Vad är den hemskaste och oförlåtligaste ett barn kan göra, enligt dig?

Bli religös, rösta och betala skatt.

Att bli anklagat att jag misshandlat min son!
Tydligen satt han och spelade deppig i skolan en vacker dag, sen klämer han ut sig att jag skulle ha misshandlat honom för typ 5 år tidigare! Helt befängt och att att han var orolig för sina lillsystrar allt för att mamman ville ha egen vårdnad...den svider kommer nog aldrig förlåta honom, inte hans mor heller iof

Bli aktiv sossepolitruk.

Rösta på miljöpartiet

Håller med.

Har två söner och mardrömmen är att någon av dem skulle få för sig att träffa en radikal miljöpartist.

Äldsta sonen är det nog ingen fara med. Hans har för miljöpartister är större än min. Lillen är lite för ung än och man kan hoppas att Miljöpartiet är utrotat när han blir gammal nog.

Har inget emot att någon av dem skulle vara homosexuella. Men att de skulle träffa något PK, hen-monster och som försöker vända dem hade jag inte klarat av.

Mobba andra barn...

Denna snubbe tar klart priset.

(FB) 17-åring i Skåne utsatte sin lillasyster för sexuella övergrepp mer än 200 gånger

Transsexualitet och annat är okej så länge ungen är öppen för att det är en psykisk sjukdom och aktivt söker vård för den.

Det enda jag inte skulle kunna förlåta är syskonmord och rasblandning. Skaffar jag ungar kommer jag på fullaste allvar bespotta om dem om de har så taskigt omdöme att de släpar hem negrer/negrinnor, araber eller annat, mindre värt folk.

Vet att det inte går att göra dem arvlösa i Sverige, men jag skulle i så fall leva upp varenda krona för att säkerställa mig om att de inser att deras val medför vissa konsekvenser.

Intressant. Pga riktig genuin villkorslös kärlek? Eller dåligt samvete alt. ansvarskänsla?

Om det visar sig att den som plågat ihjäl grannskapets katter och igelkottar är ditt barn? Din son blir påkommen med att förlusta sig sexuellt med djur? Våldtagit? Oprovocerat och grovt misshandlat/slagit ihjäl sin sambo? Klassisk pundare som ljuger, stjäl, skuldsätter dig så fort du slappnar av eller vänder ryggen till? Psykisk ohälsa som innebär utåtagerande och snabba kast mellan depression och aggression? Yrkeskriminell med invandrardialekt pga att närmsta kompanjonerna är brosorna från utanförskapsområde?

Jag distanserar mig inte från mina barn, men de kanske distanserar sig från mig. Det kan jag bara delvis råda över, men skulle det ske, får jag acceptera det. Det handlar om villkorslös kärlek, ja. De små knyten jag en gång höll som nyfödda. De bär jag för evigt omkring i mitt hjärta. Det är inget romantiskt kring det, utan ett faktum, som slog mig stenhårt från deras första andetag. Finns inget som kan ändra på det. På så vis är deras handlingar och min förlåtelse irrelevant i sammanhanget.
Men det hindrar mig förstås inte från att vara rationell i övrigt. Blir barnen pundare ser jag till att hålla dem ifrån mina pengar och värdesaker. Blir de allvarliga brottslingar tycker jag självklart att de ska straffas och låsas in. Och så vidare.
Men det hör inte till saken. Som förälder handlar det inte om förlåtelse, utan om kärlek, vilket är något helt annat. Många föräldrar förstår nog vad jag menar. Inte alla, men då har det inte funkat på rätt sätt från början, vilket jag kan se en del exempel på i denna tråd. Ingen nämnd och ingen glömd.

Många föräldrar överger sina barn på betydligt mer lösa grunder, så idén om att den här "villkorslösa kärleken" som du talar om skulle vara närmast en naturlag ger jag inte mycket för.

I övrigt kan jag rekommendera boken "Vi måste prata om Kevin" av Lionel Shriver.

Jag vittnar för egen del, vilket är trådämnet, vad som gäller för dig får du själv stå för. Jag har inte påstått att det närmast är en naturlag, det har du hittat på. Sammantaget ger jag därför inte mycket för något enda boktips som kommer från en sådan som dig. Min uppmaning till andra är given: Läs något annat!