Hur klara av att föräldrar dör?

Gå och gråt i en annan tråd fjolla.

Jag vet om jag inte hade skrivit med det hade det kommit tuffingar och sagt ”brydde mig inte, rätt åt dom”

Du säger respekt men kallar mig idiot, dra åt fanders ditt homo.

Ett liv är ett liv.

Väldigt bra och fint sagt!

Det är ju först då man verkligen är fri. Då kan man själv dö när som helst utan dåligt samvete.

Snubben har rätt och du har fel. Hur känns det att veta att du spelar Allan och är en oerfaren parvel i sammanhanget?

Jag älskade mina föräldrar och förlorade dem. Sjukt jobbigt men ja livet går vidare och idagsläget har även mitt liv gått vidare. Man glömmer och går vidare. Kan låta sjukt men det är realiteten. Vad trodde du. Att du skulle gå tänka på dina döda föräldrar varje dag? Fyfan måste vara ett jobbigt liv hela livet. Visst ett par år efter deras bortgång ja. Men efter ett decennium lugnar det ner sig och om ytterligare några decennium kommer det vara dags för en själv. Jag har barn som börjar gråta frenetiskt när jag försöker förklara för dem att jag kommer dö en vacker dag, att inget i denna världen varar för evigt, trots att jag försöker vara ödmjuk och pragmatisk.

Är man runt 30 eller 40 spelar ju inte jätteroll. Livet börja gå utför efter 30. Det är bara 30 år till så är du 60 och sedan 20 år till (som egentligen i många fall är ganska värdelösa).

Synnnnn att dina päron dog, lika bra möjligtvis för dom är ju ändå bara en illusion din jävla tönt.