Totalt fel - aldrig hört talas om ngn hedgefond som tjänar pengar på att shorta S&P 500 för att äga en high div fond... bara att jämföra VYM - Vanguard High Dividend Yield Index Fund ETF Shares med S&P 500.
Har du inte ägt FANG aktierna L10Y har du varit fucked.
Dock är ”Value” en av Fama French’s faktorer... men finns inget intrinsic som säger att dividend yield är bättre - bara en proxy på mer mature bolag
När jag jämför de två ser det ut som high div low vol ligger lite bättre än S&P nästan hela 10 års perioden förutom sista tiden då S&P har stuckit iväg.
Fang handlas väl på Nasdaq och inte S&P?
__________________
Senast redigerad av 0ldMan 2020-02-22 kl. 23:33.
Swingtrade,Swingtrade och Swingtrade
Aktiv förvaltning av dina surt förvärvade pengar är det som gäller nu.börsen är All time high just nu och gå in på börsen nu skulle inte jag göra om man vill ligga lång.Vänta på dipp eller läs på mycket om ett fåtal bolag och gör snabba affärer på ca 3-10 dagar.
Har en Basportfölj men sätter inte in något där förrän det kommer en rejäl dipp.
Swingtradeportföljen är där man gör procenten
Utdelningsaktier ger en direktavkastning per år, som är säg är 3-6% av dagens aktiekurs.
Eftersom utdelningen normaltsätt går upp lite därtill, så blir direkt-avkastningen (på urspungsinvesteringen) mkt bättre med tiden. Dessutom ökar ju värdet på det underliggande.
Titta på någon klassisk utdelningaktie, som coca cola, catepillar eller investor. Kolla hur dom gått sen 70-talet? Då har du fått avkastning hela vägen. Säg att en aktie kostade 10$ 1980, så kostar den 100$ i dag och avkastar säg 3$ idag. Så din ursprunliga investering avkastar idag 30% per år i direktavkastning.
Det är det fina med utdelningsaktier.
Det är just sådana här "kvasiekonomiska" resonemang som gör att många får för sig att just utdelningsaktier är bättre än annat.
Det finns inga magiska trick och hade man investerat 10 dollar i ett bolag som inte delade ut så hade den aktien varit värd långt mer än 100 dollar om bolaget t ex expanderat.
Det enda intressanta är hur mycket allt sammantaget är värt idag (inkl ackumulerade/återinvesterade utdelningar), inte om man fått utdelning eller inte eller hur hög direktavkastningen är på nån ursprungsinvestering.
Ingen kan säga att man gjort en dålig investering om man köpte Berkshire för 40 år sedan istället för en portfölj av utdelningsaktier. Detta trots att man inte får "hög direktavkastning på ursprungsinvesteringen". Man får ingen utdelning alls på Berkshire.
Det finns förstås andra skäl till att just de utdelande bolagen är kloka investeringar. Det är mogna och stabila bolag. Att de delar ut pengar är bra för annars är risken att ledningen känner att "pengarna bränner i fickan" och börjar köra uppköpsaffärer av tveksamt värde.
Berkshire har varit ett undantag eftersom det styrts med järnhand av den snåle och tålmodige Buffett som gärna lagrat en massa cash men väntat tills bra investeringstillfällen dykt upp.
Risken är att det blir en hype och att "varenda jävel" skall ha dessa utdelningsaktier. Då drivs priset upp omotiverat mycket. Under ganska lång tid blir det förstås en självuppfyllande profetia men en dag så kraschar det rejält i så fall.
Investeringsvärlden är tyvärr full av "floskelresonemang" som många tror på benhårt. De motiverar inte det hela genom korrekta kalkyler utan en massa kvalitativa resonemang och psykologiska mekanismer.
Vad är väntevärde och standardavvikelse på respektive investering? Det är det enda man behöver bekymra sig om. Sedan väljer man det som har det bästa väntevärdet av de investeringar som har en acceptabelt låg standardavvikelse. That's it. Teorin är enkel om man bara är rationell.
Praktiken är svår nog ändå utan att man lurar sig själv med floskelresonemang och felaktigheter. "Man har inte gjort någon förlust förrän man sålt", "Det är smart att sänka GAV" och sådant tillhör flosklerna som man bör kasta på sophögen. De hjälper en bara att psykologiskt hantera en dålig investering, tyvärr ofta med biverkan att man sitter kvar för länge eller t o m kastar bra pengar efter dåliga.
Det är just sådana här "kvasiekonomiska" resonemang som gör att många får för sig att just utdelningsaktier är bättre än annat.
Det finns inga magiska trick och hade man investerat 10 dollar i ett bolag som inte delade ut så hade den aktien varit värd långt mer än 100 dollar om bolaget t ex expanderat.
Det enda intressanta är hur mycket allt sammantaget är värt idag (inkl ackumulerade/återinvesterade utdelningar), inte om man fått utdelning eller inte eller hur hög direktavkastningen är på nån ursprungsinvestering.
Ingen kan säga att man gjort en dålig investering om man köpte Berkshire för 40 år sedan istället för en portfölj av utdelningsaktier. Detta trots att man inte får "hög direktavkastning på ursprungsinvesteringen". Man får ingen utdelning alls på Berkshire.
Det finns förstås andra skäl till att just de utdelande bolagen är kloka investeringar. Det är mogna och stabila bolag. Att de delar ut pengar är bra för annars är risken att ledningen känner att "pengarna bränner i fickan" och börjar köra uppköpsaffärer av tveksamt värde.
Berkshire har varit ett undantag eftersom det styrts med järnhand av den snåle och tålmodige Buffett som gärna lagrat en massa cash men väntat tills bra investeringstillfällen dykt upp.
Risken är att det blir en hype och att "varenda jävel" skall ha dessa utdelningsaktier. Då drivs priset upp omotiverat mycket. Under ganska lång tid blir det förstås en självuppfyllande profetia men en dag så kraschar det rejält i så fall.
Investeringsvärlden är tyvärr full av "floskelresonemang" som många tror på benhårt. De motiverar inte det hela genom korrekta kalkyler utan en massa kvalitativa resonemang och psykologiska mekanismer.
Vad är väntevärde och standardavvikelse på respektive investering? Det är det enda man behöver bekymra sig om. Sedan väljer man det som har det bästa väntevärdet av de investeringar som har en acceptabelt låg standardavvikelse. That's it. Teorin är enkel om man bara är rationell.
Praktiken är svår nog ändå utan att man lurar sig själv med floskelresonemang och felaktigheter. "Man har inte gjort någon förlust förrän man sålt", "Det är smart att sänka GAV" och sådant tillhör flosklerna som man bör kasta på sophögen. De hjälper en bara att psykologiskt hantera en dålig investering, tyvärr ofta med biverkan att man sitter kvar för länge eller t o m kastar bra pengar efter dåliga.
Det fetade: aldrig läst så mycket skitsnack. Den absoluta majoriteten av alla aktier har gått ner med >50% någon gång i tiden. "Man har inte gjort någon förlust förrän man sålt" och "det är smart att sänka GAV" är i 9/10 fall det bästa man kan göra.
Det fetade: aldrig läst så mycket skitsnack. Den absoluta majoriteten av alla aktier har gått ner med >50% någon gång i tiden. "Man har inte gjort någon förlust förrän man sålt" och "det är smart att sänka GAV" är i 9/10 fall det bästa man kan göra.
Är du dum i huvudet?
Någon av oss "är dum i huvudet". Vi prövar:
Sänka GAV: Du har investerat 10 000 kronor i en aktie till 100kr styck. Kursen halveras till 50 kronor. Du vill nu "sänka GAV" och investerar 5000 kronor till.
Jag har inte ägt aktien men har 5000 kr att investera i vad som helst. Väntevärdet på dina 5000 kronor investerade i aktien är exakt detsamma som på min eventuella investering om 5000 kronor i aktien. Det finns inte större anledning för dig att langa in 5000 kr i aktien än för mig.
Jag tror att många går bort sig så här: Om jag investerar 5000 kr till så sänker jag mitt GAV och då har jag ju "bara betatalat 75 kronor för de tidigare aktierna". Så kan man se det om man vill men man har ju i så fall också betalat 75 kronor för de nya aktierna trots att kursen ligger på 50 kronor!
Matematiskt så har man minskat förlusten/ökat vinsten på de första aktierna om man "tänker GAV" men man har samtidigt ökat förlusten/minskat vinsten på de nya om man "tänker GAV" istället för att räkna respektive investering separat.
Man har inte gjort någon förlust förrän man sålt:
Du har gjort samma investering för 10 000 kronor och aktiekursen halveras. Du har nu aktier värda 5000 kronor eller om du säljer 5000 kronor att använda till vilken annan investering som helst. Väntevärdet på dessa 5000 kronor om du behåller aktien är detsamma som väntevärdet på 5000 kronor som jag köper för nu till 50 kr.
Finns det en bättre investering för mig så är den bättre för dig också och då skall du sälja med förlust och köpa det istället.
Det har inget som helst egenvärde att sitta kvar i aktien för att inte realisera en förlust om det finns någon annan investering med ett bättre väntevärde.
Jag tror att många går bort sig i tankeprocessen på det här viset: Målet är naturligtvis att sälja till högre kurs än vad man köpte för. Därför skall man aldrig realisera en förlust för då har man inte nått det målet.
Att man inte skall hatta fram och tillbaka varenda dag är en annan sak. Man tar inte bra beslut om man får panik och säljer om det går ner lite någon dag. Långsiktigt är denna förlustaversion däremot totalt irrationell.
Pengarna skall ligga investerade i det man bedömer har bäst väntevärde härifrån och framåt och det kan omöjligen påverkas av vilka affärer man gjort hittills i en viss aktie.
PS
Jag tror egentligen inte att du är dum i huvudet. Däremot så går du bort dig i tanken och tänker inte rationellt. Det gör vi människor inte automatiskt. Därför måste man vara systematisk och inte lita på sin känsla. Att människor inte är automatiskt rationella visar ett otal experiment med "sunk costs".
Ett vardagligt exempel är människor som köpt ett säsongskort på teatern t ex. Det visar sig att det inte alls var så roligt att gå på teater men de har ju betalat och skulle "göra en förlust" om de inte gick på en massa föreställningar och det är ju gratis nu. Därför går de på teatern istället för att göra något som de skulle ha större njutning av.
Om de däremot inte hade något årskort och jag föreslog att vi skulle gå på teatern tillsammans på min bekostnad så skulle de tacka nej till till den tråkiga teatern trots att det är lika gratis som i det första exemplet.
De gör alltså ett tankefel av typen "sunk costs".
__________________
Senast redigerad av BlowTheClaymores 2020-02-23 kl. 02:34.
Jag letar just nu efter vad det bästa alternativ för ett pensionssparande med läget som det är idag.
De två mest rekommenderade strategierna är att:
Spara i indexfonder och sen sälja av en liten del månadsvis (eller dyl.) att leva på
eller
köpa utdelningsaktier i stora, säkra företag för att sedan kunna leva på utdelningen i framtiden
Ett fondsparande kan man räkna med att ha en genomsnittlig tillväxt på 6-7 % årligen om man är konservativ. Den genomsnittliga totalavgiften på fonderna kanske ligger mellan 0,25 - 0,5 % (jmf. Lysa/Opti/Avanza Auto eller eget val av fonder med låga avgifter).
Direktavkastningen hos de aktier man väljer till utdelningsportfölj kan variera ganska stort, men ligger rimligtvis i genomsnitt mellan 2 - 6 %. Att ett företag delar ut vinsten innebär att de internt inte kunnat hittat ett bättre sätt att investera pengarna. Man kan inte förvänta sig att aktiekursen hos företagen kommer slå eller ens stiga med index. Här brukar företag som t.ex. H&M, Swedbank, Nordea, Assa Abloy, SKF, SSAB, Skanska och liknande rekommenderas.
Ur min synvinkel verkar det fondsparande alternativet slå utdelningsaktier med hästlängder tack vare sin möjlighet till mycket större årlig tillväxt.
Visst kan man själv försöka hitta bra företag som både kan ha en god tillväxt i den nära framtiden för att sedan längre fram växla ner och börja med utdelningar, men hur sannolikt är det att man med säkerhet hittar 10-20 sådana företag idag?
Är det inte mer värt att helt enkelt betala den lilla avgiften för ett fondsparande om man inte har ett mycket brinnande intresse för företagsanalys?
Varför rekommenderas utdelningsaktier för den som sparar på lång sikt?
Man slipper förvaltningsavgiften. 0.5% av 3 MSEK är trots allt 15.000 om året. Du kan enkelt sätta ihop en aktieportfölj som väl liknar OMX30-index för en tusenlapp i courtage. Sedan är de gratis att ha.
Avkastningen blir den samma. Sälj några aktier om du köper aktier med låg utdelning.
Men att indexfonder har bättre avkastning är inte riktigt rätt som jag ser det.
Den gamla devisen att 0 - 100.000 så sätt pengarna på konto
100.000 till 1.000.000 sätt pengar i fond
över 1.000.000 så sätt pengarna i aktier gäller än... fast man får kanske räkna upp miljonen lite nuförtiden.
Det finns inga magiska trick och hade man investerat 10 dollar i ett bolag som inte delade ut så hade den aktien varit värd långt mer än 100 dollar om bolaget t ex expanderat.
Det är här min tes ligger.
Det ger en mycket bättre ROI att investera sina pengar i ett företag som växer och återinvesterar sin vinst i sig själva istället för att dela ut den del av den till sina aktieägare.
Man slipper förvaltningsavgiften. 0.5% av 3 MSEK är trots allt 15.000 om året. Du kan enkelt sätta ihop en aktieportfölj som väl liknar OMX30-index för en tusenlapp i courtage. Sedan är de gratis att ha.
Avkastningen blir den samma. Sälj några aktier om du köper aktier med låg utdelning.
Men att indexfonder har bättre avkastning är inte riktigt rätt som jag ser det.
Den gamla devisen att 0 - 100.000 så sätt pengarna på konto
100.000 till 1.000.000 sätt pengar i fond
över 1.000.000 så sätt pengarna i aktier gäller än... fast man får kanske räkna upp miljonen lite nuförtiden.
Att köpa samma aktier som index ger samma avkastning som index, visst. Men man sparar ju inte i en enda indexfond, utan i flera olika. Att köpa enskilda aktier varje månad kan både bli dyrt med courtage samt vara omöjligt för gemene man att göra tack vare höga aktiekurser.
Om man t.ex. vill spara i den amerikanska marknaden kanske man vill köpa aktier i Microsoft, Amazon, Tesla eller Apple o.s.v. Dessa aktier är mycket dyra jämfört med vad man kan tänka sig lägga på ett sparande i månaden. Tesla kostar t.ex. 900 dollar i skrivande stund vilket blir ca 8750 kr. Om du då sparar 9000 kr/mån (mycket) kan du kanske köpa några enstaka aktier inom olika företag, eller i värsta fall en enda.
Fonder kan man ju köpa hur små andelar av som helst. De flesta brukar väl ligga på en minimiavgift på 50 kr. Och då får du genom fonden tillgång till en drös av olika bolag på olika marknader.
Jag kan köpa att man kan gå in i enskilda aktier med utdelning när man har just ett stort kapital. Det är ju då summan av utdelningarna börjar spela roll.
Men tills dess bör alla pengar investeras antingen i indexfonder eller företag med stor tillväxtpotential.
Du har ju bara cherry pickat aktier. Om du tittar på fakta så ser du att en etf med low vol och High dividend har avkastat bättre/likvärdigt senaste 10 åren än S&P 500
Generellt sett.
Men då krävs det också att du köpt samma aktier som ETF:en och fonden kan ju ha uppemot hundratals olika innehav. Folk i allmänhet har inte råd att månadsspara i hundratals olika aktier. De flesta väljer nog 10 - 20.
De 10 - 20 största innehaven kanske uppgår till 50 - 60 % av ETF:ens värde. Då missar man en mycket stor del av ETF:ens placeringar om man ska spara själv.
Det är här min tes ligger.
Det ger en mycket bättre ROI att investera sina pengar i ett företag som växer och återinvesterar sin vinst i sig själva istället för att dela ut den del av den till sina aktieägare.
Bra bolag har råd att både pynta utdelning och expandera. Att fastna för att all vinst ska investeras i expansion gör att bolaget kanske växer snabbare än det borde, med mer riskfyllda positioner på marknaden innan de kanske är mogna för det etc osv. Men visst, du har större potential till riktigt stor avkastning på de lite mindre bolagen än de "stabila utdelningsaktierna".
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Stöd Flashback
Swish: 123 536 99 96Bankgiro: 211-4106
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
