Mårten Schultz skriver i Svenska Dagbladet om domen ("
Det händer faktiskt att domare gör fel"):
Citat:
Den dödade mannens barn yrkade skadestånd enligt anhörigregeln och för tre av barnen begärdes just 60 000 kronor, i ett fall begärdes mer.
Domstolen stannade dock på 50 000 kronor, vilket var den tidigare schablonen innan HD höjde beloppet. Tingsrätten hänvisade också till det gamla avgörandet, synbarligen utan att känna till det senare. Det tycks med andra ord som att domstolen helt enkelt missat den senaste rättsutvecklingen. Den har gjort fel.
Det är inget särskilt klandervärt med att missa ett prejudikat och i slutändan kommer sannolikt de efterlevande få den ersättning de har rätt till. Avgörandet är ändå en påminnelse för dem av oss som ofta försvarar domar mot vad vi uppfattar som orättvis kritik. Rättsskipningen i Sverige håller hög klass. Det betyder inte att domstolarnas bedömningar inte kan ifrågasättas. Eller att domare aldrig gör fel.
Prejudikaten han hänvisar till antar jag är
NJA 2004 s. 26 respektive
NJA 2017 s. 1208.