Engelska österut

Satt och tänkte lite på hur och varför folk österut ofta är sämre på engelska. I synnerlighet Litauen, Ryssland och Japan där folk verkar ha svårare för engelska än i övriga världen. Man stöter oftare på japaner som verkligen inte kan engelska än t.ex Tyskland och andra västeuropéeiska(?) länder. Som jag fattat det är i alla fall Japan rätt influerat från väst och de har engelskundervisning i skolan.

Nu är inte alla svenskar i topp när det gäller engelska men de flesta kan använda det om det nu behövs. Är det intresset som inte räcker till, är det för stor grammatisk skillnad? I mitt tycke är både kineser och koreaner rätt bra ändå om man jämför med de länder jag nämde, vad kan det bero på?

Tack.

Det beror på att länder med språk som talas av hundratals miljoner människor - som Tyska eller Japanska - och som inte är gravt beroende av turism bebos av människor som klarar sig alldeles utmärkt utan Engelska i sina vardagsliv.

(En bra jämförelse är t.ex. den mellan Italien och Grekland, där ett land upplever sig som beroende av turism och det andra inte....var talas det mer Engelska månne?)

Fransmännen bekämpar även i patriotismens namn aktivt Engelskan och kvoterar ett visst utrymme i medierna för Fransk kultur...

Dessutom dubbas Engelska filmer och tv-program i de flesta fall i de här länderna så kontakten med Engelskan blir mindre. Antar att det som hörs mest är i form av poplåtar osv, inte undra på att det blir litet si och så med kvaliteten.

När det gäller just Japaner och Koreaner så har de, om de vuxit upp i sina hemländer, inte fått höra tydligt uttalade distinktioner mellan B och V eller mellan R och L när de lärde sig tala vilket ofta gör dem rent neurologiskt oförmögna att höra skillnaderna senare i livet. Därav en något vacklande förmåga att hänga med på Engelska.

För Japaner finns även en stark spärr mot att pröva på att prata med någon engelsktalande - man skäms helt enkelt för att man inte kan språket bättre, vilket leder till bristande övning även när de har chansen...

osv...

Unga japaner som vill lära sig ett europeiskt språk verkar oftare välja franska än engelska. Franska universitet är fulla med asiater som vill lära sig Corneilles språk, särskilt sommarkurser är populära. De japanskor jag har träffat i Sverige har jag måst prata franska med. Och inget ont i det.

Att förvånas över att japaner, kineser, ryssar osv inte anser sig behöva lära sig engelska är väl ändå lite kulturellt närsynt.

För övrigt är vi betydligt sämre på engelska än vi tror.

Att japanska och mandarin är språk som ligger väldigt långt från engelska har nog också med saken att göra. Svenska och engelska är ju att betrakta som kusiner, språksläktskapsmässigt.

Varför är finnarna så dåliga på engelska?

Det där med franskan har jag också märkt av, detta gäller också en hel del koreaner. Franskan är; enligt mig Satans språk, helt obegripligt.

Det där med svenskar och engelska stämmer faktiskt bra. Speciellt när det gäller folk som är lite äldre, men det kan jag förstå. Det jag däremot inte kan förstå är att det är många unga som har mycket litet ordförråd. Som nämt i så många andra trådar låter det fruktansvärt när den genomsnittlige svensken ska uttala "Sweden".

Kollade på en dokumentär om Iwo Jima igår och då var det en japan som uttalade "weapon" väldigt underligt. Till skillnad från svenskan som är besläktat med engelskan så säger vi ea ihop som en bokstav (fonetiska alfabetet är inte min grej) medans i alla fall den där japanen drog ut långt på både e och a