Gör pi:s (3.14...) värde det omöjligt för att slumpmässiga händelser kan inträffa?

Bassystem beskrivs normalt sett med positiva heltal.

Bysstem beskrivs normalt sett precis så som är lämpligast för ändamålet. Pi är väldigt sällan en lämplig bas, men det finns användningar för det. T ex om man vill skriva Pi exakt.

Nej, det är i de flesta fall en helt försumbar skillnad. Sen fungerar det inte heller som du tror när man räknar ut fler decimaler (eller mäter något med högre noggrannhet). Med t ex 4 decimalers noggrannhet är pi 3.1416 vilket då bara betyder att det rätta värdet ligger någonstans mellan 3.14155 och 3.14165, dvs plus/minus 1/2 i den fjärde siffran.

När man sen beräknar pi med 5 decimalers noggrannhet så blir det 3.14159, vilket då i sin tur alltså betyder att det rätta värdet ligger någonstans mellan 3.141585 och 3.141595. Etc.

Poängen är att en noggrannare beräkning lika gärna kan ändra värdet nedåt som uppåt. Det är också viktigt att du verkligen förstår att varje extra decimal är 10 gånger mindre än närmast föregående. Om du så har tusen extra decimaler till de 5 vi redan har talat om, så blir inte inte det värdet större än 3.141595.

Ett bassystem specifiers av antal symboler som används.

Bas 2 använder två symboler: 0 och 1.

Bas 16 använder 16 symboler: 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, A, B C, D, E och F.

Du kan inte ha en halv symbol, eller i detta fall en "0.14159..."-dels symbol.

Jo, det kan man.

https://en.wikipedia.org/wiki/Non-in...representation

Fan, där ser man.

Jepp. Och därför kan man också hitta en talbas b där pi=3.2 exakt, såsom man försökte lagstifta om en gång i Indiana, USA.
https://en.wikipedia.org/wiki/Indiana_Pi_Bill

Lös bara ekvationen
pi = 3 + 2/b
-->
b = 2/(pi-3) = ca 14.125... (decimalt)

Vad betyder dom där talen för en människa som inte är så insatt i matematik? Kunde du förklara det?

Angående fetmarkerat har det ingenting att göra med värdet på pi. Först och främst är inte partiklar sfärer i klassisk bemärkelse utan en vågfunktion som har en utbredning i rymden. Utbredningen av denna går inte att mäta noggrannare än ΔxΔp ≥ ħ/2.

Så även om partiklar hade varit perfekta sfärer så hade det varit meningslöst att helt och hållet försöka mäta omkretsen.
(Ja, jag vet att Bohrradien som ett mått på en väteatoms "radie" - mest sannolika avstånd från elektron till atomkärna - existerar, men det är endast ett sannolikhetstillstånd och är inte ett exakt mått. Väteatomen är fortfarande heller ingen perfekt sfär.)

Så, du kan vara hur noggrann som helst, du kan inte mäta en omkrets på någon partikel.

Fast enligt termodynamikens andra lag ökar alltid entropin i ett isolerat system - vilket universum såvitt vi vet är. Ökning av entropi är inte slumpmässigt. Sen att entropi är en konsekvens av brist på kunskap om ett system, som på sätt och vis är en anledning av att saker och ting är väldigt slumpmässiga är en sak, men entropin ökar alltid.
Allt är inte slumpmässigt i universum.

Vad menar du med att universum skulle vara ett isolerat område? Hmm aha du kanske menar att det inte alltid lyser en solstråle på den/hen.

I termodynamiken definieras ett isolerat system som en volym som inte har ett utbyte av någon termodynamisk variabel med omvärlden (energi, antal partiklar).
Eftersom universum såvitt vi vet (om vi bortser från vissa teorier från teoretisk fysik) är allt som finns samt avgränsat är det enligt denna definition ett isolerat system.

Det spelar egentligen mindre roll vad ett isolerat system är. Det är bara termodynamikens andra lag som är strikt definierad för ett isolerat system. Men det spelar ingen roll för vad jag ville förmedla.