Era barns eller framtida barns rörelsefrihet?

Att föräldraskapet betingar mycken oro är inget nytt fenomen men sett till den prekära samhällsutvecklingen så brottas många föräldrar med förändrade förutsättningar och nya faror. Ett nytt orosmoln som tornat upp sig på himlen är risken att utsättas för brott har ökat över tid.

Enligt BRÅ så hade 1798 barn rånats mellan januari 2019 och september 2019, att jämföra med 711 barn under samma tid 2015. Mörkertalet är förmodligen tämligen stort. Poliser har också i olika sammanhang varnat för att en tystnadskultur breder ut sig där barn som utsatts för dessa brott inte vågar rapportera det till myndigheterna.

Samtidigt säger forskare att barns rörelsefrihet är ytterst betydelsefull för deras utveckling. Allt för många begränsningar sänder signaler till barnet att hen inte kan hantera olika saker, vilket i sin tur kan bidra till ett sämre självförtroende.

Frågeställningar:

* Får era barn röra sig fritt i ert bostadsområde?
* Skjutsar ni era barn oftare numera till olika aktiviteter än tidigare?
* Oroar ni er för personrån eller att era barn skall utsättas för någon form av brott?

Jag har en rätt stor son så han får göra vad han vill men om jag oroar mig för honom? Nä inte mer än vad som är normalt skulle jag säga. Skulle han bli rånad så är det väl inte hela världen. Ge bort grejerna och gå vidare med livet typ. Det har dock inte hänt än. Men så är jag inte den typen som går runt och är rädd och orolig överhuvudtaget. Finns liksom ingen anledning till det. Det som sker, det sker. Så får man ta det därifrån.

Bor i Malmö. Barnen i åldrarna 6-11 år rör sig fritt och cyklar på egen hand i närområdet. 11-åringen kan cykla iväg så långt som 3-4 kilometer själv. Kan inte låta rädslan ta överhand. Barn växer genom att få klara sig på egen hand och ta ansvar. Bilen använder vi i princip aldrig. Att skjutsa runt barn i närområdet anser jag vara en björntjänst som både direkt och indirekt ger negativa effekter för människa och miljö. Det finns en positiv effekt och det är den momentana komforten. Hur ska barn som bliviti skjutsade överallt sedan klara sig själva? Det är som för en fågel att vänta med att kasta sig ur boet tills den är ett år. Det lär gå så där...

Forskning på området förtäljer något annat, många barn som utsätts för trauma och kränkningar får ofta en försämrad livskvalité, även längre fram i livet. Det kan handla om deras framtida föräldraskap eller högre frekvens av arbetslöshet.

Personligen är både den upplevda och faktiska tryggheten hög i de miljöer som mina barn vistas i. Sen är de inte ute sent på natten men även om de var det skulle jag inte oroa mig särskilt mycket. Bodde jag i någon utsatt förort hade jag tänkt annorlunda.

Delar den uppfattningen. Nu är vårt barn ännu ungt men han får röra sig tämligen fritt i närområdet (villaområde i Storstockholm). Vi tänker dock vara ärlig med honom i takt med att han blir äldre om vikten av att vara medveten om sin omgivning. Han tränar även kampsport, vilket dock inte ger mycket till skydd mot en större grupp eller vapen.

Jag låter min snart-12-åring röra sig rätt fritt. Han cyklar till kompisar, tar buss till/från träning om den inte är för sent (vid 19 börjar jag skjutsa). Tjatar massor om att inte gå med mobilen i handen. Vi bor i ett relativt tryggt område och det är ju folk runtomkring för det mesta. Samtidigt har barn rånats på mobil, dator och jacka i närheten. Det är svårt det där, man kan ju inte låsa in dem heller...

Bor på Södermalm i Stockholm och har några tonåringar under arton. Dom får röra sig fritt men jag är sjukt orolig eftersom det är Mogadishu här på kvällarna, särskilt helgerna.
Men svarar dom inte när jag ringer eller ringer upp på missat samtal plus att jag ska veta ungefär vad dom är/gör så bestämmer jag stenhårt till artonårsdagen. Basta.

Att det ska behöva nämnas och undserstrykas i Sverige år 2020.

Ja vadå? Världen är farlig och kommer alltid att vara farlig. Jan Guillou beskriver mobbning på 50-talet i en av sina böcker. Många kvinnor slås sönder och samman av sina män.

I de stora krigen dödade unga män varandra. På Falklandsöarna dödades många väldigt unga män 20 till 22 år gamla. I trafiken skadas människor svårt varje dag. Har vi otur drabbas vi.

Var det bättre i USA på 30-talet? Var det bättre i England på 80-talet?

Ditt svar har noll och inget med mitt svar att göra och det borde bli tydligt för dig om du läser posterna innan. Borde.

Du gör allt i din makt, för att belysa att vänsterblivenhet är en folksjukdom. Och du lider nog mest av den sjukdomen. Tycker du att det är en bra utveckling i dagens Sverige, där rånen av ungdomar ökar?