Citat:
Ursprungligen postat av
labambas
Tack för ditt svar! Ja det är jäkligt svår situation, har försökt att möta hennes föreställningar och resonera kring dom, men så fort man ifrågasätter på något vis så blir man misstänkliggjord att man försöker skada henne på något vis.
Jag förstår. Är väldigt svårt att svara på hur du ska göra utan att vara där i stunden och kunna anpassa efter precis hur det utvecklar sig, så mina tidigare, ganska allmäna, råd får gälla.
Men för att utveckla/hypotisera lite mer: Om hon misstänkliggör dig får du försöka förklara på ett vänligt men konkret sätt att du inte är ute efter att göra henne någonting ont. Även om hon känner och tänker på ett visst sätt
kan det fungera att resonera med henne (men det är som du är medveten om en del av sjukdomsbilden att det kanske
inte går), att försöka förklara med bakgrund av er historia som närstående syskon/barn/vad det nu är att du historiskt inte har haft någon vilja att göra henne ont och så vidare. Att försöka förklara för henne på ett respektfullt sätt att du uppfattar att det hon upplever är verkligt samtidigt inte är vad du upplever som verkligt och att där finns en konflikt som behöver redas ut. Att ställa upp hypotetiska scenarion både till hennes och din/omgivningens verklighetsbild ("Okej, säg att du har rätt, hur går vi vidare på ett konstruktivt sätt? Även om det du säger/upplever stämmer, kan det vara så att dina handlingar inte är proportionerliga/konstruktiva/hälsosamma för att hantera det du upplever? Hur tycker du att vi tillsammans ska försöka lösa dessa sakerna? Är det möjligt för dig att att se hur detta uppfattas av mig och andra runt omkring även om det är hur du känner och tänker om saken? Kan du tänka dig att låta utomstående (läkare/vårdpersonal, familj, präst/kurator) att hjälpa till med dessa bedömningar?")
Problemet är givetvis, som du förstår, att det kan backfire:a och du eller andra kan bli uteslutna från henne (ni blir ett hot som hon tränger undan). Det är en omöjlig balansgång och jag tror inte någon på Flashback eller över huvud taget på förhand kan ge dig svar på vad som ska göras och vad som kommer att hända förrän situationen utspelar sig, därav mitt råd att försöka grunda det i kärlek/omtanke och försöka möta henne halvvägs - om det skulle skita sig rejält (hemska tanke) kan du åtminstone se tillbaka på situationen som att du gjorde det du gjorde av 'rätt' anledningar och utifrån de bästa av intentioner.
Citat:
Har kontaktat psykvården och det dom sagt är att dom möjligtvis kan skicka ut någon akutläkare som kan göra en bedömning i hemmet. Problemet är som sagt att hon knappast kommer öppna dörren eller släppa in en sådan läkare och som jag förstod det så har dom i det läget ingen möjlighet att tvinga sig in.
Polisen verkar bara komma om hon skulle vara ett hot för sig själv eller andra. Kanske kan man ljuga och säga att hon är självmordsbenägen? Men vet inte hur det kommer utveckla sig när dom väl kommer på plats...
Jag tror inte att ljuga för polis hjälper situationen, det finns en risk att de inte uppfattar henne som suicidal och låter ärendet vara efter en kontakt med henne (om de ens kommer i kontakt med henne) och om det framkommer på något sätt att du ljugit och skickat polis på henne kommer du alldeles säkerligen bli alienerad av henne och hon har fått bekräftat att du "är ute efter" henne. Risken att det backfire:ar bedömer jag som ganska stor, samtidigt finns det kanske en möjlighet (åter igen, omöjligt att sia om på förhand och är väldigt beroende på hur situationen utvecklar sig, vilka poliser som blir inblandade, hur din närstående reagerar.....) att polisen kör henne till akutpsyk och hon börjar få den hjälp hon av allt att döma behöver.
Citat:
Någon form av "kidnappning" känns svår men kanske ända utvägen, hon kommer definitivt att streta emot och skrika så det kommer blir svårt. Svårt bara om hon inte skulle få vård, då hon efter detta förmodligen kommer stänga ute oss från hennes liv och vara totalt isolerad.
Japp. Det är tyvärr en extremt svår situation och väldigt mycket ett moment 22 med höga, tråkiga risker inblandade.
Finns det möjlighet för dig att få dit en akutläkare när du är i lägenheten så att du kan bereda åtkomst för läkaren eller för eventuell polis? (Dvs inte kidnappa personen men övervaka den och se till att läkare/polis kan komma in?) En tänkbar risk är att hon låser in sig i lägenheten (på toaletten eller ett rum eller liknande) eller blir utåtagerande, våldsam mot dig personligen.
Ett ytterst tråkigt alternativ är att 'vänta och se'. Kanske förvärras situationen så att hon faktiskt blir en fara för sig själv eller andra och blåljuspersonal blir inkopplade, kanske utvecklas det till en tragedi och hon faktiskt lyckas skada eller tar livet av sig själv eller gör något mot andra. Kanske, och detta är ett stort kanske, lindras symtomen med tid och det blir möjligt att resonera med henne längre fram?
På det spåret, har din närstående haft såna här problem tidigare, finns det något som antyder att det finns en grund till varför det har blivit som det har blivit (alkohol/drogproblematik tänker jag framför allt på)? I sådana fall kanske det går att angripa från ett annat håll, nämligen att få henne 'bättre'/lindra symtomen genom att hjälpa henne med andra saker som kan vara en del i problematiken. Dvs om det är alkohol/droger inblandat, hjälpa henne att minska eller sluta med detta. Psykoser verkar också ha väldigt mycket med stress och sömn att göra, kanske kan tillståndet förbättras av att hon sover ut ordentligt och får hjälp att hantera stressorer i vardagen, vilket
kanske minskar symtomen så pass mycket att det går att resonera med henne och så småningom söka hjälp / förstå att det behövs mer akut vård.
Jag beklagar din situation enormt mycket TS. Hur mår du själv? Jag vill rekommendera dig att ta kontakten med vården för att åtminstone få en samtalskontakt (psykolog/kurator) genom det här, jag misstänker att du inte mår alls bra av detta och att du är desperat i att hjälpa din närstående, att döma av situationen. En samtalskontakt kan i första hand vara ett stöd för dig genom denna jävliga situationen och ta vara på
dig under denna otroligt jobba sits. I andra hand kan du bolla idéer och hur du ska gå vidare i situationen med någon professionell som kan ge ett betydligt bättre perspektiv än vad jag eller förmodligen någon annan på Flashback kan göra.
Edit: Efter att ha lästs andra inlägg tror jag att rätt väg att gå är att få dit polis tillsammans med läkare om möjligt.