Det var längesen jag hörde historian, och jag vet inte om den är sann, men det sägs att min morfarsfar eller annan manlig släkting ur den generationen tydligen hade bestämt att lära sig engelska. Det var väldigt ovanligt på den tiden (sent 1800-tal), och han hade ingen lärare, men han hade fått tag i en ordbok och några andra böcker, vad jag förstått. Så han satte sig och pluggade ord och lärde sig mer och mer engelska, som han kunde använda för att visa hur belevad han var. En dag kom det några riktiga engelsmän till byn, men när han försökte prata med dem, förstod de inte ett ord. Det visade sig att han inte hade fattat att engelskan har en annan fonetik, utan hade lärt sig orden "på svenska" så att säga, vilket gav honom en helt hopplös accent.
