Göteborgs-Posten fälldes senare av Opinionsnämnden då de i flera artiklar och notiser om fallet namngivit fadern. De hade också publicerat en artikel under rubriken "Det var ingen tågolycka", som av förståeliga skäl kunde tolkas som en sanning, samt i en artikel i maj 1981 föregått åklagare och skrivit att fadern med "med all sannolikhet" kommer att åtalas för vållande till annans död.
Fadern kom att anhållas den 17 maj 1981 som misstänkt för mord, alt grovt vållande till annans död. Han släpptes fri på kvällen den 21 maj. I oktober samma år meddelade chefsåklagaren i Eksjö att något åtal inte kommer att väckas.
I Expressen 1981-05-22 gick båda föräldrarna ut med både namn och bild och förklarade att fadern blivit rentvådd från alla anklagelser. Utdrag
Citat:
[...]
- Det var obeskrivligt. Allt gick så fort när tåget kom. Jag halkade och måste till slut hoppa åt sidan. Kvar i bilen var barnen, säger han [fadern] och ögonen tåras enda gången under intervjun.
Dagarna efter olyckan startade skvallret! Att han drogat sina barn och lämnat dem på rälsen. Att han skulle skiljas från sin fru. Att han försökt hänga sig efter olyckan.
- Jag tror att B* greps på grund av alla rykten och illvilligt förtal, säger hans fru A*.
[...]