Män vill inte längre ha med kvinnor att göra

Man måste vara kräsen som man. Vänta tills en med rätt värderingar dyker upp.

Moderna kvinnor och män är idioter. Tror dig vara "mer" än alla som kommit tidigare och försökt fått det stt funka.

Vänta bara: vi kommer stå där med 1000tals ensamma mödrar och ensamma psykskadade bögar.

Ni som tror på den moderna populismen kommer bittert att få smakaA

Sånt här kryllar det av på svenska kvinnors instagram.

http://www.bilddump.se/bilder/202005...252.86.197.png

Och inte nog med det man blir dissad när man inte har en instagram.

Konstigt om man inte vill ha med kvinnor att göra...

Min tid är nu.

Du sitter i en mörk sossekällare och kan inte tänka utanför sosseramarna. Fantiserar om en kollektivt mörk framtid, kulturellt kedjad och blind som en "duktig sosse".

Ja, sannerligen. Det finns ingen själ kvar. Ingen som fokuserar på de mer mjuka och vårdande värdena i samhället av idag. Vi lever under en tidsperiod där mödrarna är slutkörda och jagar stålar.



Du har rätt. Ärliga och hederliga män vill spela ett rättvist spel för att det skall kännas meningsfullt att avancera i samhället. När systemet är så korrupt att de största idioterna får högst positioner endast för att de följer judens subversiva ideologier i högst grad, är inte ett väl fungerande system. Skall kvinnor avancera på arbetsmarknaden så skall de göra det för att de är kompetenta, inte för att de är inkvoterade feminister. Kvinnor skall älska och vårda sina män, inte konkurrera med dem...
Det är alltid lika glädjande att stöta på insiktsfulla och intelligenta skribenter likt dig, PK-befriad.



Jag menar det. De hederligaste, mest självfulla och intelligenta av män blir idag smutskastade och kallade för "incels" och andra infantila begrepp. Sanningen är att de bästa av män idag är de som har svårast på relationsmarknaden idag. De ställer inte upp på det korrupta systemet och avsäger sig helt kontakten med detta. Det är dessa män som nu dragit sig undan, som mest förtjänar att komma fram i ljuset.




Detta inlägg är intressant ur ett psykologiskt perspektiv. Du talar till svenska kvinnor som om de vore män, dina konkurrenter. "Kolla här vad jag kan fixa, en importerad fru från Asien".

Detta inlägg styrker min tes och var man med intelligens förstår mycket väl vad jag menar när jag skrev inlägget. "Låter som du fått dissen", belyser även detta hur den biologiska verkligheten ser ut, nämligen att man har någon form av kärleksrelation till kvinnan, och omöjligt kan se kvinnan som en arbetskollega. Det sitter i vår biologi, det är så verkligheten ser ut.

Vilken "diss" är det herrn syftar på när jag överhuvud taget inte vill ha några relationer med män på arbetsmarknaden? Vill jag inte inleda något kan jag heller inte bli dissad. Detta är vad som diskuteras i tråden. Att avla bastarder med rasfrämlingar är inte lösningen, men det är väl inte du kapabel att förstå.

God kväll,

Problemet tog vid redan under 60-talet och har sedan dess multiplicerats, likt en cancer som sakta tar över kroppen, så har feminismen tagit över samhället, med resultat av att dagens generation inte längre är förmögna att skapa relationer och skaffa familj. Jag är idag själv 27 år, men redan under unga år insåg jag hur samhällets normer gjort det omöjligt för män att kunna lita på kvinnor. De allra bästa av män är idag singlar, och föredrar att ha det så. Män är idag inte intresserade av långvariga relationer, då riskerna med att skaffa en fru vida överstiger fördelarna.

Det första problemet vi ser idag är hur kvinnorna uppmuntras --av sina föräldrar, i skolan, och ute i samhället-- till att göra karriär. De skall studera, bli tävlingsinriktade, och sedan konkurrera med männen på arbetsmarknaden. En man kan givetvis inte älska en kvinna som han måste tävla med, och behöver ständigt hålla ena ögat öppet. Vaksam och orolig över vad kvinnan kan tänkas komma upp med för hyss. Istället för att förenas och gå samman, är de ute och tävlar med varandra på jobbet. Eftersom män är bättre på detta, tvingas de in i ett spel där kvinnorna ständigt fuskar. Orättvist spel skapar givetvis aversion gentemot kvinnorna. En arbetande kvinna är en lös kvinna, mannen kan omöjligt veta vilka relationer kvinnan har med andra män och till chefen på jobbet.

Kvinnan måste ständigt förtrycka sin kvinnliga natur om hon skall ut på arbetsmarknaden. Hon måste bli hård, tuff, aggressiv och manipulativ. Detta går helt emot hennes roll som moder och hemmafru. Konsekvensen av detta är att män tappar suget på att gå ut och jobba, eftersom alla platser ute i samhället är invaderade av kvinnor. Han tyr sig istället till porr, TV-spel och stannar i hemmet där han får vara ifred. Han håller kvinnor på avstånd, så att han skall slippa ha en motståndare i sitt eget hem, där han behöver få vila ut och återhämta sig.

En man kan inte känna kärlek för en kvinna som ständigt vill hävda sig och tävla mot honom. Kvinnornas intåg på arbetsmarknaden har gjort att kärlekslivet i västvärlden helt dött ut. Jag som kvinna har försökt att träffa män flertalet gånger, men finner ständigt att män är skadade av tidigare relationer, och inte längre kan lita på kvinnor. De är bittra och nedbrutna och frågar mig jämt om mitt arbete. Det finns överhuvud taget inte något annat som de vill diskutera med mig, annat än hur det går med min karriär. Tyvärr är många män idag lika vilseledda som kvinnor och förväntar sig att kvinnan skall vara tävlingsinriktad och satsa på sin självständighet.

Jag ser i dagsläget inte hur jag skall lyckas forma en meningsfull relation till en man som det ser ut idag. Istället ser jag massvis av vackra, kompetenta och duktiga män som är ensamstående, singlar eller separerade. Fantastiska män som mer än något annat förtjänar ett kärleksfullt hem och en familj, men som genom psykologisk krigföring och negativa erfarenheter väljer att avsäga sig detta.

Dessa hinder är stora och förödande, och jag funderar på vad vi kan göra för att skapa någon typ av förändring. Män tillåts inte längre vara män, och kvinnor har lurats till att agera som män sedan barnsben. Vilka åtgärder behöver tas för att vända denna subversiva utveckling, och hur har ni löst dessa så kallade "utmaningar" i era personliga liv? Vilka ytterligare hinder för familjebildande ser ni i er vardag?


Vänligen

God kväll,

Problemet tog vid redan under 60-talet och har sedan dess multiplicerats, likt en cancer som sakta tar över kroppen, så har feminismen tagit över samhället, med resultat av att dagens generation inte längre är förmögna att skapa relationer och skaffa familj. Jag är idag själv 27 år, men redan under unga år insåg jag hur samhällets normer gjort det omöjligt för män att kunna lita på kvinnor. De allra bästa av män är idag singlar, och föredrar att ha det så. Män är idag inte intresserade av långvariga relationer, då riskerna med att skaffa en fru vida överstiger fördelarna.

Det första problemet vi ser idag är hur kvinnorna uppmuntras --av sina föräldrar, i skolan, och ute i samhället-- till att göra karriär. De skall studera, bli tävlingsinriktade, och sedan konkurrera med männen på arbetsmarknaden. En man kan givetvis inte älska en kvinna som han måste tävla med, och behöver ständigt hålla ena ögat öppet. Vaksam och orolig över vad kvinnan kan tänkas komma upp med för hyss. Istället för att förenas och gå samman, är de ute och tävlar med varandra på jobbet. Eftersom män är bättre på detta, tvingas de in i ett spel där kvinnorna ständigt fuskar. Orättvist spel skapar givetvis aversion gentemot kvinnorna. En arbetande kvinna är en lös kvinna, mannen kan omöjligt veta vilka relationer kvinnan har med andra män och till chefen på jobbet.

Kvinnan måste ständigt förtrycka sin kvinnliga natur om hon skall ut på arbetsmarknaden. Hon måste bli hård, tuff, aggressiv och manipulativ. Detta går helt emot hennes roll som moder och hemmafru. Konsekvensen av detta är att män tappar suget på att gå ut och jobba, eftersom alla platser ute i samhället är invaderade av kvinnor. Han tyr sig istället till porr, TV-spel och stannar i hemmet där han får vara ifred. Han håller kvinnor på avstånd, så att han skall slippa ha en motståndare i sitt eget hem, där han behöver få vila ut och återhämta sig.

En man kan inte känna kärlek för en kvinna som ständigt vill hävda sig och tävla mot honom. Kvinnornas intåg på arbetsmarknaden har gjort att kärlekslivet i västvärlden helt dött ut. Jag som kvinna har försökt att träffa män flertalet gånger, men finner ständigt att män är skadade av tidigare relationer, och inte längre kan lita på kvinnor. De är bittra och nedbrutna och frågar mig jämt om mitt arbete. Det finns överhuvud taget inte något annat som de vill diskutera med mig, annat än hur det går med min karriär. Tyvärr är många män idag lika vilseledda som kvinnor och förväntar sig att kvinnan skall vara tävlingsinriktad och satsa på sin självständighet.

Jag ser i dagsläget inte hur jag skall lyckas forma en meningsfull relation till en man som det ser ut idag. Istället ser jag massvis av vackra, kompetenta och duktiga män som är ensamstående, singlar eller separerade. Fantastiska män som mer än något annat förtjänar ett kärleksfullt hem och en familj, men som genom psykologisk krigföring och negativa erfarenheter väljer att avsäga sig detta.

Dessa hinder är stora och förödande, och jag funderar på vad vi kan göra för att skapa någon typ av förändring. Män tillåts inte längre vara män, och kvinnor har lurats till att agera som män sedan barnsben. Vilka åtgärder behöver tas för att vända denna subversiva utveckling, och hur har ni löst dessa så kallade "utmaningar" i era personliga liv? Vilka ytterligare hinder för familjebildande ser ni i er vardag?


Vänligen

Jag är inte vänster och det blir därmed komiskt när du kallar mig sosse. Du har dessutom erkänt att du har anarkistiska böjelser. Vänsteräckel! Du verkar helt förvirrad i skallen.

Nä - alla män vill inte ha hemmafruar. De flesta 27 åriga män vill inte ha någon hemmafru som ska snylta på hans pengar. Glöm det.

Och som kvinna vill man kunna klara sig själv. Det vill väl alla vuxna. Relationer och kärlek handlar om vänskap och attraktion - inte att man känner sig underlägsen någon eller ofr.