Hastighet/rum

Det är bättre att säga ingenting än att säga något som är direkt felaktigt.

Detta gör ju att allt är förutbestäm, eller?

1. En foton sänds ut från solens yta.
2. Jag tror att jag med fri vilja själv kan bestämma vad jag skall göra under de 8 minuter hit färden tar.
3. Fotonen träffar mig pga att jag bestämde mig för att gå ut genom ytterdörren.

Vad fotonen anbelangar så både sändes den ut och träffade mig i samma ögonblick. Jag hade egentligen inget val att stanna inne. Allt var förutbestämt.

Eller hade den aldrig sänts ut om jag stannat inne?

Tycker frågeställaren behöver bättre svar än vad som uppkommit ännu....en riktigt bra fråga...vad händer när...

Ljusets hastighet 300 000 kilometer i sekunden (eller om vi ska vara petiga: 299 792 458) anges alltid med det automatiska tillägget ”i vakuum”. Men tillägget (i vakuum) är egentligen helt onödigt då ljus endast och alltid färdas i vakuum.
Att ljuset ändå tycks gå långsammare i vatten eller luft innebär inte att ljuset saktar ner.
Tänk istället två löpare som ska springa en viss distans i exakt samma hastighet. Den ena löparen springer på en spikrak skogsväg, kollegan springer parallellt inne i skogen. Det är väl ganska givet att löparen på den spikraka vägen kommer i mål först trots att de haft exakt samma hastighet.
Stackaren som sprang inne i skogen har helt enkelt tvingas springa en längre sträcka då den måste ha kryssat mellan träden.
I ett material krockar ljusets partiklar, fotonerna, med atomer, för hur solitt materian än kan tyckas vara är det mesta på atomär skala tomrum Ja, faktum är att 99,99999999999 % är tomrum. Och det är i detta tomrum ljusets partiklar jumpar mellan atomerna.
Ljusets partiklar, fotonerna, håller alltså inte en annan hastighet i ett ämne, det är bara det att atomernas ständiga absorberande och emitterande av fotonerna försenar målgången.

I inlägg #8 här har SittFint länkat till en kort och mycket pedagogisk video som förklarar hur din förklaring är felaktig. Säkert har någon mindre bildad skollärare dragit den för dig. Vilket är uppenbart eftersom om fotoner absorberades och emitterades igen så skulle varje foton gå i olika riktningar genom glaset. Det handlar istället om våginterferens med elektroners elektromagnetiska fält som får den resulterande ljusvågen att avancera långsammare.

Din parallell med löpare, en på rak stig och en i skogen, som springer olika fort saknar relevans. Ljuset behöver inget medium 'att springa i'. Ljuset 'springer' i vacuum, dom som nu gör det.

Ljuset jumpar inte mellan artomerna. Hade dom gjort det hade de ideliga absorbtionerna och reemitteringarna gjort att ljuset disperserar. Ljuset förlorar sin riktning. Och så är det naturligtvis inte. Hade det varit så hade våra ögon varit meningslösa eftersom allt skulle verka som en tjock dimma.

Du får hitta på nåt annat. Eller läsa fysikboken.

(Jag skrev detta innan jag läste Covid-is-mental 's inlägg. Ber om ursäkt att jag skriver samma sak till en del.)

Ja och nej. Enl relativitetsteorin är det lika meningslöst att se tid och rum som separata storheter, som att se olika riktningar i ett plan som separata storheter. Rum och tid hänger ihop i en 4D rumtid. Uppfattningen av tid och rum är subjektiva (relativa), medan rumtiden är absolut och objektiv.

Allt som rör sig (eller står still enl någon observatör) rör sig mellan olika punkter i rumtiden. Mäter man sträcka och tid mellan dess punkter får man olika resultat. T ex en passagerare i ett flygplan sitter still en timme relativt planet, medan han relativt marken kan ha rört sig 100 mil. Och båda har rätt. Hur långt har han rört sig i rumtiden? Det visar sig att den rumtidssträcka som alla observatörer kan vara överens om, kan beräknas från
√(c²t² - x²)
där t och x är tid resp sträcka som de uppmäts av någon observatör. Olika observatörer kan få olika resultat för t (t ex pga tidsdilatation) och x (t ex pga längdkontraktion) men med den ovanstående formeln får alla samma resultat! Och detta motsvarar då c•tiden som passageraren själv upplever.

För en foton är x=ct, varmed det ovanstående ger rumtidssträckan 0 mellan start och mål. Dessa är olika rumtidspunkter men rumtidsavståndet är 0.

Okej, jag böjer mig för övermakten, men så har jag fått förklarat det för mig. Det är inget jag hittat på.

Ofta får man en förenklad förklaring om hur nåt fungerar i fysiken. Jag fick det otaliga gånger i skolan. Ju mer jag lärt mej fysik sen dess har jag blivit besviken många gånger över hur lärarna lurade mej.

Men dom gjorde det med en anledning. Hade dom berättat hur det egentligen fungerat, plockat fram ekvationer, löst dessa och tolkat resultatet så hade ingen, absolut ingen, förstått nåt enda dugg.

Bilden av löpare som springer ger en trolig förklaring, men dessvärre fel. Det får eleven att bli nöjd för stunden och slutar att fråga kompletterande frågor.

Så, det är så du blivit lärd, och det är en bra ursäkt. Ingen skuld ligger hos dej. Snarare hos utbildningsväsendet.

Att alls beskriva fotoner som något som rör sig torde vara lika ovetenskapligt oavsett hur man lägger upp det. Fotonen beskriver en interaktion mellan två punkter där det 4-dimensionella avståndet är strikt noll. Sannolikhetsvågor är ett matematiskt verktyg för att beräkna interaktionens sannolikhet, men sådana vågor säger inget om hur interaktionen faktiskt går till. Eftersom vi av princip inte kan observera hur fotonen tar sig från A till B så kan vi inte veta något om detta.

Accepterar vi att rumtiden är fyrdimensionell så bör vi nog även acceptera att framtiden och förflutna existerar på samma sätt som platser som ligger längre bort i rumsliga riktningar existerar. EPR-paradoxen visar att naturlagarna inte kan vara lokala, utan det som sker måste vara tillåtet oavsett avstånd i tid och rum. Det leder dock inte till att universum måste vara förutsägbart som ett urverk. Bara för att en foton måste ha någonstans att landa så behöver den inte vara en kausal händelse som sker på grund av en tidigare händelse.

Jag har aldrig sett fenomenet så snyggt forumerat!

Egentligen finns inga fotoner utan det är bara excitationer i det elektromagnetiska fältet. Men försök att få en skolelev att förstå ljus på detta sätt? Omöjligt. Partiklar och vågrörelse är tillräckligt bra modell. Duger till mycket. Men som sagt bara en modell.