Citat:
Ursprungligen postat av
Jecke
Raka vägliknande streck man ser på flygfoton brukar dock vara betydligt nyare. Det är oftast gamla järnvägsspår, där man naturligtvis gjorde en mängd markarbeten för att skapa fina, raka järnvägsbankar som kunde ta vikten från godståg utan att ha mer kurvor eller höjdskillnader än vad som är absolut nödvändigt.
Järnvägarna togs sedan bort, men järnvägsbankarna finns fortfarande kvar och kommer göra det ett tag till.
Det kan kanske vara så på sina ställen, men det var inte det jag tänkte på.
Jag vet inte om du någon gång tittat på flygfotografierna på Google eller Eniro, osv, och då lagt märke till hur det i gammal kulturbygd kan skönjas "ljusare fläckar" i fälten eller åkrarna ... ?
Det är bla sådant som arkeologer kan gå efter för att läsa av landskapet och se var någonstans det kan vara värt att sätta ner spaden.
Titta gärna på ställen som Gotland, Öland och sydvästra Skåne så förstår du nog snart vad jag menar.
Det är lite konstigt ändå, för trots att jorden blivit brukad i kanske hundratals år. Med moderna jordbruksmaskiner och allt, så syns ändå spåren efter det som en gång i tiden stått parkerat där.
Oavsett om det varit ett långhus eller bondgård, eller kanske t.o.m. en väg (eller vägliknande struktur).
Före skiftesreformen var ju det vanligaste att byarna bestod av en hel klunga av hus, kring vilken åkrarna och tegarna mer eller mindre utgick från. Men enskiftet slog sönder den gamla strukturen och placerade jordbrukarna mitt ute bland sina egna jordar.
Ännu tidigare än så så var ju iaf Skåne känt för sina ständigt omkringflyttande byar.
Framförallt var det vanligt under tidiga medeltiden innan kyrkorna mer eller mindre befäst sin position som byns, och bygdens, centrala medelpunkt.
Det var ju heller inte förrän iom medeltidens kyrkbildning som befolkningen blev riktigt bofast utanför de första riktiga "tätorterna." Iaf för Skånes del.
Landskapet koloniserades ju inte på riktigt förrän den kristna samhällsstrukturen på allvar gjorde sitt administrativa intåg.
Det förändrade i grunden det tidigare, uråldriga, mer miljörelaterade livsbetingelserna - där de bördiga odlingsmarkerna underhäll en viss ekonomisk kulturtyp, och den omgivande risbygden å andra sidan en annan kulturtyp (boskapsskötande) - och den tredje varianten (skogsbygd) var ju praktiskt taget inte ens befolkad före medeltidens kristna koloniseringsprojekt.