Vet inte var jag ska skriva detta. Hoppas detta är ok!
Jag arbetar i en liten butik och min chef vägrar ta till korrekta, säkra säkerhetsåtgärder. Jag har talat med chefen 4-5 gånger och ärligt sagt att jag inte känner mig bekväm och även beskrivit tydliga symptomen jag för bpde psykiskt och fysiskt av det (utbrändhet, ångest, hög stress, panikn hjärtklappning). Chefen bryr sig inte, särskilt inte för att vi ej har kollektivavtal- facket kan inte traska in och ställa krav.
Chefen har istället krävt att jag (som arbetar mest efter chefen) ska arbeta otroligt oergonomiskt, konstant ha stenkoll på var kunder står och se till att allt ansvar läggs på mig och inget på kunderna. Kunderna reser (mest när restriktionerna var i full gång) från hela landet och brydde sig inte om pandemim, lutar sig över kassa etc och var alldeles för närgångna.
Jag orkar verkligen inte mentalt detta, speciellt när jag har riskgrupper hemma. Finns det något sätt jag kan stanna hemma tills jag finner ett nytt jobb eller jag kanske kan studera? Kan jag med dessa tecken på ett nytt (varit utbränd några år tidigare) utmattningssyndrom bli sjukskriven? Jag har trivts på jobbet men detta blev bara för mkt och känns inte okej. Dom extremt få gångerna jag sjukanmält mig pga genuint varit sjuk har det alltid bemöts med sura miner, klagande och metoder för att se till att ge mig skuldkänslor. Innan pandemin har man fått hantera sexuella trakasserier från kunder, skit kastad på sig från kunder etc och allt det retail innebär. Detta blev bara sista droppen känner jag.
Är det någon som snälla kan ge mig råd om vad jag kan göra? Jag vill inte sätta min ekonomi i skiten heller, så försöker komma på sätt där jag kan "hoppa vidare" utan avbrott. Alla råd uppskattas i det här jobbiga.
Jag arbetar i en liten butik och min chef vägrar ta till korrekta, säkra säkerhetsåtgärder. Jag har talat med chefen 4-5 gånger och ärligt sagt att jag inte känner mig bekväm och även beskrivit tydliga symptomen jag för bpde psykiskt och fysiskt av det (utbrändhet, ångest, hög stress, panikn hjärtklappning). Chefen bryr sig inte, särskilt inte för att vi ej har kollektivavtal- facket kan inte traska in och ställa krav.
Chefen har istället krävt att jag (som arbetar mest efter chefen) ska arbeta otroligt oergonomiskt, konstant ha stenkoll på var kunder står och se till att allt ansvar läggs på mig och inget på kunderna. Kunderna reser (mest när restriktionerna var i full gång) från hela landet och brydde sig inte om pandemim, lutar sig över kassa etc och var alldeles för närgångna.
Jag orkar verkligen inte mentalt detta, speciellt när jag har riskgrupper hemma. Finns det något sätt jag kan stanna hemma tills jag finner ett nytt jobb eller jag kanske kan studera? Kan jag med dessa tecken på ett nytt (varit utbränd några år tidigare) utmattningssyndrom bli sjukskriven? Jag har trivts på jobbet men detta blev bara för mkt och känns inte okej. Dom extremt få gångerna jag sjukanmält mig pga genuint varit sjuk har det alltid bemöts med sura miner, klagande och metoder för att se till att ge mig skuldkänslor. Innan pandemin har man fått hantera sexuella trakasserier från kunder, skit kastad på sig från kunder etc och allt det retail innebär. Detta blev bara sista droppen känner jag.
Är det någon som snälla kan ge mig råd om vad jag kan göra? Jag vill inte sätta min ekonomi i skiten heller, så försöker komma på sätt där jag kan "hoppa vidare" utan avbrott. Alla råd uppskattas i det här jobbiga.
Jag svarade nej.