Hur rik skulle du behöva vara för att äcklas av dig själv och vilja ge bort alltihop?

Fattig är man väl redan beroende på vem man jämför sig med. Eller rik jämfört med någon annan.

Jag har aldrig varit så givmild som när jag själv hade som minst pengar. Upplevde även det omvända, dom som var mest generösa mot mig var dom som själva inte tjänade så bra eller hade mycket pengar att röra sig med. Trots hyfsat tillsvidarejobb och dubbel inkomst med sambon idag försöker jag hålla fast vid det och hjälpa folk som har mindre än jag.
Kan dock ha något att göra med att jag vuxit upp med ensamstående mor som pajade ryggen inom vården och var sjukskriven större delen av min uppväxt, numera förtidspensionär. Allt handlar väl om vad du jämför med? Jag kan äcklas av att jag öht får en helt okej lön varje månad när jag träffar min egen mamma som lever på marginalen, eller när jag hälsar på min vän med cancer som tappade allt när han blev sjuk och hamnade mellan myndighetsstolarna.
Det kan gå jävligt fort att hamna illa till i livet och då hoppas jag att folk i min närhet sträcker ut en hand till mig. Därför gör jag detsamma, oavsett hur mycket pengar jag har.

Tror dock att om jag varit stenrik eller levt ett skyddat, friktionsfritt liv där pengar aldrig var ett problem, hade jag haft en helt annan inställning och säkert blivit en snål jävel som inte ville dela med mig.

Det brukar väl bli så av någon anledning. Omtanke om andra kräver igenkänningsfaktor.

Jag hade rullat mig i tusenlappar samtidigt som jag hade hånskrattat åt när kommunister som du får äta nudlar.

Inget emot nudlar Rulla du i ditt papper om det glädjer dig.

Ge bort alltihop? Då är man väl en riktigt idiot. Vore jag snuskigt rik så skulle jag EV skänka pengar till olika hjälporganisationer EFTER att ha kollat det noga så pengarna kommer dit de ska. Kan ju hyra in duktigt folk som kan wallraffa och kolla hur mkt chefen tjänar t ex och vad som går ut i "andra änden"! Lägger hellre pengar på det än skänker till en korrupt org.

Tänkte mer alltihop bortom summan där du börjar må illa över att beskåda dina tillgångar.