Berätta när ni stött på bindgalna hundar!

Gillar att se hundar som blivit bindgalna och agerar helt på instinkt.
Berätta gärna om detta😋

Jag och en kompis passade en annan polares grand danois en gång, så hittade vi en kundvagn som vi tänkte han kunde prova att dra med kopplet, men han blev väl skrämd av ljudet och tar den jävla kundvagnen och bara svingade den runt, vi fick den på oss, blev lite tumult.

När jag va barn bodde min bästis bredvid en granne med en helt jäkla bindgalen rottweiler. Gick till han varje dag, ibland i sina egna tankar. Den där hunden var passas av två pensionärer och var bunden till stuprännan. Där gick man i sina egna tankar ibland, på fel sida trottoaren och helt plötsligt kom den jävla mördarmaskinen gläffsande rakt i ens ansikte, tyckte så kopplet höll på att brista. Den ville ha ens strupe den där hunden.

Ludde hette det svinet.
"han är snäll" jo visst. Han vill se mitt blod flyta, din kärring.

Hade hund när jag var barn. Ibland när vi var ute på promenad kom en tant med någon slags mops mixat med något. Vi kallade den "Böghunden" Den var alltid helt galen i att jucka på allt. Hundar oavsett kön, människor, allt. En gigantisk penis och bollar hade den med för sin storlek vilket såg roligt ut.

En liten ful hund. Den var så galen att den inte fattade när andra hundar signalerade hotfullt. Tanten hade den ibland lös med. Då kunde den komma framspringande med tungan ute svansen viftande och ville jucka. Vår labrador var världens snällaste, men just den där hunden tålde hon inte. Det var morrande och skällande, men böghunden verkade inte förstå för den ville jucka.

Tanten själv beklagade sig över ouppfostrade hundar, särskilt en schäfer (en hane gick hur bra som helst för min labrador, och ja alla hundar utom den där mopsen) som tydligen var farlig och aggressiv för att den hade bitit hennes hund. Jag tror schäfern mer markerade, för hade den bitit så hade nog det blivit värre än att böghunden gnällde till lite. Eller "började gråta" som tanten uttryckte det.

Böghunden juckade människor på benen med om man kom nära. Den var inte valp heller utan flera år gammal och höll på sådär nog förmodligen hela livet.

Min sambo tog vår rottweiler och la sig avsides för att få vara ifred och sola på en filt i en park.
Hon somnade liggandes på rygg och vaknade efter en stund av ett dovt morrande, slog upp ögonen och såg bara rottweilerns mage. Hunden stod över henne och visade tänderna för en man som var allt för nära och 'plockade skräp'.
Ska sägas att den där hunden aldrig var arg eller problematiskt, en riktig Tjuren Ferdinand. Men i det läget märkte den väl att saker inte stod rätt till och vaktade duktigt.

Blev påhoppad av en hund som barn. Var ute och hälsa på släktingar i skärgården. Höll mig på vår tomt när odjuret dyker upp och börjar nafsa. Fick inte ens ett förlåt från idioten till ägare när denne efter en tid uppenbarade sig. Hunden var dessutom lös då kopplingstvånget gällde.

Hunden behöver inte ha känt att något inte stod rätt till, en del hundar vaktar helt enkelt sin ägare när de anser att ägaren behöver skyddas.

Vårt ena badrum ligger så man måste gå förbi vår sovrumsdörr för att ta sig dit, och vår hund låter inte någon (utöver man och barn) gå dit om jag ligger och sover. En av min mans vänner (som hunden älskar) trodde att hunden hade blivit galen när den ställde sig i vägen för honom och morrade, men det räckte att jag ropade att det var okej så blev hunden lika glad i kompisen som vanligt.

Värre var det när jag hade skadat mig rejält och låg på marken i väntan på ambulansen, ingen kunde gå fram till mig förrän jag lyckades sätta mig upp och verka som om jag var okej, då kunde en tjej komma fram och koppla honom och ta med honom därifrån.

Kan vara värt att tänka på att även en hund som i normala fall älskar människor kan bete sig helt annorlunda i lägen när den anser att ägaren behöver skyddas.