Minimalism ur ett nationalistiskt perspektiv

Kantbot tweetade:

Minimalism is a fake aesthetic created for techno serfs with no feeling for beauty. Its purpose is to flatten out existence to its pure utilitarian prison devoid of any spiritual or aesthetic dimension. Minimalism has been key to Tech’s closure of technological/internet openness.

https://twitter.com/KANTBOT20K/statu...97908334915585

Ligger det något i det han säger? När man tänker på kommunistisk minimalism, brutalism, så ser man i arkitekturen hur döden vilar bakom hörnet. Här är det inget som är viktigt förutom att man ska ha det lika dåligt. Svensk brutalism, funktioanlismen, är exakt den samma. Jag skulle gå så lång som att säga att det inte finns något värre än funktionalism. Man får ju ångest bara man tänker på de rikliktade lingerna, industridesign i vardagen... Bakom det hela ruvar även min avsky för storstadsmänniskan som kan tänka sig att leva livet på jorden precis som en insekt. Man bor i en liten låda, som en insekt, man transporterar sig själv i tunnlar under jorden, precis som en insekt...

Hur kan en ny arkitektur alternativt en återgång till klassisk arktitektur ta sig uttryck i Sverige? Vi har ju sett hur folk engagerat sig i arkitekturupproret då vanligt folket känner avsmak inför många nya byggnader i Sverige och det med all rätt.

Det känns som all arkitektur i västvärlden nu är gjorda för ekonomiska enhter och inte människor och även arkitekturen återspeglar tidsandans mörker. När såg man senast en vacker staty sättas upp på ett av våra torg eller en vacker byggnad? Allt det som är vackert i Sverige skapades under en tid då vi inte hade kvinnor som bestämde och det säger en hel del.

Hitlers vision om Germania var också en grådassig och minimalistisk sörja till stadsplanering.

Har aldrig funderat i de där banorna öht.

Httade den här texten när jag googlade "techno serfs" eftersom jag inte hört talas om det innan;

"In technofeudalism, people aren't consumers and producers anymore — they're more like peasants or serfs. That is what it means for life. People don't own things — they lease services. You can think of the proverbial smart door company that goes out of business and bricks your home."


Jag lever ett light minimalistiskt liv, många prylar och kläder är undanstoppade, inte slängda, men undanlagda i förvar. Likaså onödiga prylar som jag inte har behov av ofta. bestick, tallrikar, redskap och verktyg osv i köket har jag också lagt undan och sparat kvar till mig och någon enstaka eventuell gäst. Det finns vissa begränsningar till storkok eller tillagning då kastruller, grytor och stekpannor även är begränsat. Jag har röjt undan så mycket prylar i lägenheten det bara går helt enkt. Allt finns ju i ett förråd att hämta om ja så skulle behöva. Ett tag hade jag dator nedkopplad en längre period, tv använder jag inte, äger en relativt fin bil i de flestas ögon och många undrar varför jag aldrig använder den, den brukas givetvis, men minimalt.

Varför gör jag det här då? Jag inspirerades av nån old school youtuber ja inte minns namnet på, han var nån träningsnörd hälsofreak, strongman och rugby spelare, kanske känner nån igen min beskrivning och kanske kan namnet och även hans video om minimalism. Det jag upptäckte med mgi själv är att jag konsumerar lycka, lycka som inte är på riktigt i alla fall. Och det var väl lite av hans poäng i det stora hela även om klippet var rätt långt och ingående.

Men jag har de senaste tio åren utvecklats mer att stänga ute egoismen och istället leva i det man har, leva för andra och inte för sig själv. Jag har börjar bli lite äcklad av människor som tror att de är något för att de har pengar. Jag har inte varit stormrik, men jjag har under en period tjänat långt över helt ok, och pengar förändrade mig, man tappade värdet av saker, att kunna köpa vad som helst tog bort glädjen i det hela.

Jag är nationalist, jag älskar Sverige, rakt iin hjärtat och jag har på riktigt en riktigt go ljummen känsla för mitt land, att min land håller på att gå under just nu av korruptiker plågar mig djupt, det plågar mig ännu mer att majoriteten av befolkningen inte begriper det.

Mitt mål är att bli mer fri från prylar. Mer distansierad från jobb. Men leva mer i naturen, med familj och lojala vänner. Jag har uteslutit alla ytliga människor ur mitt liv och jag värderar människor efter deras vilja att göra gott och håller dessa nära mig. I framtiden vill jag se mig som helt och hållet, eller åtminstone nästintill, helt fri från teknologiska prylar som dator. mobil och internet. Jag blir lite äcklad av hur alla har förändrats av sociala medier osv. Ju mer jag distanserar mig från sociala medier och prylar, desto tydligare är det hur styrda människor är av tekniken eller att få synas i sociala media, samtidigt som de glömmer av att leva i nuet och va me de människor som faktiskt betyder något för dem, jag blir bara mer motiverad av att inte riktigt vara med på det här.


Nu då tänker jag följande. Som nationalist, ska jag verkligen vara ultrakonsument av senaste prylar o jadda jadda o belåna mig som alla andra? Jag stödjer ju då utländska multinationella företag via konsumtionen eller stödjer bankväsendet via belåning, det är väl knappast vad man ska eftersträva som nationalist? Min väg är ju att slå mig fri från den formens slaveri och istället lägga mer tid på familj och vänner och se mig om i den här vackra naturen vi har ännu mer, det är väl va vi nationalister värderar mest - familjen, folket och vår natur? Som nationalist ska jag väl konsumera det jag behöver, men stödja de företag vi har här i landet för vår egen utvecklings skull?


Jag vet inte om jag lever rätt som minimalist eller nationalist, men så som jag ser på det hela gör jag ändå allt rätt. Jag stoppar inte konsumtionen, men jag konsumerar betydligt mindre och för landets skull istället för att köpa en apple grej. Jag distanserar mig från prylägandes slaveri och falska lycka, och är istället lycklig för det som betyder något på riktigt. Jag vet inte om det är jag som är vilsen, men ja tror jag går rätt väg. Va säger ni?


Edit! Han heter elliott hulse, hittade inte hans klipp om minimalism dock.

Vem ska betala för det? Alla! Happ, då får vi göra det billigt då.

Jag håller verkligen med dig i ditt starka ogillande av funktionalismen och brutalismen. Dock är jag inte lika nedstämd vad gäller arkitekturens framtid. Dessa otrevliga byggstilar firade sina största segrar runt ikring år 1970. Om du tittar på hyresfastigheter som är från TIDIGT 1960-tal kommer du att se att de ser mycket bättre ut. Jag tycker således också att fastigheter uppförda under 1980-talet är trevligare än de från åren kring 1970.

Om du skulle ha vägarna förbi Midsommarkransen (som är en närförort i Stockholm på röda linjen) kan du se ett trevligt område med bostadshus som är ungefär 100 år gammalt. Det var den tidens idé om bostäder för arbetarklassen innan funktionalismens idéer förgiftade arkitekterna. I de centrala delarna av Lund (till exempel på Stora Fiskaregatan) finns också exempel på när nybyggnation kan anpassas till gammal, vacker arkitektur.

Jag tror faktiskt att vänsterns idé om att klassamhällets orättvisor ska byggas bort genom att alla bor i fula byggnader, är en idé som inte längre slår an. Vänstern har andra helvetesprojekt - främst multikulturalismen - men funktionalismvansinnet har tydligen övergivits.

Kommunism handlar om svält och slaveri för alla ickejudar.
Nationalistisk minimalism handlar om att inte konsumera upp sina pengar utan att investera dem i sin och sin familjs framtid.

Jag menade minimalism mer som ett uttryckssätt inom arkitekturen och inte som en livsstil. Jag kan inte se att det skulle vara något fel alls i att eftersträva ett liv med färre ägodelar.

Men vi kan diskutera mini-minimalism. Jag följer själv en youtubekanal som fokuserar på väldigt små boenden och jag tycker det är lite fascinerande. Jag läste att nationalister i USA kritiserade den här nya vågen av "tiny living" då de menar att det inte är förenligt med att bo litet och att ha en stor familj och kanske ligger det något i det. Jag fascineras ändå över vissas uppfinningsrikedom vad gäller hur man konstruerar husen.

https://www.youtube.com/user/kirstendirksen

Hardu adressen så kan jag kika på Google Earth? Apropå Stockholm så finns det en fantastisk gata på Östermalm där varje hus är i en klass för sig. Riktigt tjusiga allihop.


Jag blev på riktigt deprimerad när jag besökte östra sidan av Berlin. Jag har inte sett maken till arkitektoniskt helvete och i Sverige har vi också flera förtorter som ser ut som vita fiskpinnar som antingen står upp eller ligger ned. Vilken jävla kontrast till den röda stugan ute på landet!

Minimalism i termer av estetik är givetvis fullständigt motbjudande. Åtminstone när vi talar om arkitektur och konst. Själlöst, platt och deprimerande utan sköna former och detaljer. Möjligen kan minimalismen ha sin plats inom viss industriell design.

Adressen exakt känner jag tyvarr inte till, men Stora Fiskaregatan i Lund är kort, om än vacker. Om det finns bildmaterial som täcker på Google Earth, så har du snart sett den.

Vad gäller Midsommarkransen så är det ett område mer än en adress. Det bör dock vara enkelt att hitta.

Det är ju tyvärr mycket elände som modernismens orgier ställt till med, och det gäller inte bara på arkitekturens område utan även inom en lång rad andra kulturyttringar. Även om jag aldrig satt min fot i de delar av Tyskland som du skriver om, kan jag föreställa mig eländet i någon mån. Jag tror bestämt att jag ska hålla mig på avstånd.