Susanne Billum, ordförande i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), är bekymrad över en ökad mängd oskicklighetsärenden där läkarna har en utländsk läkarutbildning.
Totalt fick 31 läkare sin legitimation återkallad förra året. När det gäller beslut om prövotid rör det sig om 24 läkare. Grov oskicklighet var den näst vanligaste grunden både för återkallelse och prövotid. Bland läkarna som bedömdes vara oskickliga har ett flertal en ursprungslegitimation från ett annat land. Även i gruppen läkare som själva begärt att få sin legitimation återkallad efter att Ivo startat en utredning om oskicklighet återfinns läkare med utländsk läkarutbildning.
Vissa länder i Östeuropa återkommer något oftare enligt HSAN. Bland förra årets ärenden sticker Rumänien ut.
HSAN:s ordförande Susanne Billum är bekymrad över utvecklingen.
Vi ser precis samma problem bland sjuksköterskor. En del kan knappt någonting. Inte ens the basics. Det är alldeles för lätt att få ut legitimation i några länder. Och ibland misstänker man att de inte gått någon utbildning, eller bara en del av den, säger hon och fortsätter:
Sedan kommer de direkt in i den svenska sjukvården genom EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv. Och det går inte att göra något åt det förrän Ivo har gjort en stor utredning, så de hinner ställa till med en massa tråkigheter.
Källa Läkartidningen.se 2020-02-26
https://www.lakartidningen.se/Aktuel...ghetsarendena/
Om man ser problematiken med invandrare inom arbetslivet i ett bredare perspektiv, blir det väldigt tydligt att språksvårigheter och språkförståelsen hos anställda inom statliga organisationer är påfallande hög.
Kort sagt, att kunna göra sig förstådd och begripa det svenska språket borde vara ett av kriterierna för att bli anställd, särskilt vilktigt anser jag det vara hos exempelvis försäkringskassan, kronofogden, bostadsförmedlingen mf.
Hur många ärenden som årligen behandlats felaktigt pga dåliga kunskaper i svenska låter jag vara osagt, men är förmodligen är antalet stort.
Hur ska man komma tillrätta med detta gigantiska problem? Jag tycker att det borde vara hårdare kontroll på vilka som ska anställas, där man förutom en obligatorisk kunskapstest i det svenska språket även låter ett yrkesprov ingå. OM man gjorde detta skulle kompetensen bli högre och den arbetssökande skulle passa in bättre på den svenska arbetsmarknaden.
De svenska yrkeskraven är högre än i många andra länder, dvs det krävs mindre kompetens av en läkare i tex Irak för att bli godkänd. Men i Sverige borde ett krav på vidareutbildning för att kvalificera sig som läkare vara en norm, men detta är ingen norm utan majoriteten godkänns utan vidare krav på annat än svenska som tyvär ofta är bristfällig.
Totalt fick 31 läkare sin legitimation återkallad förra året. När det gäller beslut om prövotid rör det sig om 24 läkare. Grov oskicklighet var den näst vanligaste grunden både för återkallelse och prövotid. Bland läkarna som bedömdes vara oskickliga har ett flertal en ursprungslegitimation från ett annat land. Även i gruppen läkare som själva begärt att få sin legitimation återkallad efter att Ivo startat en utredning om oskicklighet återfinns läkare med utländsk läkarutbildning.
Vissa länder i Östeuropa återkommer något oftare enligt HSAN. Bland förra årets ärenden sticker Rumänien ut.
HSAN:s ordförande Susanne Billum är bekymrad över utvecklingen.
Vi ser precis samma problem bland sjuksköterskor. En del kan knappt någonting. Inte ens the basics. Det är alldeles för lätt att få ut legitimation i några länder. Och ibland misstänker man att de inte gått någon utbildning, eller bara en del av den, säger hon och fortsätter:
Sedan kommer de direkt in i den svenska sjukvården genom EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv. Och det går inte att göra något åt det förrän Ivo har gjort en stor utredning, så de hinner ställa till med en massa tråkigheter.
Källa Läkartidningen.se 2020-02-26
https://www.lakartidningen.se/Aktuel...ghetsarendena/
Om man ser problematiken med invandrare inom arbetslivet i ett bredare perspektiv, blir det väldigt tydligt att språksvårigheter och språkförståelsen hos anställda inom statliga organisationer är påfallande hög.
Kort sagt, att kunna göra sig förstådd och begripa det svenska språket borde vara ett av kriterierna för att bli anställd, särskilt vilktigt anser jag det vara hos exempelvis försäkringskassan, kronofogden, bostadsförmedlingen mf.
Hur många ärenden som årligen behandlats felaktigt pga dåliga kunskaper i svenska låter jag vara osagt, men är förmodligen är antalet stort.
Hur ska man komma tillrätta med detta gigantiska problem? Jag tycker att det borde vara hårdare kontroll på vilka som ska anställas, där man förutom en obligatorisk kunskapstest i det svenska språket även låter ett yrkesprov ingå. OM man gjorde detta skulle kompetensen bli högre och den arbetssökande skulle passa in bättre på den svenska arbetsmarknaden.
De svenska yrkeskraven är högre än i många andra länder, dvs det krävs mindre kompetens av en läkare i tex Irak för att bli godkänd. Men i Sverige borde ett krav på vidareutbildning för att kvalificera sig som läkare vara en norm, men detta är ingen norm utan majoriteten godkänns utan vidare krav på annat än svenska som tyvär ofta är bristfällig.
__________________
Senast redigerad av petnomi 2020-03-06 kl. 12:57.
Senast redigerad av petnomi 2020-03-06 kl. 12:57.