Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2020-04-20, 15:31
  #13
Medlem
Carl Serungs avatar
Itt!
Citera
2020-04-20, 16:49
  #14
Medlem
akutaccents avatar
Citat:
Ursprungligen postat av SittFint
(-1)-((-1)-1)=(-1)-(-2)=-1+2=1
0-(0-1)=0-(-1)=0+1=1

Så nej, det du säger stämmer inte.


Det stämmer visst. Enda felet var förvisso att jag skulle låtit bara x-(x-1) stå och inget annat. Men snyggt försök. Sitt fint nu.

https://www.wolframalpha.com/input/?i=x-%28x-1%29

https://www.google.com/search?q=x-(x...hrome&ie=UTF-8
Citera
2020-04-20, 16:51
  #15
Medlem
SittFints avatar
Citat:
Ursprungligen postat av akutaccent
Det stämmer visst. Enda felet var förvisso att jag skulle låtit bara x-(x-1) stå och inget annat. Men snyggt försök. Sitt fint nu.

https://www.wolframalpha.com/input/?i=x-%28x-1%29

https://www.google.com/search?q=x-(x...hrome&ie=UTF-8
Och det var precis det felet jag påpekade
Citera
2020-04-20, 17:24
  #16
Medlem
1={0}

Mängden som innehåller talet noll.
Citera
2020-04-20, 18:18
  #17
Medlem
henrikos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Denom
vilka kommer du att tänka på

1.0
00000001
cos 0
2×0.5
863088231653488611204-863088231653488611203


Kan bli en lång tråd detta... om inte folk tröttnar

Citera
2020-04-20, 22:09
  #18
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av killing.fields
1={0}

Mängden som innehåller talet noll.
Detta! k.f kom med den mest fundamentala beskrivningen, i viss mening definitionen av 1. När Bertram Russel i sitt magnum opus sammanfattade matematiken via axiom så kunde han reducera allt tillbaka till talet 1, men där körde han fast ända tills han kom på att antalet element i den tomma mängden beskriver talet 1. Så enkelt kan det vara när man väl kommit på det.
Citera
2020-04-21, 00:08
  #19
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av osmiumkaka
Detta! k.f kom med den mest fundamentala beskrivningen, i viss mening definitionen av 1. När Bertram Russel i sitt magnum opus sammanfattade matematiken via axiom så kunde han reducera allt tillbaka till talet 1, men där körde han fast ända tills han kom på att antalet element i den tomma mängden beskriver talet 1. Så enkelt kan det vara när man väl kommit på det.

Nej, där tror jag du har fel. Kardinaltalet för den tomma mängden är noll! (Den innehåller inget element).

Däremot låter det sig (kanske!) hävdas att det finns exakt en sådan mängd..!
Citera
2020-04-21, 07:02
  #20
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Nakkvarr
Nej, där tror jag du har fel. Kardinaltalet för den tomma mängden är noll! (Den innehåller inget element).

Däremot låter det sig (kanske!) hävdas att det finns exakt en sådan mängd..!
Både ja och nej, delvis beroende vilken skola av satslogiken man följer i frågan om medlemsskap och inklusion. Russell följer Peano i frågan om a vs {a} (även om han mellan 1900 och 1903 svängde fram och tillbaka flera gånger) och menar just att 1={}, att 1 är antalet element i den tomma mängden, det vill säga den innehåller elementet ”inga element”. För den som vill läsa mer om den historiska utvecklingen kan jag rekommendera Kanamori, The Bulletin of Symbolic Logic 9 (2003). Om 0 (och/eller {0}) finns var en av det sena 1800-talet och tidiga 1900-talets stora debatter inom logiken och jag brukar lita på BR, men kan någon peka på annan forskning på området läser jag gärna den.
Citera
2020-04-21, 07:52
  #21
Medlem
Fortran77s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av osmiumkaka
Både ja och nej, delvis beroende vilken skola av satslogiken man följer i frågan om medlemsskap och inklusion. Russell följer Peano i frågan om a vs {a} (även om han mellan 1900 och 1903 svängde fram och tillbaka flera gånger) och menar just att 1={}, att 1 är antalet element i den tomma mängden, det vill säga den innehåller elementet ”inga element”. För den som vill läsa mer om den historiska utvecklingen kan jag rekommendera Kanamori, The Bulletin of Symbolic Logic 9 (2003). Om 0 (och/eller {0}) finns var en av det sena 1800-talet och tidiga 1900-talets stora debatter inom logiken och jag brukar lita på BR, men kan någon peka på annan forskning på området läser jag gärna den.

Den som är intresserad kan ju begrunda följande citat ur anfört arbete. Det framgår där att Russell kanske svävade på målet lite, men att det är bevisbart att om man vill göra en distinktion mellan inklusion och medlemskap så blir man tvungen att skilja mellan a och {a}.


The a vs. {a} distinction is inextricably connected for
Russell, but it is now time to invoke a simple point. The following result is
provable just in first-order logic with equality and the membership relation,
with the usual definitions of ⊆ and {a}.
Theorem. ∀a (a = {a}) is equivalent to:
(∗) ∀a ∀b (a ⊆ b ←→ a ∈ b).
Proof. Suppose first that a = {a}. Then for any b, a ⊆ b if and only if
{a} ⊆ b. But {a} ⊆ b if and only if a ∈ b, and hence we can conclude that
a ⊆ b if and only if a ∈ b.
For the converse, first note that since a ∈ {a}, (∗) implies that a ⊆ {a}.
But also, since a ⊆ a, (∗) implies that a ∈ a, so that {a} ⊆ a. Hence we
can conclude that a = {a}. /
In other words, the identification of classes with their unit classes is equivalent to the very dissolution of the inclusion vs. membership distinction that
Russell so assiduously cultivated and exploited!


The Bulletin of Symbolic Logic
Volume 9, Number 3, Sept. 2003
THE EMPTY SET, THE SINGLETON, AND THE ORDERED PAIR
AKIHIRO KANAMORI
Citera
2020-04-21, 11:01
  #22
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Fortran77
Den som är intresserad kan ju begrunda följande citat ur anfört arbete. Det framgår där att Russell kanske svävade på målet lite, men att det är bevisbart att om man vill göra en distinktion mellan inklusion och medlemskap så blir man tvungen att skilja mellan a och {a}.


The a vs. {a} distinction is inextricably connected for
Russell, but it is now time to invoke a simple point. The following result is
provable just in first-order logic with equality and the membership relation,
with the usual definitions of ⊆ and {a}.
Theorem. ∀a (a = {a}) is equivalent to:
(∗) ∀a ∀b (a ⊆ b ←→ a ∈ b).
Proof. Suppose first that a = {a}. Then for any b, a ⊆ b if and only if
{a} ⊆ b. But {a} ⊆ b if and only if a ∈ b, and hence we can conclude that
a ⊆ b if and only if a ∈ b.
For the converse, first note that since a ∈ {a}, (∗) implies that a ⊆ {a}.
But also, since a ⊆ a, (∗) implies that a ∈ a, so that {a} ⊆ a. Hence we
can conclude that a = {a}. /
In other words, the identification of classes with their unit classes is equivalent to the very dissolution of the inclusion vs. membership distinction that
Russell so assiduously cultivated and exploited!


The Bulletin of Symbolic Logic
Volume 9, Number 3, Sept. 2003
THE EMPTY SET, THE SINGLETON, AND THE ORDERED PAIR
AKIHIRO KANAMORI
BR ändrade sig (och sa direkt mot sig själv flera gånger) i en serie av artiklar från 1900 och framåt, men ändå använde han 1={} i sin PM. Om vi nu antar att BR har fel, hur ska vi då definiera "1" utan att hamna i någon form av cirkelresonemang?
Citera
2020-04-21, 11:16
  #23
Medlem
Fortran77s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av osmiumkaka
BR ändrade sig (och sa direkt mot sig själv flera gånger) i en serie av artiklar från 1900 och framåt, men ändå använde han 1={} i sin PM. Om vi nu antar att BR har fel, hur ska vi då definiera "1" utan att hamna i någon form av cirkelresonemang?



I vilken grad det är cirkulärt går säkert att diskutera; I PM definierade Russell talet ett som:

∗52⋅01 1=df{α∣∃x(α={x})}

Dvs. i stil med Freges tidigare definition, som klassen av alla mängder som har ett element.

Det som nämnts i tråden att talet ett skulle definieras som mängden av tomma mängden (och vidare en identifikation av heltalen via de s.k. von Neumannordinalerna) är en senare utveckling som man brukar hänföra till von Neumann.

Där har vi då en mängdteoretisk tolkning av heltalen som {},{{}}, etc. Man lägger förstås genast märke till att det är rätt nära till att göra streck på en pinne... en observation som inte är så ytlig som man först kan tro.

Som en känd filosofi senare skulle komma att skriva: " Det här två: II. Det är en bra definition, lika bra som Russells. Den kan missförstås, men alla definitioner kan missförstås.".

Men det här är väl en annan diskussion, en annan tråd, som kan urarta på vanligt sätt i forumet? Men då utan i alla fall min medverkan...
__________________
Senast redigerad av Fortran77 2020-04-21 kl. 11:19.
Citera
2020-04-21, 11:20
  #24
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Fortran77
I vilken grad det är cirkulärt går säkert att diskutera; I PM definierade Russell talet ett som:

∗52⋅01 1=df{α∣∃x(α={x})}

Dvs. i stil med Freges tidigare definition, som klassen av alla mängder som har ett element.

Det som nämnts i tråden att talet ett skulle definieras som mängden av tomma mängden (och vidare en identifikation av heltalen via de s.k. von Neumannordinalerna) är en senare utveckling som man brukar hänföra till von Neumann.

Där har vi då en mängdteoretisk tolkning av heltalen som {},{{}}, etc. Man lägger förstås genast märke till att det är rätt nära till att göra streck på en pinne... en observation som inte är så ytlig som man först kan tro.

Som en känd filosofi senare skulle komma att skriva: " Det här två: II. Det är en bra definition, lika bra som Russells. Den kan missförstås, men alla definitioner kan missförstås.".

Men det här är väl en annan diskussion, en annan tråd, som kan urarta på vanligt sätt i forumet? Men då utan i alla fall min medverkan...
Så är det. Tack för diskussionen!
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback