Alltså det om att lyxmigranter egentligen inte har verkliga skäl att fly eller iallafall att vi ser på de skälen som "förringande"?
Läste nyss ett
inlägg i debatten som jag tyckte förklarade saken upplysande:
Citat:
Om det kan finnas marginalnytta bakom valet att exempelvis flytta från sitt eget hemland med förevändningen att det längre inte känns igen eller upplevs som otryggt, kan det med enkelhet antas finnas marginalnytta i att exempelvis flytta från ett land där kvalitén på utbildningen är så låg att varande ungdomsgeneration med sannolikhet bedöms sakna framtid. Rimligen bör alltså den förväntade tillfredsställelsen (den upplevda nyttan) påverkas i hög grad av hur låg levnadsstandard som råder. Ju högre denna levnadsstandard är, ju lägre marginalnytta och vice versa. Med det sagt är ”lycksökande” varken omoraliskt eller särskilt konstigt.
Det som var bra var att författaren förklara båda perspektiven (för/mot) utan att vara odräglig eller onödigt polariserande och ändå verkar han/hon vara mot intag och för statens skydd av territorium.
Att försöka ta sig hit kan ändå va berättigat vad anser ni?