Folkgemenskaps-tanke i en mångkultur - Funkar det?

Helt klart! Folkgemenskapen har börjat spira igen.

Din uppfattning om mongolerna har inte så värst mycket med verkligheten att göra:
https://en.wikipedia.org/wiki/Mongol..._Mongol_Empire

Dessa riken byggde dock i vilket fall på militär tvångsmakt och inte någon slags folkgemenskap. Vilket är något de flesta av historiens förment framgångsrika "multikulturella" statsbildningar har gemensamt.

Länken beskriver ingenting om hur det var för gemene man att leva under mongolernas kontroll. Jag har läst det där och primärkällor om mongolerna, men ta inte bara mitt ord för det, flera historiker är överens om att mongolerna, trots deras barbariska krigsföring, var toleranta mot andras kulturer och religion när folken väl lagts under deras kontroll. Varför tror du att mongolernas religion än idag är såpass liten när de kontrollerade halva världen ett bra tag? Ingen tvingades konvertera och de brydde sig inte.

Vita kan välja mellan nationalism och den antivita självmordskulten. 'Folkgemenskap' är kanske en onödig term eftersom den är historiskt belastad, t.ex. för polacker som blivit svenskar.

Länken finns där för att visa att mongolernas framgång i själva verket var ganska kortvarig.

Och ja, de var "toleranta". Så länge ingen satte sig upp mot dem eller på annat sätt skapade problem... Så nej, inget du skriver här emotsäger ju det jag skriver.

Hur förklarar du då att kina samt Mellanöstern inte tillber tengri utan deras ursprungs(ur mongolernas synvinkel) religion?

Mångkultur är ideologi som bygger på en politiskt definition av kultur som saknar förankring inom vetenskapen. Det är en politisk idé som majoriteten av riksdagspartierna inför senaste valet faktiskt uttryckte vissa tveksamheter över. Men tyvärr så har folket accepterat mångkulturideologins definition av kultur, där man likställt kultur med kulturarvet, vilket gör det svårt för ideologerna att tala om att återgå till en kultur igen (se bara vad som hände Nyamko Sabuni när hon försökte).

Jag tror definitivt vi kan förbättra folkgemenskapen men då måste kulturen avideologiseras. Först därefter (när vi alla ingår i samma kultur) kan vi börja käfta om olika kulturarv och vad som skall integreras, assimileras eller ratas gällande de kulturarv individer tar med sig när de lämnat sina kulturer för att ingå i vår.
Så länge idén är kvar att vi lever i olika kulturella grupperingar så kommer dessa grupper att manifesteras och sträva efter att utöka sitt självbestämmande, vilket är vad vår kulturella natur går ut på.

Ja, tänk på Rom, som verkligen var en smältdegel och ett imperium med religionsfrihet och annat, bara du erkände de romerska gudarna. Att t.ex. judarna i Judéen fick pisk vid ett par tillfällen berodde ju på att de gjorde uppror, och inte att de var judar. I övrigt fick t.o.m. kulten av gudar från olika delar av imperiet spridning till andra delar. Egyptiska gudar, t.ex.

I hela det romerska imperiet fanns en romersk administration och ett romerskt rättsväsende på plats, samt soldater som såg till att de lokala folken höll sig i skinnet. Det funkade ju rätt bra rätt så länge, kan man nog säga. Och så får man inte glömma kejsaren som symbol, vilket gäller för en senare, verkligt mångkulturell statsbildning som Österrike-Ungern.

Skillnaden mot en stat som Sverige i dag är så klart att svenska staten varken är repressiv eller byggd på någon form av lojalitet från de människor som bor i landet. Det enda Sverige år 2020 har att erbjuda de främmande folken är fred och generösa bidrag. Ställa krav? Otänkbart.

Återstår att se om trycket både uti- och inifrån kan bidra till att svetsa svenskar samman.

Intressant fråga

Jag tror att mångkulturella samhällen är bäst, men också ganska känsliga. Sverige har varit homogent under lång tid, nu är Sverige mer och mer heterogent , öppet och mångkulturellt vilket enligt mig är ganska fint. Men men det innebär också att vi alla måste ta ansvar.
Att Sverige idag år 2020 är mångkulturellt är egentligen fullt naturligt med tanke på att världen är global och sammankopplad i alltstörre utsträckning. Men idag har vi också ökad psykisk ohälsa ökade klassklyftor vilket är resultat av privatisering, nedskärningar och nyliberal politik som förts senaste 25 åren. Därför ser det ut som det gör. Dagens mångkultur funkar inte det är uppenbart. Men om politiken och samhället blir mer jämlikt så funkar mångkulturen utmärkt. Mångkultur är vackert men också känsligt, det krävs att ALLA är med på noterna och tar sitt ansvar och bidrar och därmed tar ansvar.

för att människor ska kunna ta ansvar krävs att de har rätt förutsättningar i livet
1. alla borde ha bra utbildning
2. bra utbildning leder till ett arbete som är bra betalt och där man mår psykiskt bra
3. alla borde ha ett socialt liv med många vänner och partner osv...... ja det är viktigt med socialt liv.

Sedan när ALLA Sveriges medborgare har bra utbildning, gott om pengar och lever ett värdigt liv och mår psykiskt bra då kan man bygga ett gemensamt mångkulturellt samhälle.

Så visst fungerar mångkulturella samhällen, men inte då klassklyftor och utbildningsnivån skiljer så pass mycket som den gör idag. När människor mår psykiskt dåligt MÅSTE de hitta en syndabock. Idag är Sverige tyvärr ganska ojämlikt och därmed ökar motsättningar mellan olika grupper.

Mångkultur ska vara det här:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Mångkultur