Citat:
Ursprungligen postat av
Zoomfront
Nej, du kommer inte bli lycklig om du "får svar på riktigt riktigt riktigt jobbiga frågor", för du har redan fått svar och inte har du blivit lyckliga för det. Och även om du skulle få de svar du vill ha så kommer det inte göra dig lycklig. Det vet du också egentligen.
Nej, jag har inte fått några svar.
Jag väntar fortfarande på en förklaring om vad "social kompetens" egentligen betyder när jag kan se hur den lilla tomten som startade hatkampanj mot mig och började sprida lögner om vad jag hade utsatt honom för min kompis sagt till honom att vi inte tänkte städa efter honom har jobb idag. Han blev också utsparkad ur ett antal projektgrupper för att han inte kunde samarbeta.
Samma sak med den lilla tomtens nerknarkade kamrat som var med i hatkampanjen. Han klarade inte ens första året på en civilingenjörsutbildning i datateknik men har ändå jobb.
Vi kan fortsätta med deras gemensamma bekanta alkoholisten som inte heller han klarade mer än första året trots idoga försök. Han har idag ett bekvämt jobb på universitetet där vi pluggade, ett jobb han har totalt 0 kvalifikationer för.
Vi kan fortsätta med frågan om "kompetensbrist" där jag så sent som idag får uppleva företag som på fullt allvar tror att de ska kunna gå på en jobbmässa främst riktade mot sådana som varit utanför arbetsmarknaden länge och hitta någon med universitetsexamen och minst 4 års arbetslivserfarenhet som programmerare.
Vi kan fortsätta på samma spår med företag som CGI, B3, Nexer och Bouvet som dyrt och heligt lovade att de skulle anställa i ansökan till MYH för min utbildning. För att därefter göra klart att de bara är intresserade av civilingenjörer och systemvetare med minst 4 års erfarenhet när det var dags att öppna plånboken.
För den delen kan vi fortsätta på samma tema med
https://adderatech.techsverige.se/ här står ingenting om att det bara handlar om civilingenjörer och systemvetare med minst 4 års erfarenhet trots att det är vad branschen kräver.
Vi kan fortsätta med
https://www.tn.se/article/35519/bran...ster-varje-ar/ inte en enda jobbig fråga eller ens antydan till självrannsakan om eget ansvar, bara krav krav krav krav på allt och alla andra. Och det här är ingen ny företeelse. Så här har det sett ut de senaste 10 åren.
Därefter kan vi fortsätta med de jobbiga frågorna om skrikandet efter "portfolio". Det fortsätter skrikas om det trots att första hindret alltid är någon 23årig HR-bimbo som i bästa fall kan starta sin dator själv. Varför ljuger man?
Vi kan gå vidare till besatheten av "mångfald" och varför det alltid betyder "fler vita medelklasskvinnor" trots att hr-avdelningen flödar över av sådana.
Vi kan avsluta med fallet Benish Adnan. Hon kommer från Pakistan som anhörig till en "kompetens"invandrare, påstår att hon har en kandidat i datateknik och självklart är det svenska statens problem att förse henne med en praktikplats så att hon kan använda sin 8 år gamla påstådda kandidatexamen som hon inte jobbat med en dag i sitt liv. Här var det inget skrikande om 3-5 års arbetslivserfarenhet, här var det 4 månaders praktik på skattebetalarnas bekostnad och därefter kunde hon börja jobba. Varför var det så? Och framförallt, varför ska hon ha svenska skattebetalares stöd när jag vid samma tidsperiod fick reda på att jag ska flytta utomlands. Hon kan själv flytta hem till Pakistan där det sätts pris på hennes talanger.
Jag tar också upp här mina klasskamrater som inte vet skillnaden mellan en hashmap, en trie, ett b-träd eller ett quadtree men får jobb ändå. Jag behöver lösa tävlingsprogrammeringsproblem för att ens visa att jag är värdig att få avslag när jag söker jobb.
Varför är det så?