Citat:
Ursprungligen postat av
Svavelvinter
Här är vi helt överens. Hatar pratet om att det skulle vara en superkraft. Det är bara folk som tror att dom ska kränka någon som säger så.
Håller helt med! Har själv diagnosen, spyr åt ordet adhd = superkraft. Det om något är väl en förolämpning mot vi som har diagnosen. Konsekvenserna av en stökig hjärna som går för fort, ändrar fokus konstant och söker dopaminkickar hela tiden är inte alltid roligt. Aldrig riktigt nöjd och sökandet fortsätter även fast man egentligen vill bromsa vilket ger stor risk att göra sina nära besvikna och ledsna. Många inklusive mig själv blir halvt utbrända utan att ha åstadkommit något, stressen ångesten och värdelös reglering av aktivitet slutar i krasch. Nää superkraft kan Viktor kraft och kakan hermansson köra upp i arslet, ordet används bara av de som enligt mig själv inte är så lyckade/lyckliga och hittar sin identitet genom att påstå att dom har en superkraft, helt plötsligt är dom lite mer sofistikerade och kan berätta om deras kamp och hur dom vänt på allt.
Sen att adhd inte existerar kan jag bråka med mig själv om också och bli osäker om jag mest är dum i huvudet.
Men i det stora har jag nog accepterat att det är något som endel LIDER utav.
Men har sån jävla oro för hur föräldrar fort som fan utreder och medicinerar sina barn idag,
"nää det är spring hela tiden och kan inte sitta och äta eller knappt kolla på teven", låter som de flesta barnen jag har omkring mig i min bekantskap inklusive min egen 5åriga flicka som är en jävla energiknippe med stark vilja men på tex förskola är hon rena exemplaret som alltid lyssnar och sitter på samlingar osv. Skulle aldrig drömma om att utreda henne.
Endel är så satans ivriga på att jag ska utreda henne bara för anledningen att hon alltid är i farten och sällan vill vara still, ska alltid kommenteras och pikas om det, för dom vet hur viktigt det är att få diagnos och bli hjälpt precis som att det är jobbigt för dom, och då ska det medicineras bort för deras skull. Faktum hon alltid är glad, extremt omtänksam och rättvis med alla hon leker med, ingen får bli utfryst eller ensammen. de har aldrig kommit på tal, dom vill ju bara ha sitt lugn och att barnen ska vara tyst och leka försiktigt, det är ju jobbigt när alla springer runt och leker och stojar.
Har några bekanta som försöker köra en platta i ansiktet på deras barn ungefär hela tiden och när barnen sen börjar leka och busa vill dom fort chasa in dom på deras rum eller fråga om dom inte ska visa något spel eller en film på deras platta istället. Båda familjerna är övertygade om att deras barn nu har adhd och har ansökt om utredning, sinnessjukt. Jag tror många barn agerar utåt och är "skrikiga" för de har stor brist av uppmärksamhet från föräldrar som har telefonen ivägen lite väl ofta.
Lata föräldrar som inte orkar med sina barn och inte förstår att de kräver mycket uppmärksamhet förstör för dom som verkligen har problem..
Spann iväg ordentligt men mitt tips till dig TS är att se över ev medicin som hjälper ångest med, hamnade i liknande sits innan jag fick bättre kontroll över ångesten med ndri och mindfulness. Sen även fundera vad du tycker är distinkt för dig när medicinen fungerar. Många tror dom hittat rätt när dom blir glad, utåt och taggade men då är dosen för hög och slutar i krasch som du beskriver. Medicinen ska göra dig fungerande och ta bort de värsta symptomen, sen att glädjen och de kommer som effekt av att du lyckas styra upp ditt liv är en annan sak. Men jaga eufori känslan som kan komma är bara farligt.