Citat:
Ursprungligen postat av
pimpo9
Tack nu förstår jag. En sak jag inte riktigt greppat dock är att nu korsar vi Y-axeln i punkten Y=1 och X-axeln till vänster om origo. Det finns alltså en liten triangel till vänster om linjen X=0. Vad är tankesättet bakom att man enbart räknar den area som är till höger om linjen X=0?
Du ville beräkna integralen från 0 till 2, då får vi hålla oss mellan 0 och 2;
\begin{align*}
\int_0^2\!(8x+1)\,\mathrm{d}x
&=\text{Rektangel}+\text{Triangel}
\\&
=2\cdot1 + \tfrac{1}{2}\cdot2\cdot(8\cdot2+1-1)
=-2+16
=18
\end{align*}
och \(4x^2+x\) är \(4\cdot2^2+2=18\) för \(x=2\).
Citat:
Ursprungligen postat av
pimpo9
Låt oss ta ett annat exempel. Anta att vi istället räknar Y=4X^2 - X (då skär X-axeln till höger om origo). Derivatan är Y´= 8X - 1. Hur tolkar man då denna arean i X=2. Jag skulle ta höjden (8*2-1)=15 gånger triangelbasen (2-0,125)=1,875. => 15*1,875/2 =14,06 <> 14,0 i ursprungsfunktionen.
Notera först att \(y=8x-1\) skär \(x\)-axeln för \(x=x_0=1/8\).
\begin{align*}
\int_0^2\!(8x-1)\,\mathrm{d}x
&
=-\text{”Negativ” triangel}+\text{”Positiv” triangel}
\\&
=-(\tfrac{1}{2}\cdot x_0\cdot1) + \tfrac{1}{2}\cdot(2-x_0)\cdot(8\cdot2-1)
\\&
=-(\tfrac{1}{2}\cdot\tfrac{1}{8}\cdot1) + \tfrac{1}{2}\cdot(2-\tfrac{1}{8})\cdot(8\cdot2-1)
\\&
=-\tfrac{1}{16}+\tfrac{225}{16}
=\tfrac{224}{16}
=14
\end{align*}
och \(4x^2-x\) är \(4\cdot2^2-2=14\) för \(x=2\).