Kan/bör man vara kompis med sin chef?

Hade utvecklingssamtal med min chef där han under mötet sa att han vill att jag inte ser honom som en chef utan som en vän. Han blev nästan emotionell och fick kontrollera sig själv när han sa det så jag tror inte att han ljuger för att få mig att erskänna svagheter som han kan sparka mig för t.ex (om han inte är en psykopat)

Är han genuin med detta? Även om så är fallet så känns det fel att vara kompis med sin chef. Är man inte som chef dömd till att inte ha samma relation till sina anställda som de anställda har till varandra? Ska jag verkligen våga vara öppen med min chef om saker som bekymrar mig på arbetsplatsen och tillochmed mitt privatliv? Han verkar vara en genuin person som vill mitt bästa men som sagt det kanske inte är bra att ha en mer personlig relation till sin chef. Kanske bäst att förhålla sig professionell hela tiden?

Mvh

Jag hade aldrig varit det om det inte gällde tex en dödsfall i familjen som fick mig att inte kunna sköta mitt arbete. Då hade jag öppnat mig för att han skulle förstå. Men annars, ALDRIG!

Vänskap är viktigare än jobb.

En bra person vill man ha som vän oavsett om denne är över eller underordnad på jobbet.

Så frågan är om du vill ha in honom i ditt liv.

Däremot bör man försöka hålla isär det jobbrelaterade med det vänskapsrelaterade så gått det går.

Hur pass bra känner du din vän/chef, och hur mycket litar du på denna individen?
Hade varit väldigt varsam ifall jag var du.

Bara för att ni blir ”vänner” behöver väl inte det betyda att du behöver börja avslöja saker inom ditt privatliv?
Umgås ni utanför arbetstid? Eller vad är det han vill få ut på att ni ska ses som vänner istället för kollegor?

Tänk en gång extra innan bara kompis!

Kan bli så att chefen utnyttjar er "vänskap" för att få dig att ställa upp på allt möjligt, jobba hårdare osv.

Alternativt att chefen vill komma innanför TS underbyxor och på så vis vill skapa en mer privat relation på fritiden. Får hoppas att TS är tjej så det inte är en rumpsugen bögare till chef det handlar om

Regeln är att man bör undvika det. Som chef kan man hamna i riktigt pissiga situationer om man blivit vän med många på jobbet och sen måste välja någon man ska sparka från högre instanser. Men det är upp till var och en. Personligen som chef undviker jag vänskap med anställda. Som anställd undviker jag vänskap med chefer. Det inkludera även att lägga till folk på fejjan m.m

Håll det på en professionell nivå.

Beroende på bransch osv så kan det vara både bra eller mindre bra att vara för nära sin chef. Men generellt sett ska du vara försiktig med det då det kan bli ett onödigt skevt förhållande då din chef har mer makt än dig.

Arbetar man på ett företag där man är max 5 stycken, ja då blir en sådan vänskaps relation oundviklig. T.ex. om du jobbar på en VVS firma lokalt, eller en gård.

Är man på ett större ställe, ja då råder det lite andra förutsättningar, en annan syn på saker.

Jag har alltid sett min chef som chef, ser hur folk trampar ner i vänskaps-fejjan träsket och hamnar i beroendeställning t.ex. Folk är dumma i huvet ur den aspekten i det här landet, man kan inte ha en sån relation för då uppstår jäv och just utnyttjande - åt båda håll.

Sen när saker ska tas på allvar då är man "vänner" och så uppstår problematik.

Vad som stört mig mest är att folk som har brun tunga får fördelar för att de är "vänner" och inte för att deras kunnande eller erfarenhet spelar in. (Ja, jag har erfarit detta själv, och ja, jag är och varit lack som fan över det då det tydligt påverkat karriär och livets gång).

Det krävs en vettig människa på en chefs post för att axla rollen som en rättvis och förståndig person, såna finns det få av.

Det kan gå men det är viktigt för dig att också förstå att ibland behöver en chef ta beslut som du inte tycker om. Och då måste du faktiskt förstå att det är hans jobb att ta de besluten även om du inte tycker om dom. Jobbet går i slutändan före vänskapen.

Jag satt nyss ned med min chef och vi diskuterade faktiskt detta ämne då det hände mig när jag var tvungen att ta hårt beslut mot min kollega som jag även är vän med.
Och det var precis detta vi sade att ibland behöver man ta jobbiga beslut, och de blir extra jobbiga när man är vän med personen.
Därmed kom vi fram till att vi ej vill vara vän med varandra. Chef och anställd. Trevlig mot varandra och kan snacka, men ej vänner.
För när det kommer till kritan måste han agera och jag förstår honom att han inte vill göra det svårare för sig själv.

För att citera en kollega:
"Man måste få skälla på varandra ibland. Gör man inte det får man ingenting sagt och därmed blir ingenting bättre. I slutändan kan vi fortfarande vara vänner men vi måste få skälla av oss."

Till viss mån ja, men inte för mycket.

Att inte kunna prata med chefen om saker som bekymrar dig på arbetsplatsen verkar ju aningen dysfunktionellt. Om man inte kan prata jobb med chefen så är något allvarligt fel. Att kunna komma överens med chefen är heller aldrig fel. Det är heller inte fel att kunna ha fika-snack heller.

Men som sagt, blir det dåliga tider på jobbet så måste kanske din chef sparka dig. Hur kul verkar det vara att sparka sin kompis? Då tycker jag en för nära relation bara ställer till det och även i andra situationer i chefskapet.

Kan också vara så att han bara verkar vara ute efter ett enkelriktad relation där du förväntas ställa upp, men då utan någon lojalitet på andra hållet.

Ökar dessutom risken att ses som rövslickare och opålitlig från sina arbetskamrater. TS kan bli utfryst ur gemenskapen på arbetsplatsen och det kan få så långt som att TS får säga upp sig själv.

Så nej..Oftast ingen bra sak att bli kompis med chefen eller umgås på fritiden med chefen annat än vid firmafester. Vad tycker andra anställda om denne chef är chefen omtyckt eller snackas det skit om chefen?

Chefen kanske vill få in en "spion" bland de anställda som rapporterar om hurr andra är och arbetar.
Har hänt på en del arbetsplatser jag varit på och stämningen på företagen som har detta är oftasts i botten.