Kattägare! Äntligen krav på KOMPETENS i nya djurskyddslagen - bryter du mot lagen?

Jag tycker att du är Skrämmande.

På riktigt.

Du vill tvinga Din vilja på andra varelser, kanske bara för att du kan.
Jag har ingen aning om var någonstan du egentligen får din "information" från, det är ju så vrickat något bara kan vara.
Förmodligen är det nån slags föreningar för "Vi som älskar att sätta kläder på våra katter."

Alltså, om det finns en regel som verkligen behövs, så är det ett Absolut Förbud mot vissa människor att ens komma i närheten av katter (eller andra djur för den delens skull).

Du verkar inte veta något om kattens naturliga beteende, men så mycket mer om vad Du allra helst hade Velat.

Om du nu gillar att observera katter så mycket som du påstår, så hade jag velat rekommendera dig att försöka Lära dig något av det isf.
Men visst, inte alla människor kan tolka katters beteendemönster korrekt. Det är bara en minoritet som har den förmågan. För de allra flesta är det omöjligt att förstå sig på vad en katt vill eller ger uttryck för.

Om du inte kan tolka katters uttryck så borde du faktiskt självmant välja att inte ens ha katt.
För naturen säger ju åt dig att du är olämplig.
Ja, du blir kanske ledsen när du läser detta, men vad är egentligen viktigast, att dina katter får leva ett så bra liv som de borde ha möjligheten för, eller att det ska vara DU som mår bäst ???

Inte alla är lämpade att ha katt.
Och en människa som inte blivit begåvad med förmågan att korrekt tolka katters beteendemönster, den är faktiskt inte lämplig.

Du kanske borde skaffa dig en sån där käpphäst istället ??

Den här tråden är till för att diskutera nya djurskyddslagen, inte fantisera ihop trams om andra medlemmar dvs mig i ditt fall. Nej, jag blir inte ledsen utan lite road och undrar förbryllat hur du slänger ur dig påståenden gripna ur luften. Kattkläder och whatnot....Dravel och inte värt ägna minsta möda på att bemöta.

Håll dig till ämnet nu. Lagstiftningen.

Om du hade läst inlägget jag skrev tidigare, som dels syftade till att många vill ha ett förbud mot att släppa ut sina katter utom synhåll eller krav på att de ska få gå ut, så skrev jag om att jag och min katt går ut tillsammans-utan koppel.

Då jag bor i höghusområde så fick jag rådet av SmurfSmurf (som förövrigt är engagerad, har stor vana och kan mycket om katter) att ta med katten och släppa henne utanför stan någon gång också, långt från vägar.

Ja, givetvis hittar katten hem. Finns ju exempel på katter som knatat flera mil för att ta sej dit katten kallar hem.

Vi hade en drös katter när jag växte upp. Det var inte våra, det var ladugårdskatter som "pendlade" hem till oss när de kände för det, vilket hände ofta.
"Alfahonan" eller vad man ska kalla henne, hon stred hårt för att skydda sitt och de sinas revir från vildkatter mellan vår tomt och skogen. Var sällan man såg några skador, men man hörde de högljudda bråken. På äldre dagar måste hon ha fått en klo i ögat för pupillen i ena ögat pekade ständigt utåt under hennes sista tid i livet.
Samma katt gick även in och styrde till kattungeuppfostran i "flocken" (ett antal honor som levde tillsammans, varav 2-3 fick kattungar ibland). Den andra honan som fick kattungar ibland klarade inte riktigt av att ta hand om alla, så denna "alfahona" tog hand om sina egna ungar plus den andres. Eller ibland var det delar av den andres kull som "alfahonan" blev fostermor åt. Det gjorde de upp sinsemellan.

Alltså, jag blir ju beklämd på riktigt när du skriver att du tar användaren "SmurfSmurf" på allvar, att du verkar uppfattade han, eller hon, som nån slags "auktoritet" på katter.

För din egen katts skull - följ för Guds skull inte "SmurfSmurfs" sk råd.
Åk inte - någonsin - ut med din katt till skogen för att låta den löpa fritt.

Och inte till någon annanstans heller.

Om du vill gå med din katt utomhus, där din katt inte känner igen sig eller vet hur den ska hitta hem igen, så ha den Alltid kopplad i sele.
Släpp den inte lös !!!


Lyssna inte på de "råd" denna "SmurfSmurf" ger.
För det är ju fan helt jävla vansinnigt.


Det du, däremot, kanske hade kunnat göra, hade isf varit att hyra en sommarstuga för några veckor.
Då kan du ta din katt med dig.
Och du kan låta den springa fritt, utan att hålla den kopplad.

Det du isf bör göra, är att först bara låta katten bekanta sig med sommarstugan inomhus.
Släpp inte ut katten de första dygnen alltså.
Låt istället katten få gå omkring därinne, bara inomhus, och lukta på alla de nya dofterna, och lära sig var matskålen står och var kattlådan finns.

Sen, efter kanske två dagar, så kan du låta dörren stå öppen medan du äter din frukost utanför dörren, utomhus. På altanen eller om du ställer upp bord och stolar under parasoll tex.

Då kan du sätta ut en extra matskål därute på altanen, bredvid bordet du äter på.
Och så lägger du i mat och ser hur katten reagerar och beter sig.
Förmodligen kommer katten först att vara försiktig, och kanske inte ens vill gå ut direkt.
Men om du har lagt mat i skålen och katten är hungrig så kommer den gå ut och smaka.

Sen går katten själv runt på altanen och håller sig förmodligen nära dig i början.
Men eftersom den redan har luktat in sig överallt inomhus, och börjat känna ännu fler nya och spännande dofter där ute, så börjar den sakta gå runt huset och lukta på husets gränser, och sen ut i allt vidare cirklar.
Kanske den går till trädet, eller busken osv ... men den kommer att hålla sig nära dig och sommarstugan i början.

Låt den få gå som den vill.

Och låt den regelbundet få sin mat i matskålen därute och därinne.
Om katten inte kommit hem på kvällen, så lägg mat i matskålen som står därute.

Ju längre tid du är där ju modigare blir den, såklart.
Men ingen katt vandrar så långa sträckor ändå - även om du inte ser den så håler den sig nära dig.


När du ska åka hem igen så vill du såklart att katten ska "hålla tiden" och inte bestämma sig för att trampa iväg precis när du ska åka.
Och därför bör du upprepa samma procedur som när du kom dit - fast i omvänd ordning.
Dvs att passa på och stänga dörren - och hålla den stängd - när katten är inomhus och det är kanske två dagar kvar tills du ska åka därifrån.
Då försäkrar du ju dig om att katten inte ska "rymma" eftersom du vet var den är hela tiden.



DU kan även låta din katt följa med tex dina släktingar när de ska åka iväg till sin sommarstuga.
För om man bara gör så som jag beskrev så kommer katten att stanna och inte rymma eller "gå vilse."

Den fd vildkatten jag berättade om i det tidigare inlägget, som flyttade in hos mig när jag var liten, den följde faktiskt flera gånger med mina grannar till deras sommarstuga.
Sen var hon (katten) hos dem under hela deras semester och tyckte säkert det var mycket roligt och spännande. Hon rymde aldrig och gick aldrig vilse.


Angående att hon aldrig gick vilse så kan jag även berätta hur smart hon var.
För en gång när vi hade åkt till min mormor och morfars för att spendera sommarlovet där (vilket vi brukade göra de flesta somrarna) så försvann hon plötsligt den sista veckan när vi skulle åka tillbaka.

Vi lyckades inte hitta henne i tid tills vi skulle resa hem, även fast vi letade och skramlade med kattmatspaketen överallt.

Men ...
Efter två veckor så ringde min mormor till oss och berättade att Missan (så hette hon) låg i hennes solstol och såg helt förskräcklig ut.
Hon hade nämligen brutit ena bakbenet (mitt itu) och den ena framtassen hade hon lyckats få in genom sitt halsband och fastnat med det där ...
Så hon hade alltså gått på bara två ben, trots smärtor och svält.

Grejen var ju också att hon egentligen inte visste var min mormor bodde.
För hon hade jättestor tomt, och långt från huvudhuset hade vi ställt upp vår husvagn, och där var husvagnen som katten uppfattade som sitt hem, så att säga.
För det var där vi matade henne och det var därifrån hon utgick.

Vi hade ju aldrig tagit med oss katten upp till huvudhuset där min mormor och morfar bodde.

Ändå förstod hon att det var dig hon måste gå.
För när hon kom tillbaka till husvagnen, så var vi ju inte där.
Vi hade ju åkt därifrån.

Men istället för att antingen stanna kvar där iaf, eller ge sig iväg ut i det vilda, fria, så förstod hon att hon måste gå till min mormor för att få hjälp.

Det visar väl att även om vi inte ser var katten går någonstans, så vet katten var Vi är någonstans.
Dels så ser den det ju, när den smyger runt bland buskarna - men den känner ju även på dofterna var man gått och var man varit, och kanske t.o.m. vem som är släkt med varandra och inte.

Jag tyckte iaf - och det gör jag fortfarande - att det var fruktansvärt smart gjort av katten, att gå till min mormor när hon inte hittade oss.
Eller hur.
Men så var hon ju en vildkatt också, och inte någon bortskämd, tämjd "finkatt," så att säga.
Dvs hon hade levt ett helt liv med alla sina sinnen på helspänn alltid, och lyckats överleva i en fientlig livsmiljö.

Härlig läsning om alfakatten och hennes "flock". Själv har jag bara kunnat läsa eller se film om liknande kolonier och det är inte många som har chansen att kunna följa detta. Att närbesläktade förvildade honkatter delar på kattungeomhändertagandet och har ett socialt liv likt en flock är inte allmänt känt. De lever ju himla hårt liv och inte många ungar klarar sig till vuxen ålder. Numera vill vi kastrera utekatterna för att slippa detta.

När det gäller tipset att ta din kisse till skogen har en annan användare flippat, så det är bäst jag förtydligar. Det är ganska trist kattpromenad i ett höghusområde, brukar vara mest öppna gräsytor och lekplatser. Jag har gått många kattpromenader utan sele i skogen med mina kissar, på platser de inte har varit förut. Precis som vad gäller katters sociala liv, är det inte så känt att man kan promenera med katter utan koppel. Din kisse verkar vara van att göra samma sak som mina. Tipset var till dig personligen, eftersom du har en så följsam kisse och gott omdöme så du kan avgöra om det funkar för din katt eller ej. Om hon vill dra iväg och inte komma när du lockar är det givetvis ingen bra idé. Meningen var givetvis inte att du skulle stoppa in henne i buren fast hon får panik, sen släppa henne lös i nån random skog och låta henne leta sig hem själv.

Jag vet inte om du lider av någon sinnessjukdom, men det verkar finnas klar risk för det.

Du kan inte, om du har minsta lilla samvete och empatisk förmåga, rekommendera någon stackars kattägare att släppa lös katten i ett, för katten, titalt okänt och - för katten - skrämmande område, där den inte ens kan veta vägen hem igen.

Ja, du är sinnessjuk.


Självklart kan en katt välja att slå följe med både sin människa - liksom praktiskt taget vem som helst den träffar på under sin promenad också - det är inget konstigt med det.
Det har jag själv varit med om många gånger.

Ibland har jag träffat på min katt när jag själv varit ute och gått, och plötsligt har katten hoppat fram från något buskage för att hälsa. Sen har den bara fortsatt gå bredvid.
Men - det var då på kattens egna villkor, och något katten gjorde i sin egen välkända hemmamiljö.


Att åka BUSS iväg till någon helt annan miljö, som katten inte känner igen, och som katten inte ens kan hitta tillbaka från - det är fan inget annat än ren och skär Grymhet mot djur.


Katten kommer ju inte ens att förstå var "Hemma" är någonstans.
Om den blir skrämd av något så kommer den ju inte att veta vart den ska vända sig för att finna trygghet igen.
Och ja, katter är lättskrämda djur som vill söka trygghet vid första bästa (sämsta) tillfälle.

Bortsett från Hot ute i den nya, okända miljön, så kan - kommer - katten även att bli Lockad av sådant som finns där. Som tex dofter av möss eller mullvadar, fåglar som sitter i buskarna.
Det är sånt som lätt kan förleda katten och fånga dess uppmärksamhet - med den konsekvensen att katten springer iväg för att leta reda på det.


Herregud männska ...
Du Är inte på något sätt lämplig att ge några råd om hur kattägare bör handskas med sina katter.
Du är så oansvarig det bara går att vara.
Tänker du aldrig ?


OM man ska ta katten till något nytt, för katten obekant ställe, så Måste man göra så som jag beskrev i det tidigare inlägget.
Dvs dels - viktigast av allt - måste man ha en fysisk Plats att vara på - ett hem - som katten också kommer att uppfatta som ett hem.
Det är där katten kommer att känna trygghet och se som sin tillflyktsort.

Sen bör man bara gradvis öppna upp friheten för katten, på det sätt jag beskrev. Genom att först visa var matskålen och kattlådan är.
Sen går man utåt, och låter katten själv få lov att utforska de närmaste omgivningarna - efter eget initiativ.
Inte efter Människans initiativ.



Jag hoppas verkligen att INGEN som läser det du skriver tr dig på allvar.
Du är för fan sinnessjsuk.
Det är pga sådana som dig den där nya lagstiftningen är gjord.
Men tyvärr - som jag skrev från början - så är den allt för tandlös och menlös, och biter inte på sinnessjuka.