Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
Svara
2020-02-14, 13:08
  #1
Medlem
Substans: 2C-B, nasalt uppskattningsvis runt 18 mg.

Kön: Kvinna

Ålder: 24

Vikt: Vet inte men normalviktig.

Erfarenhet av tidigare: E, MDMA, 2C-B, ketamin, kokain, amfetamin, gräs, svamp, LSD. (Benso men aldrig i russyfte)

Tid: Snortade vid 18:40, tog 10mg*Stesolid runt 22:00 då effekten fortfarande var stark. Ca 4 timmar? Sedan är väl någon after glow eller bieffekter. Tog*10mg Stesolid till runt midnatt och lyckades till slut somna en stund.

Betyg: 4/5 kanske. (Det underbara var klart 5/5, det svåra.. är svårt men kanske viktigt ändå.)

Beskrivning del 1

När jag skriver har det gått mindre än en vecka sedan trippen och jag har varit starkt påverkad av den sedan dess. Den har till stor det varit härlig, positiv och cool. Mycket självkärlek, lite rädsla. Jag kan ha upptäckt något nedtryckt hemskt i slutet. Hör gärna om andras erfarenhet av att ha gjort detta. Jag skulle nog kunna skriva ännu mer men känns som att detta blev rätt långt ändå, saker är ändå svåra att beskriva.


Jag är ensam hemma och har ingenting att göra. Jag har trippat med vänner tidigare, främst en. Jag har kunnat tagit ketamin ensam men ingen 2C-B eller så. Mina tidigare erfarenheter av*2C-B har varit bra. Jag har sett på det som en väldigt snäll psykedelisk substans om jag jämför med andra. Jag tycker effekten kan kännas som en blandning av MDMA och svamp, dock inte som känslan när jag faktiskt blandat MDMA och svamp. Lite svårbeskrivet, hoppas det låter lite logiskt. Den har alltid varit vacker, mysig och rolig. Inte jobbig så som jag upplevt svamp eller LSD kunnat*bli. (Enbart testat just LSD en gång och det var en dålig tripp så väldigt lite erfarenhet där.)*Jag har varit nyfiken på att trippa själv ett tag. Att bara kunna fokusera på mig själv och inte förhålla sig till den andra man är med. Med det sagt älskar jag att trippa tillsammans, bara velat testat ensam också. Kasta in en rätt stor nypa av känslan uttråkad och jag tänkte att det var dags. Jag har läst mycket om vad psykedeliska substanser kan göra för den psykiska hälsan och upplevt det själv. Lider av ångest och nedstämdhet, jag vet att man ska vara försiktig. Jag vet att psykedeliska kan ta fram saker man inte var beredd eller redo att möta. Jag trodde dock inte att det skulle bli så här men det gör man väl aldrig. Det finns mycket man skulle kunna ha gjort bättre. Exempelvis en lägre dos i och med ensam, inte pushat vissa saker och kanske haft en trip sitter. Nu blev det inte så, så man får hantera det som blev. Största delen av trippen var underbar, när det blev svårt i slutet ringde jag han jag annars trippar med som tog sig hem till mig direkt. Lite ansvar, lite dum i huvudet kanske.


Jag krossar en tablett i en zipbag, som ska ha sålts som 22 MG. Jag snortade ganska mycket på en gång, det är ju rätt omöjligt att måtta upp det med ögonen. Men låt oss säga 15 mg. Efter 40 minuter fyllde jag på med lite till. Jag tror i alla fall det rör sig om runt 18 mg, kan ju ha varit 20. Det var inte allt. Lite kvar i påsen och lite kvar på tallriken som jag efteråt kastade. Nasalt ska ju dosen även kännas starkare, utifrån både vad jag läst och själv upplevt. Ganska snabbt börjar jag känna av en viss effekt, den där känslan att man har något i systemet och att det är på gång. Jag sitter i soffan och dricker lite vatten. Jag sätter på mig ett par bra hörlurar och försöker välja musik. Jag är alltid ganska känslig vid uppgången så byter låt flera gånger, men är lugna låtar. Tänker att jag kan rita lite grann i en färgläggningsbok, bara mönstret blir fort för mycket att titta på och jag tar en paus. Jag har en tavla med natur jag tycker om att titta på så jag hämtar den. Jag bestämmer mig för att lägga mig i sängen, tar med tavlan och låter den stå i sängen lutad mot väggen. Lägger mig ned och det är en väldigt skön känsla i kroppen. Jag sätter på lugn, instrumental musik och är mest glad. Jag ser skiftningar, skuggor och färger. Det rör sig, nästan i takt med mina andetag. Jag får lite dåligt samvete mot min trippkompis först men tänker att han trippat själv, att jag måste kunna få göra sådana här saker själv också. Det är så vackert och jag får en känsla av att jag är värd att ge mig själv den här erfarenheten, utan att förhålla mig till någon annan.


Jag vet inte hur bra koll du som läser har kring 2C-B men det är en ganska sexuell substans. Jag börjar bli kåt men har en rätt tung/trött känsla i kroppen. Skön men känns lite jobbigt att resa mig från den bekväma sängen, när jag väl står upp känns det inte lika jobbigt. Jag hämtar glidmedel och en Satisfyer, lyssnar fortfarande på lugn musik. Jag börjar sakta bara känna på min hud, min kropp. Den är mjuk, len, varm. Blandade känslor av att vilja ha med min trippkompis och mysa respektive att bara få utforska mig själv på ett annorlunda sätt. Jag vill titta på porr men samtidigt lyssna på musiken. Det är svårt, fattar inte hur man gör. Om det ens går. Jag känner att jag behöver rätt speciell porr, inget för hetsigt. Jag söker upp PurpleBitch. Det innefattar en del cosplay, flummiga utstyrslar, ahegao, mycket leksaker, inte så stressigt/hetsigt. (Jag bryr mig inte om cosplay-karaktärer men tycker många utstyrslar är sexiga och kinky.) Ofta onani och lesbiskt, när killar är med är dem inte i fokus. Kändes väldigt passande. Det var här någonstans trippen blev mer intensiv.


Porren blev väldigt trippy. Det hände saker i bakgrunden, blev mönster, förstärkta färger (det är redan rätt mycket färg i dessa klipp), förändrade kroppar och ansikten - särskilt i vissa ställningar. PurpleBitch kunde nästan se lite obehaglig ut beroende på men det var ändå mest häftigt. Några scener som inte kändes intressanta hoppade jag förbi, flera spelade jag om. Jag var extremt kåt, jag ville som vara med i videon med dem som var där. Levde mig in i det. Vill ha min trippkompis med mig, gärna en tjej också. (Känner att jag nämner honom en del så från och med nu kallas han M.) Jag hämtade en dildo men det kändes inte tillräckligt, den är ganska liten ska väl tilläggas. Det vars om att ens sexuella hämningar suddades ut, lite som jag upplevt förr på 2C-B men mer. Även upplevt det på E men detta var mer trippy. Jag vill göra allt samtidigt. Vill bli penetrerad, vill använda strap-on på både man och kvinna, vill hångla så mycket, vill slicka fitta och suga kuk - helst samtidigt. Bli slickad, fingrad, knullad.*Ni märker, man vill göra allt på en gång och gärna se det. Jag vill bli knullad av M men samtidigt kunna se det ur alla vinklar. Helst suga hans kuk samtidigt som han är i min fitta. Bli tagen bakifrån och slicka fitta. Nu ska ju inte detta bli någon sexnovell men det är en del av trippen, en väldigt härlig och lustfylld del. Jag blir taggad på alla mina snuskigaste kinks. Fortsätter att titta på porren, använder Satisfyer och den lilla dildon samtidigt. Känns inte nog men lyckas till slut komma en gång. Sexlusten lägger sig lite och jag bara tar till mig av orgasmen, den kändes annorlunda - häftig. Efter att jag vilat en liten stund tittar jag lite till på porr-klippet som är uppe. Jag blir ganska snabbt sugen igen, tycker att den psykedeliska effekten början minska. Detta är runt 19:30. Jag blir nojig att det ska vara över snart och bestämmer mig därför för att fylla på lite grann. Tycka vad man vill, gjort är gjort. Egentligen kanske det bara handlade om att jag vant mig lite och att effekten bara la sig en liten stund i och med att jag heller inte hade samma fokus direkt efter orgasmen.


Oroar mig lite över att det var ett dumt beslut. Efter en stund förlorar jag mig i kåtheten igen. Fortsätter med samma slags porr, försöker hitta dem rätta klippen. Gärna långsam takt, PurpleBitch med minst en till tjej, ibland får någon kille vara med - gärna avsugningar eller långsamt penetrerande, inte för hetsig bakgrundsmusik, heta/flummiga utstyrslar med färgglada peruker etc. Googla så förstår ni. Klippen blir mer trippy igen, vet inte om det är för fokuset eller påfyllningen. Kanske båda. Lever mig halvt in i deras värld, fantiserar om hur det skulle vara att vara där. Saknar fitta så mycket. Önskar att M var med och vill uppfylla alla mina fantasier. Vill bli dominerad, förnedrad men också dominera. Kyssas. Allting. I klippen fortsätter kroppar och ansikten att flyta ut, förändras, förstärkas. Mer färger, mer mönster. Är oerhört hett. Att man kan trippa så hårt och vilja onanera samt ha sex samtidigt. Längtar efter att visa detta för M. Vill testa både låg dos 2C-B och hög. Vid ett tillfälle blandade vi MDMA, 2C-B och det var så coolt. Delade även på en Kamagra, vilket gjorde att det gick att ha penetrerande sex. Planen är att testa 2C-B med Viagra, blir taggad bara nu när jag skriver om det. Trots att det jobbiga i slutet av trippen också påverkat mig. Tror det är en annan sak med någon, kommer inte falla lika djupt och nu när jag varit där vet jag att jag överlevt. Hur som helst så fortsätter jag att onanera och titta på klippen. Använder mig av fingrar, dildon och Satisfyern. Dildon är väldigt mjuk, så bara att ta i den känns härligt för händerna. Blir kåt av att titta på den och ta på den, den är genomskinlig och ser såklart annorlunda ut än i vanliga fall. Bara känslan i mina händer att greppa den blandat med glidmedel och min egen våthet är så skön, gör mig så taggad. Lätt varm efter att ha varit i mig. Det blir mycket av samma. Trippa på porren och onanera, fantisera om allt detta. Önska att man inte var ensam men att det är nice att vara själv med. Skönt att ligga väldigt stilla ändå. Till slut kommer jag igen, trodde först inte jag skulle kunna det men jag lyckades. Jag minns inte vad klockan är. Har slutat bry mig. Jag vet att jag bytt rum i alla fall vid halv nio, kanske tidigare.
Citera
2020-02-14, 13:09
  #2
Medlem
Beskrivning del 2

I och med att jag är ensam är jag lite rädd för speglar först, märker det när jag går förbi en för att kunna gå och kissa. Det känns inte så farligt som jag trodde, blir nyfiken. Jag klär på mig lite då det är kallt utanför sängen, tar med mig en vattenflaskaoch sätter mig på en relativt mjuk pall framför en halvstor spegel. Det här blir en oerhört häftig upplevelse som är svår att beskriva men jag ska göra så gott jag kan. Jag trodde ju att effekten skulle börja lägga sig vid denna tid, klockan är väl kanske20:30. Men icke. Jag har först på samma porr i bakgrunden, hörlurarna på. Testar att fingra mig samtidigt som jag trippar på mig själv i spegeln, coolt men är inte lika kåt längre så slutar efter en stund. Byter till lite lugn musik igen. Tittar på mig själv,trippar satan. Först är saker bara förstärkta. Extremt tydliga ögonfransar, stora pupiller, något utslag i ansiktet blir extremt mycket tydligare, ser något smuts och försöker ta bort det. Inser snabbt att jag trippar, att allt förstärks och att jag inte skabörja pilla i ansiktet. Jag kommer se ut som vanligt imorgon. Betryggande tanke. Jag börjar möta min egen blick, intensivt. Främst fokus på ena ögat, om ni förstår. Jag ser hur det liksom flyter ut i ansiktet, hur det bildas mönster över ansiktet och hur detförändras. Ju längre jag håller blicken desto mer förvrängs jag, blir någon annan, något annat. Jag blir bortkopplad från mig själv men kan också hitta tillbaka. Tittar bort en stund och möter sedan min blick igen. Munnen flyter ut, nästan som den öppnar sigfastän min är stängd. Ibland blir det läskigt, ibland viker jag bort blicken ibland inte. Känner att det är okej att bli rädd, det är inte farligt. Jag behöver inte vara så rädd för rädslan som jag trott. Jag fortsätter att främst fokusera på ett öga, efterett tag har den halvan av ansikten förvandlats till någon djurliknande varelse. Jag försöker hela tiden sitta bekvämt, ändrar ställning. Vill mest bara sitta mjukt, lyssna på musik och trippa på mig själv i spegeln. Efter en stund går jag och hämtar en köksstolistället för pallen, det är åtminstone bättre.

Det är så vackert. Jag kan då och då få känslan att jag önskar M vore där, att jag vill visa honom detta, uppleva detta med honom. Får ibland lite dåligt samvete över att jag gör det själv men påminner mig om att det är okej. Han kan vara med en annan gång. Jag har aldrig trippat så hårt eller så länge på mig själv tidigare. Har sett mig lite i spegeln på diverse substanser men inte så här länge eller intensivt. Jag känner att jag är vacker, värd kärlek, att jag älskar mig själv. Även när jag ser konstig eller läskig ut så är det okej. Jag verkligen KÄNNER att jag inte måste vara så fokuserad på att försöka vara snygg och sexig hela tiden. Det är okej att vara. Det är okej att se osexig ut, att se sig själv i en "dålig" vinkel. Trots fokuset i samhället som ändå kämpar emot idealen och att man ska älska sig själv "ändå", så har jag inte känt det så genuint som då. Trippandes där i spegeln med ett ibland oigenkännligt ansikte. Jag får någon tanke och blir lite rädd men lyckas lugna mig. Det är svårt att beskriva exakt vad man sett, vilka mönster som bildas, hur delar flyter ut, ändrar form, hur ögon ändras färg från blå till nästan gul-grön likt något djurs. Ett förändrat ansikte. Det är vackert på ett så annorlunda sätt. Jag känner självkärlek. Frånkopplas mitt ego men hittar också tillbaka till mig, jag vågar släppa fram mig helt och håller. Känna mig känslor, viljor och inte trycka ned dem som jag annars gör. Jag känner att jag vill hävda mina behov, mina viljor - jag hoppas jag vågar göra det mer snart. Har lite annat att ta tag i först.


Jag tittar på min telefon, ser att en väldigt gammal svensk hiphop-artist lagt upp någon ny låt. Vi pratar en artist jag lyssnade på i tonåren, tänk er deppig, ångest samt kärleksfokuserad svensk*hiphop/rap på Youtube 10 år tillbaka i tiden. Jag slår på låten och videon. Förlorar mig i den. Det låter fantastiskt, nostalgiskt trots att jag aldrig hört låten tidigare. Trippar på videon, trippar på mig i spegeln. Reser mig upp och går ut vardagsrummet. Dansar, sjunger med så gott jag kan. Det är så jäkla härligt. Känner glädje i hela kroppen, det känns magiskt att lyssna på musik och dansa. Försök till sång. Väljer någon låt av samma artist men som är gammal, kan sjunga med. Jag varvar mellan att kunna dansa och sjunga, röra hela kroppen fritt. Precis som jag vill. Utan begränsningar av någon känsla att det är pinsamt eller att någon ser på. Jag sätter mig i stolen vid spegeln igen. Går in på Spotify och väljer diverse låtar. Lägger hörlurarna med högsta volym framför mig. Googlar fram låttexter när jag är osäker. Jag hör låten bra trots att hörlurarna ligger framför mig. Sjunger med. Fokuserar på min egen röst. Lyssnar på den, nästan som för första gången. Jag tycker om att sjunga men även där blir jag lätt tillbakadragen, sjunger*i princip aldrig för andra - knappt för mig själv. Sjunger då ofta med hög musik på så jag mest hör artisten. Nu sänkte jag artisten och lyssnade på mig själv. Det var coolt. Det gjorde inget om det blev fel, att rösten skar sig. Det var vackert ändå. Fortsatte att titta på mig själv i spegeln, trippa på mig själv, sjunga till mig själv. Valde låtar som betyder något för mig, mycket gamla men även vissa nya. Sjöng verkligen låtarna till mig. Även kärlekslåtarna, dem som jag ofta kopplat samman till andra. Till personer jag älskat eller älskar. Kunde fortfarande göra det med*men kände främst att jag sjöng till mig själv. Genuin självkärlek. Det var helande. Bildades då och då tårar i ögonen men var inte ledsen. Det var som någon knut av ångest löstes upp, inte försvann men som att den inte kändes lika tung längre. Som att det skulle bli bra, som att jag skulle ta hand om mig själv. Vissa låtar fick mig bara att resa på mig, dansa igen och sjunga samtidigt - även när jag inte kunde hela texterna. Oroade mig ibland för att störa mina grannar och sänkte rösten. Men tänkte att det nog var lugnt, skrek inte. Nojade nog med. Så fortsatte att dansa och sjunga, när jag gjorde detta hade jag hörlurarna på huvudet för att verkligen förlora mig i musiken. Dansade och sjöng ibland lite för mig själv i spegeln. Rörde mig så fritt, gjorde det som föll mig in. Det kändes skönt, fritt, starkt. Jag kände mig stark och fri. Jag var stark och fri. Jag är stark. Hur som helst varvade jag ett tag mellan att sitta, trippa i spegeln och sjunga respektive att dansa och sjunga.
__________________
Senast redigerad av Hompom 2020-02-14 kl. 13:15.
Citera
2020-02-14, 13:16
  #3
Medlem
Beskrivning del 3

Till det jobbiga. Jag satt på stolen framför spegeln igen. Jag sjöng till mig själv, trippade på mig själv. Kände musiken, kände mig själv. Jag valde en till låt som betydde mycket för mig, var inte alls beredd på vad det skulle trigga igång. Jag satt och trippade mig på själv i spegeln. Ska väl också förklara att 2C-B, likt andra psykedeliska, enligt mig förstärker det man känner oavsett vad man känner. Så blir man rädd blir man väldigt rädd, blir man glad blir man väldigt glad. Så är det för mig i alla fall. Jag sjöng på en svensk låt där texten bland annat går "Vad har dem utsatt dig för?" gång på gång. Jag ser ju hela trippen som ganska läkande och cool, om än ibland ledsen och läskig. Då jag fångar upp känslor snabbt och dem känns väldigt intensivt så kände jag ju verkligen sorg med ledsna låtar etc. Jag tror ni förstår vad jag*menar. Jag började tänka på min psykiska ohälsa, min ångest, min nedstämdhet*- som alltid varit en del av mitt liv. Jag hade så klart tänkt på detta flera gånger under trippen, men blev mer intensivt nu. Samt blev betydligt mer rädd. Jag sjöng hur som helst med i hela låten och delen med "Vad har dem utsatt dig för?" gång på gång börjar samtidigt som jag trippar på mig själv, känner och funderar. Undrar vad min ångest bottnar*i, vet att det finns flera orsaker och faktorer. Inte ett svar, inte en sanning. Jag får inte upp ett minne men jag får en känsla, en tanke. Att något traumatiskt hänt i barndomen. Någonting som jag glömt bort. Blir panikångesträdd. Stänger av låten. Stirrar i spegeln, byter ställning hur jag sitter, vet inte vad jag ska göra med kroppen. Vad jag ska tänka. Försöker skaka av tanken/känslan/rädslan. Jag sätter på andra låtar. Det blir inte bättre. Funderar på att ta en dusch, kanske äta något,*kanske ta sömnmedicin. Reser mig upp, vet inte vad jag ska göra. Sätter mig ned igen. Skakar. Rädd. Vet inte om jag förstorat en rädsla, om 2C-B förhöjde rädslan och det inte är så som jag tänkte. Eller om det är en försvarsmekanism. Tankarna snurrar så jäkla snabbt. Vet inte vart jag ska ta vägen, vad jag ska göra, vad jag ska tro, hur jag ska ta tag i detta. Vill inte dö så som jag tidigare velat men jag vet inte hur jag ska kunna leva med detta. Jag blir rädd för mig själv, fortfarande hög ringer jag M. Skäms lite, orolig att bli dömd, vet inte hur jag ska prata. Han svarar, jag är rätt tyst. Han frågar om någonting hänt, jag säger att jag inte vet. Han frågar var jag är, berättar att jag är hemma. Förklarar att jag tagit 2C-B samt i vilken dos, han säger att jag inte borde gjort det. Svider, känner mig dömd. Vill slänga på luren men vet att alla mina känslor förstärks av 2C-Bn och håller mig lugn. Jag vet att han menar väl men blir också ledsen. Vet inte hur jag ska våga berätta om allt. Klockan är 22:00 och M tar det han behöver och börjar åka till mig. Vi pratar lite i telefon men jag har svårt att ta in något, vet inte vad jag ska säga eller tro. Jag tar 10 mg Stesolid, M tycker det är en bra idé. Efter kanske 40 minuter är han hos mig. Jag sätter mig på stolen framför spegeln där jag spenderat en stor del av trippens tid. Han gör kaffe och hämtar en egen stol. Vi pratar. Jag spiralar ner ibland. Stesoliden har börjat verka och synintrycken har börjat lägga sig. Med M´s närvaro vågar jag duscha. Vi pratar en del, berättar om min oro. Att jag inte vet vad som är sant, vad som är verkligt, vad som är en förstorad rädsla, vad som kan vara ett upptäckt trauma, vad som är försvarsmekanismer. Det kan ju ha hänt något men kanske inte så stort som jag är rädd för. Kanske har inget hänt. Kanske har något hänt. Jag är rädd att jag hamnat i en psykos, även under dagarna efter har denna känsla hängt kvar. Att inte veta vad som är sant, om man hamnat i en psykos eller kanske snarare tvångstanke/rädsla.


Jag har haft kontakt med min psykolog, inte gått in på detaljer. Han vill att vi ska prata mer ansikte mot ansikte, ska dit snart. Här om dagen fick mobila akutenheten komma till mig. Bör tilläggas att jag sovit skit i två månader och mått sämre under en period. Skyller inte på 2C-Bn, den kan ha triggat något - jag kan ha blåst upp något. Hör som sagt gärna om andras erfarenheter, om ni har liknande. Om ni vet om man kan blåsa upp något, eller snarare enbart hittar sanningar. Jag älskar ändå 2C-B. Det blev inte som tänkt, men när blir det det? Största delen var ju helt fantastisk, ångrar mig inte. Om jag hittat något så är det väl egentligen viktigt. Vill köra 2C-B igen men med M. Kanske köra låg dos med Viagra och bara mysa. Sen får jag se när han vill trippa så med mig. Får se hur det känns efter att ha träffat psykologen. Jag ska inte stressa något. Bara att ha skrivit detta har hjälpt mycket. Har känts rätt meningslöst dessa dagar men just nu känns det bättre, får försöka hålla fast i den känslan.
Citera
2020-02-14, 13:56
  #4
Medlem
Intressant i början, sen så blev det en ointressant sexnovell.
Citera
2020-02-14, 14:10
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av niCz16
Intressant i början, sen så blev det en ointressant sexnovell.

Så du läste första tredjedelen. Skrev att det var en del sexfokus i början men inte sedan.
Citera
2020-02-14, 23:04
  #6
Medlem
Väl och detaljerat skrivet.
Har själv aldrig haft något märkvärt headspace på 2cb, provat oralt nån enstaka gång med nästan utebliven effekt. Kört 20-30mg i snoken några gånger utan att köra den i kombo med andra droger, helt okey substans. 2cb gör sej bäst i kombination med syra eller mdma enligt mej. Älskar att snorta runt 25mg i kombination med syra eller mdma, eller allra helst alla tre tillsammans. Och javisst blir man kåt av det.
Citera
2020-02-15, 00:18
  #7
Medlem
GravtPsykisktStords avatar
5/5 snyggt författat!
Citera
2020-02-15, 11:24
  #8
Medlem
eyeeyeeyes avatar
intressant läsning!
tack och lycka till.
Citera
2020-03-01, 18:03
  #9
Medlem
Efter att ha bearbetat trippen och pratat med min psykolog (nämnde dock inte 2c-b:n) så har vi kommit fram till att det rör sig om en stor rädsla som kom upp och kopplades samman med katastrof- och tvångstankar. Jag har inte fått upp något faktiskt minne. Jag blev rädd av rädslan. När låten gick "Vad har dem utsatt dig för?" funderade jag över vad världen utsatt en och alla andra för. Mobbing etc. Och då fick jag en tanke om sexuella övergrepp och blev så SUPERRÄDD.

Nu efteråt när jag pratat med psykolog samt M som fick komma hem till mig denna kväll, så verkar det handla om katastrof- och tvångstankar. Jag hamnar i tankar om "men tänk om", "måste jag genomgå traumabehandling för att hitta något nu?" etc. Blir också rädd för att skapa falska minnen som psykologen tagit upp att man kan göra om man letar efter något som inte finns. Jag har även andra katastrof- och tvångstankar samt tvångsbeteenden. Jag har bara inte riktigt förstått att det är det det har varit. Samtidigt har jag ju inte nämnt 2c-b vilket jag på ett sätt vill ta upp med psykologen för tänk om det är det som är skillnaden och det faktiskt är sant. Eller inte. Så går tankarna i alla fall. Det är svårt men jag tror att det rör sig om tvångstankar. Jag är mer rädd för att det ska vara sant och allt som det skulle innebära och ovissheten än att jag har en känsla att det har hänt. Förstår någon?
Citera
2020-03-02, 16:10
  #10
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Hompom
Efter att ha bearbetat trippen och pratat med min psykolog (nämnde dock inte 2c-b:n) så har vi kommit fram till att det rör sig om en stor rädsla som kom upp och kopplades samman med katastrof- och tvångstankar. Jag har inte fått upp något faktiskt minne. Jag blev rädd av rädslan. När låten gick "Vad har dem utsatt dig för?" funderade jag över vad världen utsatt en och alla andra för. Mobbing etc. Och då fick jag en tanke om sexuella övergrepp och blev så SUPERRÄDD.

Nu efteråt när jag pratat med psykolog samt M som fick komma hem till mig denna kväll, så verkar det handla om katastrof- och tvångstankar. Jag hamnar i tankar om "men tänk om", "måste jag genomgå traumabehandling för att hitta något nu?" etc. Blir också rädd för att skapa falska minnen som psykologen tagit upp att man kan göra om man letar efter något som inte finns. Jag har även andra katastrof- och tvångstankar samt tvångsbeteenden. Jag har bara inte riktigt förstått att det är det det har varit. Samtidigt har jag ju inte nämnt 2c-b vilket jag på ett sätt vill ta upp med psykologen för tänk om det är det som är skillnaden och det faktiskt är sant. Eller inte. Så går tankarna i alla fall. Det är svårt men jag tror att det rör sig om tvångstankar. Jag är mer rädd för att det ska vara sant och allt som det skulle innebära och ovissheten än att jag har en känsla att det har hänt. Förstår någon?

Ja det är lite det som är grejen med att trippa, det blir som det blir och inte alltid som man vill att det ska bli.
Känslorna förstärks både på gott och ont, i détta fallet inte så bra med den speciella låttexten. Men som sagt jag skulle nog bara säga att du noja ur. Hur var din uppväxt förövrigt?
Jag älskar att trippa själv och har över 10års erfarenhet. Men om du känner dej skör ha gärna en erfaren trippsitter som kan lugna dej och få dej på bättre tankar.
Ha det gott nu och ta hand om dej.
Citera
2020-03-07, 18:35
  #11
Medlem
Xhamsterns avatar
2C-B är den enda drogen som jag nojjat på, körde en hyfsat stor dos (40 mg oralt) på en klubb och ibland kände jag mig väldigt uttittad och utlämnad. Men annars är den ett perfekt mellanting av tripp- och danspreparat.

Min droghistorik är fö väldigt lik din.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback