Myten om svensk militärmateriels korta livslängd?

Många anser att Ak4 är ett bättre vapen än Ak5. Man har tom moderniserat Ak4 till version D. Norge har gjort likadant med sina G3or.

Men tanke på det enorma volymer det finns av Ak4 , varför inte använda dem tills det är slut? När jag var med FBU på 80 talet, så fick vi skjuta gevär m/96 som var byggda 1908.. Det var fanns 2 stor batchar av gevär en runt tidig 1900 och en runt 1940 talet. ( Dom gevär som gjordes runt 1940 kallades för gevär M/38 var lite modifierade )

B52 - Som har sitt ursprung ifrån 50 talet kommer vara i drift fram 2040 - 2050.

Tror jag inte. 2008 är tolv år sedan!

Men det är klart, det skulle inte förvåna om det rullade nån gammal Volvo 245 nånstans.. Men knappast massor av dom.

Vissa anser det. Inte alla!

Man ska också komma ihåg att många gillar Ak4 på grund av kalibern. Inte nödvändigtvis på grund av att vapnet i sig är världsbäst.

Ja men dom sista norska modifierade G3-gevären är väl tagna ur drift, eller på väg att tas ur drift ganska snart?

Enorma volymer är det nog inte, och det skulle inte förvåna om man skrotat en hel del gamla AK4 under årens lopp i takt med att en hel del vapen blivit utslitna. Men det är förstås en gissning.

Sen skänktes tusentals AK4 till Baltikum runt millennieskiftet också.

Ak4 är lite halvtung, känns ganska klumpig och är allmänt oergonomisk och obekväm. Uppgraderingen med ny kolv och ny vapenrem är nog ett stort lyft för ergonomin, MEN jag tvivlar på att alla ergonomiska nackdelar med Ak4 försvunnit helt. Jag upplever bland annat vapnet som lite framtungt. Jag gillar inte manöverhandtagets placering heller men det är väl mer en personlig åsikt.

Jag upplever även pistolgreppet som sjukt obekvämt. Varbygeln skär in i fingret, pistolgreppet är tillverkat i typ bakelit som blir snorhalt när man svettas eller när det regnar. Själva greppet är lite för stort för min hand och den j***a säkringsomställaren är omöjlig att nå.

Det är dock personliga reflektioner. Hoppas att man uppgraderar ännu fler (alla) Ak4 till Ak4D. Vore även vördnadsfullt om man hedrade den gamla automatkarbinen med nytt optiskt sikte. Vapnet har helt klart fortfarande en hel del att ge avseende nationellt försvar, och jag är absolut inte emot att materiel får en lång livslängd. Om materielen fyller en vettig funktion!

Min personliga åsikt om Ak4 är att det är ett bra vapen. Men det är inget magiskt med det gamla järnspettet. Det är vad det är, men inte mer.. Förstår liksom inte nostalgin runt Ak4

(Förstår sen heller inte varför man inte redan från start köpte i ett mindre antal moderna förstorande sikten (Typ Acog eller nåt liknande) även till Ak5C? För att tilldela vitala delar av utlandsstyrkan samt vissa här hemma i Sverige. Ungefär som med Insatshjälm 18).

Nej, bataljonens PV-pluton hade två PV-kanoner och två GRG, med PV-pjäsen på fordon i litet nyare tid, bakom en 903 eller hjultraktor i gamla, riktigt onda tider. Så minns jag det, (men det är ett tag sedan jag kunde rabbla utrustningslistor i sömnen).

Poängen var förstås att PV-pjäsen var rätt mycket effektivare än GRG och hade relativt bättre verkan.
Men den spränggranat som IKV kunde skjuta hade man inte till PV-pjäsen.

Inskjutningsvapnet var ett Ljungman AG, med en specialladdad spårljuskula som skulle gå i samma bana som fullbumpan. Det var i alla fall tanken. Vid det allmänna kaliberbytet pipades vapnet om.

Men i den mer allmänna frågan, så får man nog hävda att detta vapen levde ut sitt liv i förväntad omfattning. Om man sparat några i förråd (det fanns ju massor) må det ju vara hänt.

Alla personliga vapen är system: vapnet, ammunitionen, utbildning, logistik och underhåll/amförsörjning på sikt.

De goda skälen att byta till AK5 var... vapnet, ammunitionen, utbildning (AK5 är löjligt lättskjuten jämförelsevis), logistik (delvis, inte enbart fördelaktigt att ha blandad am).

Kostnaderna för att ombeväpna redan funktionella förband var ju avsevärda, och därför lagrade man alla gamla (men kanske obrukade eller "nästan nya") AK4 för att användas där utbildningen redan var avklarad (typ, hemvärnet förr i tiden), B-förbanden (gamla FO-bataljoner och sk "svartbrigader") (försvaret gillade inte riktigt att skäras ner på den tiden).

Att man skickat AK4 på "De Nationella Skyddsstyrkorna" (vi sa "hemvärnet", med respekt på min tid) beror förmodligen på att man kan göra det, med am i tillräckliga lager och med tillräckligt många (i början) som redan hade utbildning på vapnet.

Jag gillade AK-4 och sköt hyfsat med den också, men så lätt att "plinka" med på skjutbanan som m/45 var den inte. Men AK4 är fortfarande en riktig bössa och duger till det mesta. Den går litet längre och med litet mer kraft än AK5, så är det.

Sedan kan man tycka (åsikt) att de som frivilligt ställer upp för att försvara riket (eller de som kallas in) skall ha den bästa (rimligt bästa) utrustningen, som ger dem en chans att komma hem igen. Det är klart att "personliga vapnet" rimligen skall ensas över hela linjen.

Har också skjutit väldigt bra med Ak4, under lugna och bekväma pass på skjutbanan!

Ja Ak4 duger naturligtvis mycket bra till HV och till skarpskyttar etc, men man borde då kosta på vapnet ännu mer. Nya kikarsikten m.m.

Pv plutonen hade 4 st pvpjäs både på IB77 och NB85, under 90 talet kompletterades de av RB56 och ersattes på slutet av RB56 i NB brigaderna.
Alla bakblåsvapen ger uppkast och inga av dem lämpar sig för duell med stridsfordon.
Det gör iofs inte kabelstyrd pvrobot heller.
Lokalförsvar eller HV lämpar sig öht inte att möta mekaniserade stormaktsföband i en konventionell strid. Det blir Visby 1361 i repris.
Det är mot mindre kvalificerade förband eller eldöverfall mot spaningstäter eller med stöd av en av våra 8 st manöverbataljoner de kan göra något mot kvalificerat motstånd

Jodå, det fanns gott om denna pjäs. Jag fick rota litet i gamla data, men i IB66 fanns två pjäser på skyttekompanierna och fyra pjäser på stabskompaniets PV-pluton. Vid moderniseringen till 77 kvarstod pjäsen till dess att den kompletterades med robot.

Tanken var hela tiden att bekämpa pansar, man fick inte skjuta spräng med den (fanns till IKV91, med samma ammunition för övrigt). Någon nyare am än m/84 känner jag inte till, men all am till denna pjäs var avsedd för att bekämpa pansar. .

Jag tror inte att den ens med supersikte och trolleribulor skulle kunna duga i dag - det den skulle kunna uppnå finns ju också mer lättburna vapen och några Strix och en 12-cm GRK löser samma uppgift (men inte riskfritt mot en fiende som artillerispanar). Även dessa (GRK på hjul) torde vi ha i onödigt stora antal.

Pvpjäs har med m/84 ca 600 mm genomslag påstås det, således snäppet bättre än vad en GRG klarar.
Möjligt att man kan konstruera en dubbelverkansdel som tar sig igenom aktivt pansar på APC och IFV om man nu ville det.
Motsvarande vapentyp används frekvent i Ukraina och Syrien.
Så visst har den ett värde, GRK är en betydligt mer komplicerad historia att använda än en pvpjäs.
GRK passar inte heller speciellt bra i ett HV där övningstimmarna är få.

Då även Estland ska avveckla sina Ak4/G3 och Galil i 5.56 2021-2022. Är det då inte bättre att vänta på nya sikten som integreras på de AK som kan bli aktuella. Som exempelvis HK 416/417 eller vad det nu blir för alternativ. Känns lite onödigt att då ge dessa gamla vapen nya kikarsikten m.m.

Om vi hade haft några M40 i 105(6) mm så kunde det ha varit aktuellt. Då dessa även går att använda som kanon och når betydligt längre. Där ammunitions typerna inte var lika begränsat. En ammunition påstås kunna tränga igenom 700 mm.

Som skrivet, pvpjäs kan vara ett sätta att öka bettet i mindre kvalificerade förband till en låg kostnad och med begränsad utbildningsinsats.