Stig har skrivit självutlämnande och, kan man tycka, en smula snaskigt om sex. Många gånger. Sen tog Horace Engdahls ex-fru heder och ära av honom genom att insinuera att han mer eller mindre är pedofil, nåt han skrivit om underårig fitta.
Jag tror du blandar ihop Stig och Cyril nu. Båda använder sig av anekdoter och berättelser när de försöker göra poänger. Jag upplever dock att Stig i podden faktiskt försöker komma fram till saker, även om det ibland blir lite fel eller han kommer in på sidospår. Cyril försöker däremot till 90% positionera sig själv eller förhöja sig själv vilket gör det helt outhärdligt att lyssna på i förlängningen.
Vet inte om det är skillnaden på att vara en arketypisk författare (Stig) och journalist (Cyril). Kan det vara så att den sanna författaren försöker få fram sanningen även om han skriver fiktion medan för journalisten är det tvärtom: han försöker skapa falska narrativ ur verkligheten? Förlåt för schizoid-sidospår).
En annan avgörande skillnad är Stigs öppna sinne vilket kan leda både till småskumma reflektioner eller geniala insikter, dock aldrig ointressanta. Cyril (den självbeskrivna anarkisten och fria tänkaren) är per vanlig MSMjourno-vis ironiskt nog totalt låst i ideologiska fallgropar. När han inte berättar fullständigt ointressanta historier om hur han och Ola Rapace drack öl en gång i en skybar lägger han fram de mest mellanmjölkiga åsikterna om kultur och världshändelser. Tänker på hans patetiska perspektiv på ryssland/uk och nu israel/palestina som ofta leder till helt paranoida spekulationer. Nej Ryssland kommer inte invadera Gotland, ja det är fel att bomba civila Cyril ditt cp.
Pinsamt, det har du rätt i. Slarvigt av mig. Håller med dig i övrigt om Cyrils ideologiska skärpa.
Cyril Hellman påminner mig sorgligt nog om när man springer på ett parkfyllo, som visar sig vara den där smarta, snälla och roliga killen som man i samma gymnasieklass som. Det finns ingen röd tråd i varken hans åsikter eller preferenser, utan bara en massa anekdoter om häftiga människor han träffat och coola saker som har hänt - ungefär som en gymnasists föreställningsvärld.
Han verkar storögt springa runt i världen och träffa på farliga förorts gangsters, transor i Brasilien, galna feministiska konstnärer - och bli imponerad av precis allt och alla. Han måste modulera sin föreställningsvärld efter varenda möte. Feminister är ju hemska, förutom Joanna Rytel, för henne KÄNNER han ju. Och konservativa gubbar är ju skit, utom Stig för honom KÄNNER han ju. Och så vidare.
Tror att det är i en av Stewart Homes romaner, som han beskriver en karaktär som byter åsikt varje gång han får en orgasm.
Han är en mycket komisk karaktär, Cyril. Ofrivillig sk cringe-comedy skriven av verkligheten.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Stöd Flashback
Swish: 123 536 99 96Bankgiro: 211-4106
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!