Citat:
Ursprungligen postat av
boboboxbox
Du vet det, eller du tror det..? Baserat på hur vanliga människor skulle hanterat en sådan här sak?
Du ser inga tecken på någon personlighetsstörning?
Det intrycket jag har är på sin höjd frustration över att livet inte gått tillbaka till det normala efter händelsen.
En Lovisa som gjorde avbön, visade ånger, bad om ursäkt, erkände sin skuld, tog sitt straff och satt av sin tid skulle mötas av helt andra reaktioner. Om det gjordes ärligt.
Det gör självklart vi andra också, tro inget annat.
Men plocka isär komponenterna i det som hänt och titta på varje enskild del:
Barn i bilen som du har ansvar för. Den yngsta bara 14 år.
Konsekvenstänket och förmågan att väga risker är inte fullt utvecklad hos alla som gjorts myndiga. Oavsett ålder.
Men hon var verkligen myndig. Myndig och körkortsinnehavare. Hon var, eller skulle ha varit den enda vuxna ombord.
Hastigheten. Den är verkligen så vansinnigt hög för det aktuella vägavsnittet att man häpnar. Hon kände inte sträckan, och hade ingen chans med sina förutsättningar att reda ut kurvan hur hon än bar sig åt. Det är inget litet felgrepp eller tillfällig ouppmärksamhet som ledde fram till kraschen. Det är en generaltabbe. Det är - med hennes förutsättningar, näst intill omöjligt att få med sig bilen runt i den hastigheten. Vilket torde ha bevisats.
Klockan mitt-i-viltruschen. Med obältade barn ombord. I en lånad bil.
Titta på delarna som utgör helheten. Bocka av det du själv hade kunnat göra dig skyldig till.
Fundera över resten som blir över, och vad som är fel hos den individ som tar sådana risker med andra människors barn.
Jag tror du kommer till ny insikt när du lagt pusslet.
Du har garanterat inte varit ung och levt livet, hade så varit hade du förlänge sedan lagt ned detta.
6 ungdomar i en bil på en festkväll, hur brukar en sådan resa se ut, tror du att föraren kontrollerar alla passagerare för nykterhet, säkerhetsbälte och sedan ber alla att sitta stilla i bilen och inte störa föraren?