Varför är man så kinkig med blodpudding?

Jag har märkt att nästa inga barn äter blodpudding i skolan. Det är mycket oroväckande, att till och med svenska barn inte äter det längre. Systematisk mobbning sker mot dem som ens vågar trotsa Halal. Jag har inget emot muslimer eller något sådant. Men det verkar komma från den riktningen och kombineras med gangster kulturen som många svenskar vill härma. Så de vill också härma vad muslimerna äter för något. I en utfrågning jag gjorde så frågade jag frågan vet du vad baklava är och vet du vad ostkaka är. Ingen visste vad en ostkaka var. De flesta sa "Du menar cheesecake" fattar dock inte varför man ens tycker cheesecake är något speciellt. Det är som de flesta andra bakelser. Ostkaka däremot är mycket annorlunda och godare. Men åter tillbaka till blodpuddingen, varför räknas det som äckligt att äta blod? De klarar av att äta en blodig stek på ett överprisat hak, men inte blodpudding. Hur ska man se till att folk vågar gå över tröskeln och smaka på skiten i alla fall.

Blodpudding är gott, men framför allt paltbröd!

en köttbit med en god sås smakar ju bra mycket bättre än en bit blodpudding med några svettiga lingon på.

Jehovas, pingstvänner och judar äter inte heller blodpudding. Så det är inte invandringsrelaterat.

Blodpudding är grymt, energirikt och fullt av järn, viktigt att steka på rejäl yta, serveras med rårörda lingon, knaperstekt skivat bacon och en pava 3° mjölk, mmmmm.

Blodpudding är kärleksfull mat värdigt vänner och ärade gäster.
Dock har "köpevarianter" likt GEAs tappat kvalitén. Personligen tycker jag att nämnda vara mest smakar degigt och något surt.

Jag köper djupfryst blod och gör egen, saftig blodpudding, med smält gul lök, syrligt äpple, äkta blod på nöt eller svin, grovt rågmjöl, porter och generöst med nymortlade kryddor.
Den gräddas varsamt, för att sedan vila kallt ett dygn och därpå skäras med skärmall. Jag lägger sedan smörgåspapper mellan skivorna och fryser puddingen. Det är sedan enkelt att plocka fram, tina och steka i generöst med äkta smör.

Barnen älskar det och jag kan numer inte äta köpt blodpudding utan enbart egengjord.
Med knaperstekt bacon, syrligt rårörda lingon, saftiga rivna morötter, rösti och ett glas svensk mjölk är detta ett steg närmre Gud.
Svensk, ödmjuk husmanskost när den är som bäst, få kulturer förunnat. De som tillber en gud som förbjuder dem denna föda tillber sannerligen en märklig sådan.

Har ni aldrig prövat att göra egen blodpudding kan jag lova er en kulinarisk upplevelse. Det är billigt, relativt enkelt och mycket gott.

Tror faktiskt inte att det är någon särskild förändring i förhållande till hur det varit de sista 40-50 åren...

Jag är född på 70-talet och när jag var liten på 80-talet var blodpudding inte särskilt populärt i skolan och därför serverades alltid potatisbullar som alternativ/komplement när det var blodpudding. Skulle tippa på att vi som åt blodpudding var i minoritet större delen av min grundskoletid.

Min svärfar som är född på 50-talet har berättat att det var samma sak på hans tid men att det då åtminstone serverades stekt fläsk till blodpuddingen. Vi fick inget fläsk då det tydligen ansågs räcka med lingonsylt som tillbehör.

Det gick inga Muhammedaner varken på min svärfars eller min skola, så att alla inte gillar blodpudding är nog något barn kan lista ut själva helt utan påverkan av Haram.

Bokens folk har nu fått större inflytande. Vi har gått tillbaka. Många tycker blod är äckligt och att livet är däri.

Det är nåt magiskt tänk. Men så är det ju med mycket.

Jag förstår inte men var och en till sitt.
Bra att vi har lite normer. Jag förstår allt.

Grym du är som vågar.
Klart jag förstår och tycker blodet kan vara laddat och heligt.

Bra att vi har moraliska regler så vi inte blir som blinda rovdjur.
Jag tycker det är ok med blodpudding men det är ok att vissa drar gränsen där.

Jag vet kanske inte vad jag gjort när jag ätit blodpudding. Kanske borde lyasnat på alla varningar. Som inte infann sig för mig.

Vi är kanske vampyr som berättelserna grundar sig på. Nädå.

Blodpudding, stekt fläsk, lingon å glas kall mjölk är mumma Dock inget nytt fenomen att ungarna inte äter de var lika när jag växte upp på 70 talet en del gillar det en del inte.

När jag var liten älskade jag både blodpudding och pölsa. I dag äter jag sällan varken eller, då jag känner till innehålet bättre. Blodpudding smakar gott men när jag tänker på att det innehåller mycket blod så avstår jag hellre.

I stället äter jag nästan allt annat med god aptit.