Begagnad Citroën c3 eller Huyndai i20

franska märken är skit. undvik allt under 100 hk för du vill inte växla ned till ettan eller tvåan för att ta dig uppför en backe. koreanskt, kolla upp vad det är för hk på den och växellådan, drivaxeln. har för mig att någon av dessa modeller innebar en svag växellåda/kraftöverföring. kolla upp vad skatt och försäkring är på dessa bilar. köper du begagnat kan du räkna med att det kommer någon oförutsedd utgift och då måste du ha pengar för att täcka upp det.

notera att franskt skräp är billigt i inköp men att kostnaderna drar iväg vid reparationer, det är där de stora utgifterna ligger. kass kvalité innebär större utgifter

Väldigt enkelt val Huyndai I20. Lång garantitid, överlägset billigare i service och reservdelar, mycket mer driftsäler. Inga problem med elektroniken (vilket inte kan sägas om franska bilar direkt) Köpte själv en ny i20 för 8 år sedan..servad enligt service planen..inte ett ända stopp under alla år heller inga onormala saker med bilen. Har bytt batteri efter 6år bromsar och slitdelar annars inget och den går fortfarande som en klockatrots att den numera närmar sig 20 000 mil. (CRDI) Dieselmotorerna från huyndai klarar lätt 35-50 000 mil om de servas. har kamkedja så man slipper dyra rembyten.

Skulle köpa samma bil igen om jag skulle handla bil.. inget snack om den saken.

Som begagnad är valet ännu enklare.. köp huyndaien. Men kolla upp bilen ordentligt innan. Ta gärna med någon som förstår sig på bilteknik. UNDVIK blatteförsäljare har aldrig träffat på en ärlig sådan.

Är det en bilfprma kolla upp firman och dess ägare är firman ny (yngre än 5år) gå till någon annan stabilare firma. Ha inte för bråttom med att handla bilen. Det kryllar av bilar på beg marknaden.

Ja här är har vi ytterligare två förstå-sig-påare som minsann vet att franskt är skräp men utan att kunna presentera hur dom vet det, kanske hörde dom det i fikarummet av någon som ägde en XM på 80-talet?
Jag konstaterar lakoniskt att fördomar om olika bilmärkens kvalitet hänger kvar över åtskilliga årtionden utan att förändras; man varken fattar eller förstår (vill förstå) att företagen utvecklas. Sen kan man väl säga som så att en biltillverkare som konsekvent tillverkar skräpbilar med allehanda problem sanerar med tiden bort sig själv från marknaden, folk slutar helt enkelt att köpa dem.
Har så skett vad gäller franska bilar? Inte mycket va och dom säljer stora mängder och har gott rykte i många länder (inte USA dock men det är nog mera ett självval och logistiskt problem).
Att däremot biltillverkare går samman och suddar ut gränserna är allmänt känt:
https://svenska.yle.fi/artikel/2019/...biltillverkare

Ta Skoda som exempel. Det var väl ingen som höjde detta märke till skyarna på 70-talet innan VAG blev ägare. Öststatsteknik med tveksam pålitlighet och urkassa vägegenskaper och sen skulle då VAG försöka få ordning på detta. Och dom lyckades! Men gudarna ska veta att det fanns många som var skeptiska under lång tid - ända tills dom fattat att VAG faktiskt mer eller mindre börjat på ett blankt papper och skrotat all gammal teknik.

Att kraftfoder är politiker råder det heller ingen tvekan om. Uttalar sig slingrande och tvärsäkert om det mesta men utan källa och slutledning.

Egentligen är jag inte så förtjust i de småbilar som kom på 00-talet, varken franska eller andra. Därför skulle jag personligen välja någon äldre konstruktion men jag inser att det nog inte är att rekommendera för TS då de flesta vill ha så ny konstruktion som möjligt.

"For the record" ska jag därför säga att jag personligen skulle kollat efter sena årsmodeller av Peugeot 206, Peugeot 306, Citroën Xsara eller Renault Megane I. En bilmodell är ofta som bäst precis när den läggs ner & alla dessa var riktigt bra bilar. Ersättarna till dessa är jag inte så förtjust över men det är en mer subjektiv åsikt.

Dock finns alltid Renault Clio. Bland småbilar är den alltid ett urstarkt kort. I alla generationer.

Tydligen svårt. Om nu inte detta har varit glasklart i alla mina svar här i tråden, så tänker jag absolut inte rekommendera någon "stackare" att köpa en fransk bil. (Jag är motståndare till "Plågsamma bilförsök"..)

Ja, mycket, jag och andra har ställt frågor om det ena och det andra, ditt enda svar, som inte är svar på frågorna du får, är att du inte kan rekommendera nån att köpa.
Men det är ju nu inte svar på frågorna, det är din åsikt och du har all rätt till den, men du kan lika gärna svara: Goddag, yxskaft. Det är precis lika givande.

Att inte köpa franskt är lika självklart som att inte handla begbil av MENA.
Förutom att asiatiskt alltid är bättre än europeiskt är ju all övrig data på Huyndaiens sida.
Självklart val.

Låter precis som morsans ägande av Citroen bilar, hon hade en Picasso, en C5 och sist en C3.

Samtliga hade de felen du beskrev, lampbyte varje månad, det var närmast absurt.

Nu kör hon Toyota Auris hybrid sen två år, noll konstigheter.

Hursom, en i20 alla dagar.

Jag har redan berättat om min C5, tycker inte behöver dra den berättelsen varje gång någon tycker olika.

Det svaret är väl beskrivning nog för att bevisa min poäng.
Antingen läser du inte ordentligt innan du svarar eller så förstår du inte vad du läser.
Din C5 är avhandlad, och att den krånglat svarar varken på frågan om specifika skillnader i elsystemen på franska bilar mot andra länders bilar, eller på vilka länder, förutom japan, som tillverkar pålitligare bilar. Din C5 har faktiskt inte ett dugg med de frågorna att göra.

Anser att C3 som det frågas om gör den till mycket relevant. Men du verkar vara en så stor vän av Citroën att fakta inte biter.

Ja, man kan skapa sig diametralt olika uppfattningar pga olika grejer. Jag skulle väl säga precis tvärtom att 80-talet faktiskt var de franska märkenas storhetstid. Att det var då de var som bäst & stod sig som starkast gentemot andra länders bilar. 80-talet men även 90-talet. Jag skulle nog sätta typ 1983-2003 som tidsperioden då de franska stod sig bäst i konkurrensen. Lustigt att du skriver just 2004 som vändpunkten uppåt då jag snarare ser det som vändpunkt neråt, men man skapar sig olika bilder.

Framförallt så såldes det väldigt få franska bilar i Sverige under 80-talet. Det var nog den tiden då det såldes minst franska bilar i Sverige trots att jag upplever det som att man då hade väldigt starka kort.

Den franska bilindustrin lider nog främst av att man aldrig tog fram en riktig konkurrent till Mercedes SL (R107). SL byggdes 1971-89 i hela två decennier & gav lyster åt hela den tyska bilindustrin som man nu spinner vidare på. Jag fattar egentligen inte varför Peugeot, eller Volvo för den delen, aldrig drämde till med en riktigt påkostad lyxkryssar-cabriolet att utmana SL med. Det hade kunnat lyfta hela imagen för märket & eftersom vissa verkar hänga upp sig något oerhört på ursprungsland, i förlängningen även hela landets image.