Min allra första prilla är inte mycket att hänga i julgranen. Dock en som måste varit gammal då jag varken kände mycket till smak eller nikotinkick (Värt att tillägga, var en väldigt nikotinkänslig pojke at the time). Den andra eller tredje prillan är dock något för historieböckerna...
Gick i 9an och vi skulle sätta våran signatur på klasströjan. "Rolig" som man var så signerade jag med en kuk, något jag trodde klassen skulle tycka var lite kul. Det gjorde dom inte. För att undvika sura miner resten av dagen så insåg jag att jag måste sona mina brott och göra något som tog bort fokus från min signatur. Fick erbjudandet om att ta en Siberia (42,5 mg nikotin i en sån liten jävel
) av en kille som inte kände till mitt hyss än. Tackade och tog emot gjorde jag och tryckte in den. Första intrycket var att hela munnen sved på ett vis jag inte trodde var möjligt. Började på att bli lite småyr och lägger mig på en bänk för att vila bort yrseln. När nästa lektion skulle till att börja och jag var tvungen att resa mig så insåg jag hur jävla illa jag mådde. Mitt synfält var snäppet långsammare än hur jag rörde huvudet och jag kände att det här minsann inte är kul längre. (Av nån outgrundlig anledning hade jag kvar prillan i munnen). Blir inte mycket mer än att springa ut och spy upp frukosten strax innan lektionen börjar. Går in och får reda på att vi har oförberett prov som jag med nöd och näppe kämpar mig igenom (Fick iaf D på skiten
). När jag väl var färdig med provet så sprang jag ut och spydde av mig lite till. Efter det åkte jag och en kompis till Max och drack Lyxshake. Efter det var allt frid och fröjd, tack och lov.
"Aldrig mer nikotin" tänkte jag, men det sket sig ganska omgående då jag flyttade till en annan stad till skolstarten för gymnasiet och började i en ny klass där den enda killen jag lyckades bonda med var snusare. Började om i mindre nikotinmängder och är helt fast nu