2006-03-23, 00:15
#1
Det här hände för ganska länge sen, början av september 2005 för att vara exakt.
Lite bakgrund...
Jag var en färsk psykonaut med stora förhoppningar på psykadelia. Tyvärr kände man ju ingen som kunde bidra med "riktigt knark" så jag fick vänta till jag var 18 och kunde beställa själv från CA. Dagen kom och det var dags. Beställde en rejäl mängd BM3 och förhoppningarna växte ännu mer. Dagen efter damp paketet ner. Fegade lite först, men några dagar senare upplevde jag min första tripp. Det var obeskrivligt, helt galet, det ballaste jag upplevt! 40mg BM3 var himlen! Det gick några veckor och jag han med att trippa ett par gånger till.
Övermodig och blåögd
Tyckte jag var rätt erfaren på området. Hade ju varit med om både det ena och det andra
. Lite stolt kände man sig. Nu var det dags för värre grejer. Hade fortfarande ingen tillgång till shrooms eller LSD, så det fick bli BM3, fast i högre dosering...
Resan börjar!
Nu var det dags, resornas resa skulle inledas! Set and setting var perfekt. Mysigt rum, bekväm säng, nära till toalett och familjen var hemma.
Jag låste in mig på rummet och funderade en stund. Eh, vafan och så slank 40mg ner. Det var som vanligt, väggarna andades och det var fina färger överallt. Drog 40mg till. Nu börjar de hända grejer! Intensivt som aldrig förr. Inte bara fina färger utan också känslosamt. Känner mig aldeles varm i kroppen och rysningarna är gudomliga. Troligen det mysigaste jag vart med om. Jag var som en varm sackosäck som vinglade runt i rummet. Kände att det var dags för en promenad och kilade ut ur rummet. Bam! Vart fan är jag?! "finrummet" på övervåningen är säkert 50m långt. Helt galet, står där en stund och super in upplevelsen. Trappan ner var väldigt klurig. Det är svårt att gå med rysningar som får lårmusklerna att skaka. Benen liksom viker sig av behag
. Väl nere så tog det säkert 15min att hitta skorna. Skohyllan var inte riktigt som vanligt. Allting vajjade i sidled och det var svårt att fokusera på att hitta pjuxen när golvet flöt runt.
Ute i naturen
Kliver ut genom ytterdörren och får en chock. Shit! kan det verkligen vara så här vackert?! Träden skimrar i lila/blått, gräset är galet grönt och har bokstavskombinationer överallt, asfalten är blå som vatten och oj vad långt bort allting är! Kilar runt en stund i samhället och är helt förundrad över saker och ting. Är jag verkligen på jorden? Klev jag in i en portal till en annan värld då jag lämnade rummet? Under min promenad ökar ruset ganska mycket och jag bestämmer mig för att kila hem igen. När jag närmar mig huset ser jag att grusgången rör på sig. Det ser ut som maskar! Ballt som fan, men jag vart lite rädd och fick klättra över staketet och gå på gräsmattan. Just in case!
Helvetet börjar
Kommer in igen och kilar upp till rummet. Nu börjar det otrevliga. Girigheten tog över och jag ville ha mer. Dumt, dumt, dumt! 20mg slinker ner och jag är nu uppe på 100mg. Det går hyffsat bra, nästan lite för intensivt, men inga bekymmer och jag njuter. Efter ett tag känner jag att det börjar bli jobbigt. Hallucinationerna övergår från bara färger till mer verkliga saker. Föremål i rummer rör på sig i ögonvrån och allt är läskigt intensivt. Ångrar genast vad jag gjort men tänker inte på att spy, varför vet jag inte. Låter det bara vara, tänker väl att det inte blir så mycket värre. Så fel jag hade! Det blir bara intensivare och intensivare. Gör nästan ont i ögonen av alla färger. Det blir också mer och mer känslosamt. Växlar från att vara underbart glad till att må väldigt dåligt. Det ändrar sig på några sekunder, från att varfa gud till att vilja dö. Även rummet ändras efter känslorna. Allt är guld/ljus, ser lite ut som man förställer sig himlem till att övergå till svart och hemskt. Nu börjar det riktigt jobbiga. Troligen hade inte alla slagit tidigare och först nu börjar de 20mg ja tog verka. Det blir så intensivt att jag lägger mig på sängen i panik. Kryper upp i hörnet mot väggen och ser på hur rummet skiftar fortare än jag kan tänka. Allt blir väldigt jobbigt. Vid det här laget har jag jag nästan ingen kontroll över mig själv. Jag kan röra mig lite, men att tänka går nästan inte. Jag har absolut ingen kontroll alls över det jag ser och min fantasi löper bokstavligen amok. Det är nu de riktiga hallisaran träder fram. Tittar på mina armar och ser först prickar röra sig.. prickarna blir sen till maskar! Jag har maskar på mig! Sen ser jag att dom även är under min hud! Panik, panik, panik! Drar en kudde över huvet och försöker tänka glada tankar, så gott det går iaf. Bestämmer mig för att maskarna kanske har försvunnit och hasar mig sakta till mitten av sängen, drar mig upp mot väggen och sitter där en stund. Då ser jag något röra sig i täcket. Hmm det ser ut som händer. Kan inte e dom helt, det är mer som handformade skuggor. Dom rör sig mot mig och kommer läskigt nära ansiktet. Börjar få svårt att andas, känner mig instängd och paniken är extrem. sjunker ihop och försöker dra kudden över huvet. Nu är gråten nära. Vet inte vad ja ska göra.. vill bara att det ska sluta. Där ligger jag sen ett tag och kan inte röra mig. Känns som jag sitter i ett hörn och ser på när min hjärna har frispel. Efter ett tag kan jag röra lite på mig. Saker går nu väldigt sakta. Hallisarna susar på i samma fart, om inte fortare, men jag är seg. Allt jag gör går i slow motion. Det blir motiontrails efter allt och jag blir sjösjuk av att gå. Så det blir sängen igen. Ligger där och vill att allt ska sluta...
Vad hände?!
Vaknar en och en halv timma senare på sängen och vet inte vad som har hänt. Ruset har lagt sig och det är bara lite efterdyningar kvar. Känner mig helt förstörd och vimlar runt i rummet ett tag. Vad fan har hänt egentligen? Lägger mig på sängen och somnar.
Dagen efter
Vaknar sent på eftermiddagen, känns som jag vart på krogen kvällen innan och festat. Men minnet säger inget om det, kommer inte ihåg ett skit. Tittar mig runt och ser att allting är brusigt. Då slår det mig! Jag kommer ihåg vad jag gjorde. Ligger i sängen resten av dagen, finns inte ork till något annat.
Lite tankar och en varning
Var det värt det? Både ja och nej! Det var verkligen underbart fram tills det spårade ur. Men också äckligt hemskt på slutet. Jag kommer fortfarande inte ihåg vad som hände innan jag deckade den kvällen. Kommer bara ihåg små fragment på slutet. Såg mycket mer saker men jag skrev bara ned det värsta. Hoppas det inte blev för långt och att ni blir nöjda med rapporten. Och kom ihåg att ta det lugnt med experiment kemikalier! Ska ni trippa, gör det på LSD eller lite fina shrooms
Tråden ajg skrev i då jag trippade: http://www.flashback.org/showthread.php?t=243156
Lite bakgrund...
Jag var en färsk psykonaut med stora förhoppningar på psykadelia. Tyvärr kände man ju ingen som kunde bidra med "riktigt knark" så jag fick vänta till jag var 18 och kunde beställa själv från CA. Dagen kom och det var dags. Beställde en rejäl mängd BM3 och förhoppningarna växte ännu mer. Dagen efter damp paketet ner. Fegade lite först, men några dagar senare upplevde jag min första tripp. Det var obeskrivligt, helt galet, det ballaste jag upplevt! 40mg BM3 var himlen! Det gick några veckor och jag han med att trippa ett par gånger till.
Övermodig och blåögd
Tyckte jag var rätt erfaren på området. Hade ju varit med om både det ena och det andra
. Lite stolt kände man sig. Nu var det dags för värre grejer. Hade fortfarande ingen tillgång till shrooms eller LSD, så det fick bli BM3, fast i högre dosering...Resan börjar!
Nu var det dags, resornas resa skulle inledas! Set and setting var perfekt. Mysigt rum, bekväm säng, nära till toalett och familjen var hemma.
Jag låste in mig på rummet och funderade en stund. Eh, vafan och så slank 40mg ner. Det var som vanligt, väggarna andades och det var fina färger överallt. Drog 40mg till. Nu börjar de hända grejer! Intensivt som aldrig förr. Inte bara fina färger utan också känslosamt. Känner mig aldeles varm i kroppen och rysningarna är gudomliga. Troligen det mysigaste jag vart med om. Jag var som en varm sackosäck som vinglade runt i rummet. Kände att det var dags för en promenad och kilade ut ur rummet. Bam! Vart fan är jag?! "finrummet" på övervåningen är säkert 50m långt. Helt galet, står där en stund och super in upplevelsen. Trappan ner var väldigt klurig. Det är svårt att gå med rysningar som får lårmusklerna att skaka. Benen liksom viker sig av behag
. Väl nere så tog det säkert 15min att hitta skorna. Skohyllan var inte riktigt som vanligt. Allting vajjade i sidled och det var svårt att fokusera på att hitta pjuxen när golvet flöt runt.Ute i naturen
Kliver ut genom ytterdörren och får en chock. Shit! kan det verkligen vara så här vackert?! Träden skimrar i lila/blått, gräset är galet grönt och har bokstavskombinationer överallt, asfalten är blå som vatten och oj vad långt bort allting är! Kilar runt en stund i samhället och är helt förundrad över saker och ting. Är jag verkligen på jorden? Klev jag in i en portal till en annan värld då jag lämnade rummet? Under min promenad ökar ruset ganska mycket och jag bestämmer mig för att kila hem igen. När jag närmar mig huset ser jag att grusgången rör på sig. Det ser ut som maskar! Ballt som fan, men jag vart lite rädd och fick klättra över staketet och gå på gräsmattan. Just in case!
Helvetet börjar
Kommer in igen och kilar upp till rummet. Nu börjar det otrevliga. Girigheten tog över och jag ville ha mer. Dumt, dumt, dumt! 20mg slinker ner och jag är nu uppe på 100mg. Det går hyffsat bra, nästan lite för intensivt, men inga bekymmer och jag njuter. Efter ett tag känner jag att det börjar bli jobbigt. Hallucinationerna övergår från bara färger till mer verkliga saker. Föremål i rummer rör på sig i ögonvrån och allt är läskigt intensivt. Ångrar genast vad jag gjort men tänker inte på att spy, varför vet jag inte. Låter det bara vara, tänker väl att det inte blir så mycket värre. Så fel jag hade! Det blir bara intensivare och intensivare. Gör nästan ont i ögonen av alla färger. Det blir också mer och mer känslosamt. Växlar från att vara underbart glad till att må väldigt dåligt. Det ändrar sig på några sekunder, från att varfa gud till att vilja dö. Även rummet ändras efter känslorna. Allt är guld/ljus, ser lite ut som man förställer sig himlem till att övergå till svart och hemskt. Nu börjar det riktigt jobbiga. Troligen hade inte alla slagit tidigare och först nu börjar de 20mg ja tog verka. Det blir så intensivt att jag lägger mig på sängen i panik. Kryper upp i hörnet mot väggen och ser på hur rummet skiftar fortare än jag kan tänka. Allt blir väldigt jobbigt. Vid det här laget har jag jag nästan ingen kontroll över mig själv. Jag kan röra mig lite, men att tänka går nästan inte. Jag har absolut ingen kontroll alls över det jag ser och min fantasi löper bokstavligen amok. Det är nu de riktiga hallisaran träder fram. Tittar på mina armar och ser först prickar röra sig.. prickarna blir sen till maskar! Jag har maskar på mig! Sen ser jag att dom även är under min hud! Panik, panik, panik! Drar en kudde över huvet och försöker tänka glada tankar, så gott det går iaf. Bestämmer mig för att maskarna kanske har försvunnit och hasar mig sakta till mitten av sängen, drar mig upp mot väggen och sitter där en stund. Då ser jag något röra sig i täcket. Hmm det ser ut som händer. Kan inte e dom helt, det är mer som handformade skuggor. Dom rör sig mot mig och kommer läskigt nära ansiktet. Börjar få svårt att andas, känner mig instängd och paniken är extrem. sjunker ihop och försöker dra kudden över huvet. Nu är gråten nära. Vet inte vad ja ska göra.. vill bara att det ska sluta. Där ligger jag sen ett tag och kan inte röra mig. Känns som jag sitter i ett hörn och ser på när min hjärna har frispel. Efter ett tag kan jag röra lite på mig. Saker går nu väldigt sakta. Hallisarna susar på i samma fart, om inte fortare, men jag är seg. Allt jag gör går i slow motion. Det blir motiontrails efter allt och jag blir sjösjuk av att gå. Så det blir sängen igen. Ligger där och vill att allt ska sluta...
Vad hände?!
Vaknar en och en halv timma senare på sängen och vet inte vad som har hänt. Ruset har lagt sig och det är bara lite efterdyningar kvar. Känner mig helt förstörd och vimlar runt i rummet ett tag. Vad fan har hänt egentligen? Lägger mig på sängen och somnar.
Dagen efter
Vaknar sent på eftermiddagen, känns som jag vart på krogen kvällen innan och festat. Men minnet säger inget om det, kommer inte ihåg ett skit. Tittar mig runt och ser att allting är brusigt. Då slår det mig! Jag kommer ihåg vad jag gjorde. Ligger i sängen resten av dagen, finns inte ork till något annat.
Lite tankar och en varning
Var det värt det? Både ja och nej! Det var verkligen underbart fram tills det spårade ur. Men också äckligt hemskt på slutet. Jag kommer fortfarande inte ihåg vad som hände innan jag deckade den kvällen. Kommer bara ihåg små fragment på slutet. Såg mycket mer saker men jag skrev bara ned det värsta. Hoppas det inte blev för långt och att ni blir nöjda med rapporten. Och kom ihåg att ta det lugnt med experiment kemikalier! Ska ni trippa, gör det på LSD eller lite fina shrooms
Tråden ajg skrev i då jag trippade: http://www.flashback.org/showthread.php?t=243156
)
skriv på
