Citat:
Ursprungligen postat av Snart.Snart
Om det inte är ett tvång utan bara en social sammankomst som människor uppskattar, i formen av en sedvänja för att regelbundna saker fyller någon psykologisk funktion, dessutom utan någon direkt religiös innebörd - så är det helt enkelt inte en belastning för varken de som gör det eller någon annan.
Såvida inte någon annan väljer att nära en känslomässig reaktion som grundar sig i religionsförakt. Föraktet riktar sig då mot något annat än det som genomförs, och blir därför irrationellt. Utöver småaktigt.
Att däremot fundera över varför något genomförs är inget fel. Det är dock inte samma sak som att hata och inbilla sig att allt som andra gör är fel eller irrationellt, av den enkla anledningen att man saknar vissa sociala mentala funktioner och därför inte riktigt kan förstå.
Men visst bör man nog vara medveten om varför man gör något, även om många tycker det är mindre viktigt när det helt enkelt bara är något de gillar.
Ja i de samanhang där religionsutövningen omgärdas av trygghet och skapar trevliga sammankomster, om det inte vore för exkluderandet av dem som inom gruppen inte följer den ganska strikta snäva norm.. för då går andra mekanismer igång, i form av ett ganska osympatiskt försvar.
(alltså bortsett de där småaktiga uttrycke, förutsatt att de skadliga uttrycken är obefintliga)
När nu så många gudar tillbes och så många fiktiva skeenden skapas och fantiseras fram och t.o.m antar seriös form, antar materians form genom byggandet av särskilda salar för att inrikta tankarna på gud.. så kommer också regelverken fram, vilka diskriminerar och börjar peta i männsikans inre på ett sätt som tyvärr också sipprar igenom i de där mer lttsamma trevliga mötena, det kan ge bismak.. av tvång..
Det sker ju inte över en natt.. men det kväver till slut människans förmåga till uitveckling eftersom alla sakerna tillsammans både socialiserar och internaliserar, till förutbestämd laglydnad..
Samtidigt utvecklas ett "vi-tänkande" gentemot andra... fördomar frodas också lättare i förutbestämda tankemönster, oavsett hur trevligt det sägs vara.. det skapas också viss intolerans.. eftersom det i sin förlängning inte längre förstår vad spontanitet är och betydelsen av spontanitet, det blir en märklig kultivering som inte längre följer "logik" och "fantasi" ...som är en mycket! stark drift i människan, gagnar mänsklighetens utveckling.
Med särskilda koder för osynliga kriterium, följer också att viktiga förmågan till kritiskt tänkande mattas av.. gruppen blir viktigare och medvetenadet om det som är utanför gruppen blir oviktigt, det finns en omvärld, som ju inte är så idealiserad som religionens fantasier är..
allt detta p.g.a gud inte är bevisad, ingen vet om det är en han eller hon eller det, den syns inte hörs inte och bor inte bland folk, att man ihärdigt försökt intala folk att den finns är inte samma som att den finns, därför blir det så ytligt och barnsligt med de sociala lekarna.. tröttsamt liksom.