Citat:
Det fascinerar mig att kvinnor (?) alltid tror att det bara en den fysiska skillnaden som skiljer ett damlag från ett herrlag. Antagligen för att den är mätbar, och det går inte att komma undan siffrorna att män är snabbare, starkare, större.Damlandslaget, alltså Sveriges bästa förlorade mot P15. Pojkar femton är inte fysiskt överlägsna vuxna kvinnor som är på den högsta nivån inom sin sport och gör allt professionellt från träning till kost. Dessutom var det inte P15 landslaget utan Stockholms distriktslag. Självklart är det lite pinsamt när folk kommer dragandes med löneskillnader när damlandslaget presterar sämre än pojkar 15 som tjänar noll på sin fotboll.
Men det är så mycket mer som skiljer. Damlagen är som virriga hönor när de kommer under press, alla springer på bollen. Det verkar finnas extremt lite taktik? Det finns låg laganda i ett damlag, ingen särskild geist. Spelarna vill inte döda (metaforiskt) motståndaren. Tvärtom skäms de som hundar om de råkar sparka ner någon. De verkar knappt vilja vinna? En av de lustigaste sakerna jag vet med damfotboll är hur lite glädje de ofta visar när man gör mål. Laget bara springer över lite stolt och snabbt till sin planhalva för avspark, medans herrar inte vet med sig av glädje.
Jag brukar säga att fotboll är det som tydligast visar den enorma skillnad som finns mellan män och kvinnor i BÅDE fysik och tänkande.
En feminist som moment förstår inte vad jag menar med ovanstående. Hon har tidigare skrivit att hon inte ens tittar på fotboll.
