bli torkad i stjärten utan statlig våldsutövning? Ett typiskt exempel på den vulgära blanda-bort-korten-propagandan för statens växande våldsmakt: "Utan statsvåld kan vi inte fira julafton!"

Hong Kong hade under efterkrigstiden nästan ingen politik alls. T.o.m. valutan var privat utgiven. Den utbända ruinhögen vid krigsslutet, som helt saknar råvaror och t.o.m. importerar dricksvatten, blev snabbt en av världens allra rikaste städer, rikare t.o.m. än kolonialmaktens huvudstad London (vars demokratiska politiker sen skänkte bort Hong Kong till kommunistkina...) Frivillighet ger välfärd. Våld (demorkatiskt, diktatoriskt eller anarkistiskt) ger fattigdom.

Kan du precisera hur? Din farhåga låter helt obefogad, med tanke på historien och ekonomisk teori. Det låter faktiskt som en hjärntvättad reflex, att utan staten kan vi som sagt inte fira julafton, utan dina barn kommer att bli monster som hugger halsen av dig. Iden att mindre (statligt) våld skulle leda till mer (privat) våld är befängd helt enkelt.