Citat:
Ursprungligen postat av
Anon19
Om såna upplevelser är på riktigt så kan man undra varför de inte tycks ha bidragit till någon vettig uppfinning som gynnar mänskligheten. Sen var det vetenskapsmän som upptäckte gravitation, svarta hål, galaxer, mörk energi, osv, före svampätare som påstod sig ha svävat i rymden.
Såna upplevelser känns så verkliga eftersom resten av kroppen kopplas ur och hjärnan lägger istället extra energi på det som finns i huvudet medan den är fortfarande vaken.
Inte helt säker på hur det du skriver är relaterat till mitt inlägg gällande syrebrist...?
Men för å svara på ditt; både Kary Mullis och Francis Crick har gjort stora framsteg inom DNA-vetenskapen med hjälp av LSD. Kary Mullis om PCR, och säger att han "highly doubt" att han skulle gjort det utan syra, och Francis Crick kom på att DNA nog har en dubbelhelix-struktur
när han trippade på syra. Kvantfysikern Richard P. Feynman tog ketamin.
LSD var superpoppis i Sillicon Valley också, både Gates och Jobbs bland annat, den teknologi som idag påverkar oss enormt och vi är dagliga användare av.
Så säkert mängder av weedrökare.
Droger var inte så hypat förr. Heroin såldes som hostmedicin. Svampar i skog och mark fick man äta utan några dömande regler. "Psykadelisk" var inte ens ett ord förrän 1950-talet. Käkar du svamp, super dig till långtbortistan, röker weed, kväver dig, mediterar, tar opium, eller andra allsköns sätt att få hjärnan att tänka utanför etablerade banor, så är det svårt att sätta fingret på det och tillskriva det något mer än att det var en konstig upplevelse om det inte redan finns en etablerat språk att förklara det på, även om det påverkade dig jättemycket. Är det etablerade språket för att förklara sånt i tillägg änglar, demoner, och tomtar på loftet så håller nog de flesta käften om sådana upplevelser.
Vem fan vet om Newton tog sig till psykedeliska stadier då och då.