Kan man ta atarax när man kombinerat Sertralin och Bupropion (Voxra)?

Det var meningen att jag skulle kombinera Fluoxetin med Voxra först, men den funkade inte så bra fast jag gick upp i höga doser.

Paroxetin funkar mycket bättre, blåst ut mycket utav ångesten på 20 mg. Men den biter inte alls mot depressionen, snarare tvärtom. Hade kunnat sova bort alla dagar och inget känns roligt.

Därav Voxran, som skall ge den utlovade dopaminökningen tack vare cyp2d6.

Om 20 mg Paroxetin är högt eller lågt låter jag vara osagd. Jag brukar alltid få käka maxdos och det var meningen att jag skulle göra det även med Paroxetin det vill säga 50 mg. Så just nu käkar jag mindre än hälften av maxdosen.

Vi får se vad som händer, jag kan uppdatera ifall det finns intresse. Än så länge så har jag inte märkt så mycket av det förutom insomnia och honeymoon effekt i en halvdag. Förhoppningsvis så hjälper den mig att sluta röka i alla fall.

Paroxetin är en av de mesta sederande ssri så det är inte lustigt du blir trött och avtrubbad. Den fyller sitt syfte typ. Jag minns den funkade bra mot min ångestproblematik förr men biverkningarna är vidriga redan i doser på 20 mg.

Hade jag sovit 13 h nu hade jag varit överlycklig. Försökte mig på paroxetin nyligen men får sån brutal ångest och restless legs av det.

Sertralin kanske hade passat dig bättre annars om du vill få bättre effekt mot depression och mer energi.

Hur lyckades du sätta ut Paroxetin? Verkar ju vara bland de värsta att sätta ut

Säg det. Gick först ner till 10 från 20 ganska snabbt utan problem sedan trappade jag ut den på några veckor därifrån utan biverkningar.
Jag befann mig i en nyförälskelse-fas och mådde allmänt bra just då. Kan ha bidragit.
Hade även en låg dos mirtazapin samtidigt.

Aha okej. Skönt att du slapp det. Hur mår du idag?

Idag är ett fenomen för sig. För komplicerat för att ens förklara men kort sagt.
Gick från ett skitliv med antidepressiva till ett normalt liv med jobb och flickvän och normal sömn. Sedan gick jag in i väggen av traumatisk konstant stress jag inte orkar gå in på. Idag har jag en rad fysiska och psykiska problem och hittar ingen bra lösning på eländet.
Försökt gå tillbaka till paroxetin som funkade förr men det funkar som sagt inte. Min kropp protesterar. Mitt största problem är min sömn, jag vaknar jämt. Rastlösa ben, små ryckningar i armar. Brutal trötthet.
Rädd jag har fått någon form av hjärnskada.

Tråkigt att höra. Antar att du har gjort blodprov och röntgen?

Blodprover ja, röntgen nekas jag men ska ligga på om en omfattande utredning om jag orkar. Har börjat ge upp livet.
I Sverige kan man ju inte bra fysisk sjuk om man har psykiska problem. De tänker aldrig steget längre.

Vet hur det känns att slåss mot vården i Sverige, tragiskt att man inte får den hjälp man behöver

Tycker alla jag pratar med säger samma och det är tråkigt. Många åker utomlands och söker vård. Ska man verkligen behöva det i ett i-land.
Jag tycker läkare idag är otroligt okunniga och ovilliga att hjälpa. Om man utbildat sig till läkare måste man ju verkligen brinna för yrket och vilja hjälpa sina patienter. Alla känns trötta på sina yrken.

Så är det, önskar läkare hade utbildat sig mer om de äldre läkemedlen