Är vi hycklare som lever i en illusion enligt bibeln?

Är vår verklighet en illusion enligt bibeln? Eller hur ska läsaren tolka följande vers:

(Genesis 1:27, KJV)
So God  created  man  (*H120 ) in his own image (* H6754 ), in the image (* H6754 ) of God  created  he him; male  and female  created  he them.

*Image - H6754
Illusion, definitioner
*Man - H120

Är vi skapta som hycklande undersåtar där våra kroppar enbart är en illusion som vi felaktigt upplever som sann och riktig? Är vår verklighet då en inbillning? Vad säger bibeln angående skapelse, illusion och verklighet?

Med tanke på att Gud är en ande är svaret nej.

Jo det är vi. Vi har skapat det för att hitta någon sorts mening . Typ gilla iden med gud som ett skydd som ett imunförsvar för att inte bli tokig. Finns andra sätt säkert åxå men nu vart det så här .

So God  created  man  (*H120 ) in his own image (* H6754 ), in the image (* H6754 ) of God  created  he him; male  and female  created  he them.

Något intressant att notera i stycket är "in his own image" och "in the image", applicerar man sina egna kognitiva fakulteter, deras funktioner och manifestationer så skulle jag tolka detta som att vi är en form av fantasi av Gud likt som att vi själva med vår fantasi kan skapa objekt (bilder) i olika former och manifestera detta till verklighet.

Potentiellt, men då är det nog mer rimligt - om man utgår från min argumentation ovan - att ordet 'inbillning' istället benämns med ordet 'fantasi'.

Dom flesta människor ljuger jämt för sig själva.
Är du en av dom eller inte?

Porten är jävligt trång.

Inte riktigt säker på att jag hänger med? TS menar att efter som gud inte finns, och vi är skapta i dennes avbild - finns vi inte heller?

Vi finns, däremot inte de gudar vi tillber/har tillbett.

Alla religösa människor är hycklare, eftersom dom alla cherry pickar i regelverket.

Gud och religioner är bara ett koncept, en tankemodell, skapat av människan. Om du blir medveten om det kan du hantera dessa frågor på ett enklare sätt.

Var det inte just såna här frågor Jesus ställde?

Ja, det gör jag definitivt tyvärr, det blir [Denied]. Men vad tror du om frågeställningarna, är detta en falsk verklighet i jakt på den sanna som är Guds hemmiljö? Kan det isåfall även bli farligt att tro att detta är den riktiga verkligheten?

Fack, du intellekttualserar och tappar allt!

🐅
Sorry 10 äppelcide7.2 later!

Ja vad bibeln egentligen hävdar, det är ju något.

För att reda ut lite begrepp tidigt så bör vi nog acceptera att definitioner och bilden av inspiration kan vara väldigt personlig.
Kärleken till Jehova och att älska sin medmänniska som sig själv är ju ändå det allra mest personliga en människa kan ta sig för att syssla med.

Det är så stort att det kan innebära så mycket mer än vad någon nu levande människa förstår till fullo, men det är nog, tror jag, ändå så här och nu att alla fritt kan få tillgång till den fulla uppskattningen av det, om de gör valet att hänge sig åt det.

Så vad jag uppfattar som en illusion, det är jag ganska säker på att det är påhittat av någon instans.
Men hela städer blev en gång i tiden påhittade. Ändå kan vi bo i dem, ta på dem, och vandra i dem som finns kvar här och nu.

Är då städer en illusion, eller är de en bild av den verklighet vi har tillgång till?
Sanningen är förstås mycket nära sig i din egen mun och hjärta. Och jag vill inte ta mig för att veta mer, men jag vill mer än gärna att det jag vet ska kunna bli till nytta.

Så är vi enligt bibeln, hycklare som lever i en illusion?
Jag hoppas att vi lever enligt vad som beskrivs som sunt i bibeln.

Är vi då hycklare som lever, i en illusion enligt bibeln?
Lever gör vi ju, fastän vi kan anses som döda i annat avseende. Och som människor tvingas vi ibland till sådant vi inte vill, och kan med det anklagas för hyckleri.

Och slutligen: Är vi hycklare som lever i en illusion enligt bibeln?
Vilka är vi, och vad för mig och vad för dig?
Var finns mitt samvete, och varför är det respektfullt när du avstår från att göra fel av respekt för samvetet hos den du tror gör fel?

Världsscenen förändras ständigt, och det är då viktigt att kunna anpassa sig medan man håller fast i de viktiga principerna om lojalitet och sanning, för annars riskerar man att bli föremål för kritik.
Det är inte utan orsak som man förklarades att man skulle göra som fariséerna sade, men inte som de gjorde.

Den moderna vetenskapens förbannelse för religionerna är att de religiösa började läsa sina religiösa skrifter som vore de just vetenskapliga verk över gud och skapelsen.
Så var det inte tidigare. Redan Augustinus menade att man måste förstå att bibeln talar i liknelser. Om man därför börjar försöka bringa någon slags ordning i bibeln, så att den framstår som logisk och redig, kommer man ofelbart att fjärma sig från dess egentliga innebörd.
Gud är mysterion och kan inte dissekeras med det mänskliga språket eller ens matematiska och logiska formler.
Det närmaste vi kan komma som liknelse är att förstå att vi älskar våra barn för precis dem de är. Vi analyserar dem inte. De är självklara. Med andra ord skall man ha ett kärleksförhållande till bibeln, den ska inte vara en auktoritär urkund.
Bibeln är inte vägen till Gud. Bibeln är Gud.