Citat:
Ursprungligen postat av
Sodomizer-
Ja om man ska jämföra lagen måste man antingen vänta 2 år eller jämföra nuvarande lag mot vad spelarna från 2015-laget hade för meriter 2015. Utan att ha gjort någon närmare granskning så är väl dessa ganska likvärdiga?
Man kan argumentera för att VNL, Augustinsson och Krafth tillhör den här generationen också.
Bra ide! Sagt och gjort:
Målvakter
2015
Patrik Carlgren v Anton Cajtoft. Carlgren var en etablerad allsvensk målvakt i ett topplag, befann sig väl i en likartad sits som Cajtoft gör idag gällande potential med undantag för att Carlgren hade mer erfarenhet från allsvenskt spel.
Försvarare
Victor Lindelöf-Nilsson v Linus Wahlqvist. Två spelare som på förhand gick in i respektive turnering som väldigt lovande spelare. VNL spelade mestadels i Benfica B och Wahlqvist får sin ringa ålder till trots ses som en etablerad allsvensk högerback med redan nu väldigt många matcher i bagaget för Peking. Återigen väldigt tajt.
Alex Milosevic v Jacob Une Larsson. Tydlig fördel 2015. Milosevic var långt innan EM en etablerad och skicklig mittback och blev klar för Besiktas innan EM. Une har först nu i DIF börjat komma i närheten av vad Alex presterade.
Filip Helander v Filip Dagerstål. Precis som ovan så är även fallet här att 2015 hade en mer etablerad allsvensk mittback än 2017. Helander etablerade sig ungefär samtidigt som Milosevic om jag inte minns fel, vilket var ett par år innan EM.
Ludwig Augustinsson v Adam Lundqvist. Lundqvist, en etablerad och duktig ytterback i Elfsborg men en bra bit ifrån August som 2015 hade slagit sig in i FCKs startelva, utöver då rutin från allsvenskan.
Mittfältare
Simon Tibbling v Simon Tibbling. Första gången som 2017 får överhanden här i mitt tycke. En i sammanhanget mycket rutinerad ung herre som imponerade långt innan EM och spelade till sig en övergång till Groeningen innan EM 2015. Har väl mer eller mindre varit helt ordinarie i Holland sedan övergången. Men även om man inför årets EM hade kunnat förvänta sig mer från en spelare som är äldre och visare än 2015-upplagan så var han betydligt hetare 2015 än i år.
Oscar Lewicki v Melker Hallberg. Relativt jämbördigt här. Lewicki ansågs då som en het talang och duktig allsvensk fotbollsspelare som precis köpts loss av Malmö. Hallberg har även han en hel del erfarenhet från allsvenskan plus ett (misslyckat) utlandsäventyr. Påminner lite om Tibbling i den mån att 2015 års Hallberg var hetare än årets upplaga.
Oscar Hiljemark v Kris Olsson. Även här finns det vissa gemensamma nämnare. Två stora talanger som både gjort sin första stora övergång (Hiljemark till PSV, Olsson till AIK) men där båda inför turneringen haft problem med formen. Hyfsat jämnt även om det är viss fördel Hiljemark som trots allt spelade en hel del i både allsvenskan och Eredivisie innan.
Abdul Khalili v Alex Fransson. Khalili gick tidigt till Turkiet och etablerade sig omgående, men slås ändå här av Fransson som även han varit utomlands ett tag innan turneringen. Fransson gick in i den här turneringen som ett större namn än Khalili.
John Guidetti v Pawel Cibicki. Sveriges stora omslagspojke och arvtagare till Zlatan, som man då trodde. Kom från ett starkt 2014 i Feyenoord med 20 mål på 23 matcher även om våren i Stoke lämnade en del i övrigt att önska. Cibicki inte alls i närheten.
Isaac Kiese-Thelin v Carlos Strandberg. IKT åtnjöt ett grymt 2014 som renderade i en utlandsflytt till Frankrike under januari 2015. Hade stora förväntningar på sig. Strandberg har inte alls haft en lika spikrak karriär som IKT hade inför sin turnering, även om talangen onekligen fanns där. Fördel 2015.
Jag har uselt minne så det är möjligt att jag har en del sakfel här.