För att göra en lång historia relativt kort.. Min dotter har hyfsat nyligen börjat på en ny förskola i samband med att vi flyttat till en ny kommun. Jag var själv med på inskolningen (vilket inte tog många dagar iom att min dotter är självständig och nära skolålder). Dag ett lägger jag märke till en fröken som beter sig märkligt. Hon tycks inte ha något som helst intresse av att prata med varken barnen, mig, eller andra pedagoger. Ok, man kan ha en dålig dag.. Det visade sig att hen precis börjat på arbetet i samband med vår dotters inskolning. Man hade ju kunnat tro att personen i fråga skulle anstränga sig något de första dagarna på nya jobbet. Inte! Tyvärr har detta beteende fortsatt och det har blivit olustigt. Vi har nu haft vår dotter på förskolan i flera månader. Denne ”pedagog” hälsar varken på barn eller föräldrar och ofta sitter hen och stirrar in i en i-pad (utan att lyfta blicken) när vi hämtar. På grund av detta märkliga beteende frågade jag en av dennes kollegor om det var så att personen i fråga ”arbetstränade”. kollegan reagerade direkt och föreslog att vi skulle ha ett möte. Jag upplevde att kollegan blev glad över att någon reagerade och gärna ville prata om detta. Sagt och gjort, vi bokade ett möte. Tyvärr hade den fröken jag pratade med fått kalla fötter. Det första hon sa var att hon hade tänkt över frågeställningen och inte ville diskutera kollegan överhuvudtaget. Om ngt var akut skulle vi behöva avbryta föreståndarens semester. Jag tyckte vid tillfället att det inte fanns något akut. Bara ett stort ointresse och oengagemang men att det kan vänta tills nästa vecka. idag kommer dock dottern hem från förskolan och alarmklockorna har börjat ringa ordentligt. Hon säger att denne ”pedagog” alltid stirrar på henne och att hon tror att pedagogen är ett monster! Vi frågar om dottern tycker om ”pedagogen”. Dottern säger att hon inte tycker om pedagogen. Detta är ju precis vad vi själva känt sedan dag ett. Men vi har inget konkret att gå på! Personen i fråga känns som en säkerhetsrisk utan något som helst intresse för barn. Som det är nu kommer vi inte lämna dottern på förskolan så länge denna person finns kvar. Jag känner i hela mitt väsen att denne pedagog inte har goda intentioner. Antingen är hen en psykopat/ pedofil eller ännu värre! Men vad gör man?! Det var tydligt från början att kollegan också tycker att ngt är fel, men att den inte vågar säga något. jag är uppriktigt oroad och kommer ta semester för att kunna vara med dottern på förskolan och ytterligare observera denna ”pedagog”. Men det fungerar ju inte i all evighet. Vad hade ni gjort om ni känt att det var något allvarligt fel på en av fröknarna på förskolan där ni lämnar ert barn?